Forskare påvisar evolutionärt bevarade könsskillnader i hjärnan
Pressmeddelande
Det finns vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken, som är desamma hos människa och andra primater. Detta tyder på att skillnaderna uppstått för länge sedan och bevarats genom evolutionen. Det visar en ny studie som i fredags publicerades i tidskriften PLoS Genetics.
Det finns vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken, som är desamma hos människa och andra primater. Detta tyder på att skillnaderna uppstått för länge sedan och bevarats genom evolutionen. Det visar en ny studie som i fredags publicerades i tidskriften PLoS Genetics.
Forskare från Uppsala universitet, Karolinska institutet och University of Chicago visar i den aktuella studien att det finns hundratals biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken hos människor och andra primater. Resultaten tyder på att dessa skillnader uppstod för mycket länge sedan och därefter bevarats genom primaternas evolution.
Exempel på mer uppenbara kroppsliga könsskillnader som bevarats genom evolutionen är skillnader i genomsnittlig kroppsstorlek och vikt samt de obestridliga skillnaderna i könsdelarnas utformning. Resultaten av den nya studien, som är den första i sitt slag, visar att det finns biologiska könsskillnader i hjärnbarken och att vissa av dessa könsskillnader är bevarade genom primaternas evolution. Hjärnbarken är involverad i många av de mer komplexa funktionerna hos människa och primater, t ex minne, uppmärksamhet, tänkande och språk.
Forskarna har mätt genuttryck i hjärnan hos tre primater av båda könen: Människor, marmosetter och makaker. Aktiviteten hos specifika gener undersöktes genom att studera dessa geners produkter (RNA) med s k mikroarrayteknik.
Utöver nämnda resultat rapporterar forskarna också evolutionshastigheter i de gener som identifierats som "maskulina" respektive "feminina", vilket kan ge vissa ledtrådar om vilka selektionskrafter som verkat under primaternas evolution.
- Det är viktigt att känna till skillnader mellan könen eftersom det kan vara viktigt för exempelvis dosering av läkemedel och annan behandling av sjukdomar eller skador i hjärnan.
Elena Jazin och Björn Reinius, doktorand och artikelns försteförfattare, betonar att studien inte ger svar på frågan om skillnaderna i genuttryck har någon funktionell betydelse. Det får framtida studier visa.
Länk till artikeln: http://www.plosgenetics.org/doi/pgen.1000100
För mer information, kontakta professor Elena Jazin, 018-471 64 63, e-post: Elena.Jazin@ebc.uu.se