Nu kan livskvalitet mätas i ekonomiska termer

Frågan om hur man ska upprätthålla en balans mellan kvalitet och kvantitet inom vården leder ofta till konflikter och frustration. Går förhöjd livskvalitet hos en enskild patient överhuvudtaget att mäta i pengar? Svaret är ja, och nu har dessa metoder ytterligare utvecklats av Maria Koltowska-Häggström vid Uppsala universitet. Hennes avhandling granskas den 18 januari. Även om man redan idag beaktar både kvantitet och livskvalitet inom vården blir motsättningarna tydliga så fort det kommer in andra nyckelfaktorer i bilden. Patienternas egna åsikter och subjektiva välbefinnande har bland annat kommit att spela en allt större roll i debatten de senaste åren. - Å ena sidan finns ambitionen att ge varje enskild patient bästa möjliga vård oberoende av kostnaderna, å andra sidan ansvaret för att erbjuda så många som möjligt tillgång till vård med de ekonomiska resurser som finns, säger Maria Koltowska-Häggström. Resultaten av vården mäts idag dels genom klinisk utvärdering, dels genom ekonomiska bedömningar, och för att överbrygga den här klyftan har hon utvecklat en rad metoder för att räkna om effekterna av behandlingen i en form som kan appliceras på resursfördelningen. - En av dem är en statistisk modell som gör det möjligt att översätta de livskvalitetspoäng som används inom klinisk vård till samma enheter som används vid farmakoekonomiska analyser, berättar hon. Läs mer om avhandlingen på Uppsala universitets hemsida: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=8353 För mer information, kontakta Maria Koltowska-Häggström (på engelska), 076-889 29 16, e-post: maria.koltowska-haggstrom@pfizer.com