Rasbiologins historiska arv granskas i föreläsningsserie
Pressmeddelande
Ras och vetenskap är temat för en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet den 31 januari. Under sex föreläsningar belyser svenska och utländska forskare rasismens, rasbiologins och rashygienens historiska arv från Linnés tid fram till våra dagar, och förklarar rasförståelsens förhållande till vetenskapstraditionen och dagens vetenskapssyn.
Ras och vetenskap är temat för en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet den 31 januari. Under sex föreläsningar belyser svenska och utländska forskare rasismens, rasbiologins och rashygienens historiska arv från Linnés tid fram till våra dagar, och förklarar rasförståelsens förhållande till vetenskapstraditionen och dagens vetenskapssyn.
Den första föreläsningen hålls av historikern Mattias Tydén från Institutet för Framtidsstudier i Stockholm. Tydén, som har lång erfarenhet från forskning om rasrelaterade frågeställningar, redogör för ämnets grundläggande problematik under rubriken ”Rasbiologi och rashygien. Vad var det, och kan vi dra lärdomar från dess historia?”.
Den första föreläsningen hålls torsdagen den 31 januari, övriga föreläsningar hålls på onsdagar. Den 27 februari talar Gunnar Broberg, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och välkänd Linnéforskare, om Linnés klassificering av människan. En mer sentida och betydligt mer kontroversiell Uppsalaforskare än Linné, läkaren och rasbiologen Herman Lundborg, är föremål för den tredje föreläsningen den 26 mars. Lundborg var världens förste professor i rasbiologi och chef för Statens institut för rasbiologi som inrättades i Uppsala år 1921. Föredragshållare är Katrin Zippel från Triers universitet i Tyskland, som framför allt har intresserat sig för den fotografiska sidan av Lundborgs verksamhet och det vetenskapliga fotografiets betydelse för tysk rasbiologi.
Även följande föreläsare, Matthew Kott från Oslos Senter for studier av Holocaust og livssynsminoriteter, berör Lundborgs inflytande. Han föreläser den 9 april på ämnet ”Antropologen Gaston Backman och den upsaliensiska rasbiologins spridning i tid och rum”. De ödesdigra praktiska konsekvenser som Lundborgs och andras rasbiologers arbete fick i Finland belyses av historikern Markku Mattila från Tammerfors universitet den 23 april.
Serien avslutas den 7 maj med ett föredrag av Ulf Pettersson, vicerektor för vetenskapsområdet för medicin och farmaci och professor i medicinsk genetik vid Uppsala universitet. Hans föredrag har rubriken ”En genetikers syn på rasbegreppet”. I viss mening är den lärostol som Pettersson innehar en historisk förlängning av Lundborgs professur i rasbiologi.
Föreläsningsserien arrangeras av Centrum för multietnisk forskning och Programmet för studier kring Förintelsen och folkmord i samarbete med SALT (Forum for Advanced Studies in Arts, Languages and Theology) samt de historiska och teologiska institutionerna vid Uppsala universitet. Ordförande för serien är professor Helmut Müssener. Föreläsningarna är öppna för allmänheten och inträdet är fritt.
Tid och plats: den första föreläsningen hålls torsdagen den 31 januari klockan 18.15–19.45 på Centrum för multietnisk forskning/Programmet för studier kring Förintelsen, Gamla Torget 3, sal 24, 1 tr.
Vårens program: se www.multietn.uu.se eller www.hgs.uu.se
För mer information, kontakta Tania Langerova på Programmet för studier kring Förintelsen och folkmord, 018-471 63 91, e-post: tania.langerova@hgs.uu.se