Banbrytande metoder ger helt nytt radiolandskap

Pressmeddelande från Institutet för rymdfysik, Uppsala, och LOIS Space Centre, Växjö universitet En internationell forskargrupp ledd från Uppsala visar i en artikel publicerad i Physical Review Letters den 24 september hur metoder utvecklade inom laseroptik och kvantkommunikation kan utnyttjas inom radioastronomi och rymdfysik. Resultaten öppnar ett helt nytt radiolandskap för bland annat trådlös kommunikation. Studien visar hur nya metoder, utvecklade i laseroptik och kvantkommunikation, kan överföras direkt till radioområdet. Med ett antal små antenner, var och en försedd med en digital radioenhet, visar forskarna för första gången att man kan dra nytta av välkända men hittills outnyttjade symmetriegenskaper hos de elektromagnetiska fält som bygger upp radiostrålning. Det gör att man får ut betydligt mer information ur strålningen än vad som är möjligt med traditionella radiometoder. Det internationella intresset för metoderna är mycket stort. Radiostrålningens elektriska och magnetiska fält varierar både i storlek och riktning. Genom att använda informationen om den momentana riktningen hos fälten har detta helt nya och effektivare sätt att utnyttja radiomediet öppnats. En intressant egenskap hos de nya metoderna är att samma frekvens kan användas om och om igen för en given radiosträcka utan att de olika radiosignalerna stör varandra. Fundamentala begrepp som frekvensutrymme ställs därmed på ända. Istället får en radiostråles skruvrörelse i rummet betydelse och plötsligt uppstår ett helt annat radiolandskap än vad vi varit vana vid. - Man kan tänka sig att det i framtiden kommer att finnas en knapp till på radion för att byta radiostation. Men istället för att ändra frekvens, dvs hur radiovågarna varierar i tiden, ändrar man också hur de roterar i rummet, säger Bo Thidé, professor i rymdfysik vid Uppsala universitet, som lett studien. De radiometoder som beskrivs i artikeln har utvecklats inom sensorprojektet LOIS i Växjo (www.lois-space.net) som samverkar med det jättelika radioteleskopet LOFAR (Low Frequency Array) i Nederländerna, Tyskland och Frankrike (www.lofar.org). I en nyligen uppförd antennkammare vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala skall de nya radiometoderna nu testas och bedömas tekniskt under välkontrollerade laboratoriebetingelser. Artikeln har sitt ursprung i ett examensarbete vid Uppsala universitets civilingenjörsutbildning, utfört av två studenter. - Det är unikt att studenter redan under sin grundutbildning får fram forskningsresultat av sådan kaliber att de hamnar på omslaget till världens förnämsta fysiktidskrift, säger Bo Thidé. Bakom studien står rymdfysiker i Uppsala, teoretiska fysiker i Moskva, Ryssland och Oldenburg, Tyskland, astrofysiker i Glasgow, Skottland, och matematiker vid Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. För mer information kontakta: Professor Bo Thidé, Institutet för rymdfysik, Ångströmlaboratoriet, Uppsala, tel: 018-471 59 14; 070 561 36 70; e-post: bt@irfu.se Artikel: http://link.aps.org/abstract/PRL/v99/e087701 FORSKARTEAM: B. Thidé, professor i rymdfysik, Uppsala, Lund och Växjö H. Then, dr. i teoretisk fysik, matematiker, Oldenburg, Tyskland J. Sjöholm, nybliven civilingenjör, Uppsala K. Palmer, nybliven civilingenjör, Uppsala J. Bergman, dr. i rymdfysik, Uppsala T. Carozzi, dr. i rymdfysik, astrofysiker, Glasgow, Skottland Ya. Istomin, professor i teoretisk fysik, Moskva, Ryssland N. Ibragimov, professor i matematik, Karlskrona R. Khamitova, doktorand i matematik, Karlskrona Länk till pressmeddelande med eventuella bilder: http://info.uu.se/press.nsf/pm/banbrytande.metoder.idCD1.html Pressinformatör Anneli Waara E-post Anneli.Waara@uadm.uu.se Telefon: 018-471 1974 Mobil: 0704-250718 Fax: 018- 471 1520 Adress: Box 256, 751 05 Uppsala