När romanen blev en vardagsvara

I början av 1830-talet var skönlitterär läsning i de flesta avseenden ännu förbehållen en exklusiv elit. Ett par decennier senare hade en modern kommersiell bokmarknad etablerats som till stora delar liknar dagens. Hur det gick till skildrar litteraturvetaren Gunnel Furuland i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 5 maj. Avhandlingen beskriver fyra svenska förlagsfirmors jakt på en läsande allmänhet med hjälp av ny teknik, ett utvecklat transportväsen och en förändrad författarroll. Själva produkten spelade en avgörande roll: skönlitterära häftesserier utgivna veckovis i stora upplagor och till billigt pris. Gunnel Furuland analyserar denna process mot bakgrund av en allmän orientering om hur bokmarknaden fungerade under perioden. Avhandlingen visar att häftesserierna öppnade ett nytt mediefönster där förläggare och författare samverkade för att göra romanen till en vardagsvara. Lars Johan Hierta, liberal politiker och publicist, blev pionjären 1833 med serien ”Läsebibliothek af den nyaste utländska litteraturen i svensk öfversättning”. Utgivningssättet var framgångsrikt och satte fart på Hiertas förlagsverksamhet. 1835 fick Hierta en konkurrent i skåningen N.H. Thomson med ”Kabinetsbibliothek af den nyaste litteraturen”. Häftesserierna gjorde Eriksgata över riket och hotade en tämligen trögrörlig bokhandel. Till en början bestod utgivningen huvudsakligen av den samtida europeiska skönlitteraturen som översattes i rask takt, men från mitten av 1840-talet valde Thomson att satsa alltmer på nyskriven svensk originallitteratur med Emilie Flygare-Carlén som väletablerad romandrottning. Även boktryckarfirman Östlund & Berling i Norrköping gav sig in i spelet kring romanproduktion i häftesform. I ”Originalbibliothek i den sköna litteraturen” publicerade man från 1845 en stor del av tidens populära svenska romanförfattare. Albert Bonnier utmanade 1846 Aftonbladsfursten Hierta med häftesserien ”Europeiska Följetongen” genom att på nytt satsa på översättningslitteraturen. Kollisionerna mellan den gamle och den blivande mediemogulen var oundvikliga. Förläggarna måste för sina seriers fortlevnad snabbt få fram färska skönlitterära texter. Honoraren drevs upp i kampen om populära originalförfattare. - Häftesserierna kom att fungera som en viktig publiceringsmöjlighet för en ny författartyp – marknadsförfattaren, säger Gunnel Furuland, som i en sociologisk studie följt 42 häftesutgivna svenska författares karriärer och bland annat visar att en markant andel kvinnor här sökte sin försörjning på författarbanan. Sammantaget ger hon en bred kulturhistorisk bild av fyra svenska förlagsfirmors profiler, marknadsföring och inbördes konkurrens under perioden 1833–1851. Det omfattande verket är rikt illustrerad och berättar om ett dynamiskt skede i svensk publicistik. För mer information, kontakta Gunnel Furuland: tel. 08-30 92 46, e-post: gunnel.furuland@tele2.se Läs avhandling på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7806 Länk till pressmeddelande med eventuella bilder: http://info.uu.se/press.nsf/pm/nar.romanen.idFCC.html Pressinformatör Anneli Waara E-post Anneli.Waara@uadm.uu.se Telefon: 018-471 1974 Mobil: 0704-250718 Fax: 018- 471 1520 Adress: Box 256, 751 05 Uppsala