Spädbarnslabbet blir först i Skandinavien med ny teknik

Spädbarnslabbet vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, har fått 3.25 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs fond för att utrusta labbet med hypermodern teknik, den första i sitt slag i Skandinavien.
- Detta har mycket stor betydelse för kunskapen om barns tidiga beteendeutveckling, liksom för forskningen om bland annat autism och ADHD, säger Claes von Hofsten, professor i perceptionspsykologi.

Sedan fem år tillbaka används ett högupplöst EEG-system med 128 sensorer för studier av hjärnaktivitet på spädbarnslabbet. Metoden har högkänslighet, är tillförlitlig och accepteras lätt av barnen.

- Systemet består helt enkelt av en mössa med sensorer doppad i mild, fysiologisk koksaltlösning, som inte irriterar hud eller ögon eftersom koncentrationen är densamma som i tårar, säger Claes von Hofsten.

Utrustningen behöver nu bytas ut och med stödet från Knut och Alice Wallenbergs fond kan forskargruppen dels köpa in ett nytt, betydligt känsligare och robustare EEG-system och dels skaffa s k NIRS-apparatur (Near Infrared Spectroscopy). Det är en ny metodik som mäter genomströmning av syre i olika delar av hjärnan och som till skillnad från befintliga tekniker tillåter barnet att röra sig fritt under mätningen. Ljusnivån är inte högre än den som barnet utsätts för barhuvad i vanligt solsken.

- Detta blir den första utrustningen av sitt slag i Skandinavien. De två metoderna kompletterar varandra vilket ger oss unika möjligheter. Perceptuell, kognitiv och motorisk utveckling kan inte förstås till fullo utan kunskaper om hur aktiviteten på hjärnbarken utvecklas och förändras, säger Claes von Hofsten.

För mer information, kontakta Claes von Hofsten, 018-471 21 33, 070-239 17 65, claes.von_hofsten@psyk.uu.se