Grisars gener avslöjar bönders spridning över Europa

I en geografiskt omfattande studie av gris-DNA har en rad frågor om jordbrukets spridning över Europa för första gången fått svar. Resultaten i studien som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences denna vecka, visar böndernas väg från Mellanöstern mot Västeuropa och även en del om förändringar som ägde rum på vägen. Studien, som leds från Durham University i England med deltagare från Uppsala universitet, visar att grisar – som först domesticerades i Mellanöstern - fördes till Europa av de första bönderna under yngre stenåldern. Resultaten innebär att en lång diskussion fått sin lösning. DNA från över 200 fossila grisars käkben och tänder visade tydligt att denna introduktion av tama grisar till Europa blev en rivstart för domesticeringen av det europeiska vildsvinet och att dessa 500 år senare helt och hållet hade ersatt de tama grisar som förts över från Mellansöstern. - Grisar är perfekta för att rekonstruera människors ursprung och vandringar and dessa nya data ger inte bara en bild av jordbrukets spridning över Europa, utan också när och hur grisen domesticerades, säger Dr Greger Larson, som genomfört de genetiska analyserna vid Uppsala universitet och Oxford. Enligt Dr Keith Dobney, en av projektledarna från arkeologiska avdelningen vid Durham University, så ger studien svar på vilken av flera tidigare modeller om jordbrukets spridning som stämmer bäst. Arkeologiska fynd tyder på att det tidiga jordbruket spred sig längs Medelhavets kust, från Mellanöstern genom Europa längs floden Donau. De senaste årens diskussion har bland annat handlat huruvida jordbrukets ankomst till Europa var beroende av människor som tog med sig föremål och redan domesticerade växter och djur, hur idéer spreds och om jägar/samlarbefolkningen i Europa hade en oberoende utveckling till lantbrukare. - Vi vet inte varför europeiska vildsvin ansågs bättre än grisarna från Mellanöstern, men bönder från Frankrike ända till Armenien, tycks verkligen ha tyckt bäst om dem, säger Greger Larson. Studien demonstrerar också betydelsen av värdet av fossilt DNA från domesticerade djur för att förstå mekanismerna bakom civilisationens framväxt. Mer information: Greger Larson, 076-248 40 51, e-post: Greger.Larson@imbim.uu.se