Konkurrenskraftig forskning ger Uppsala en fördel
Pressmeddelande
Idag presenterade regeringen forsknings- och innovationspropositionen som innebär en förstärkning av forskningen till landets universitet med cirka fem miljarder kronor de närmaste fyra åren. En nyhet är att en tredjedel av förstärkningen, 1.8 miljarder kronor, kommer att styras till ett 20-tal strategiskt utvalda områden inom bland annat medicin-, klimat- och energiforskning och fredsforskning.
Idag presenterade regeringen forsknings- och innovationspropositionen som innebär en förstärkning av forskningen till landets universitet med cirka fem miljarder kronor de närmaste fyra åren. En nyhet är att en tredjedel av förstärkningen, 1.8 miljarder kronor, kommer att styras till ett 20-tal strategiskt utvalda områden inom bland annat medicin-, klimat- och energiforskning och fredsforskning.
- De strategiska områden som pekas ut är goda nyheter för Uppsala universitet. Vi har världsledande forskning inom ett flertal av dessa områden, vilket gör att vi bör kunna hävda oss väl i konkurrensen. Speciellt glädjande är den stora satsningen på energi- och materialforskning, säger rektor Anders Hallberg.
Samtidigt är han besviken på att så få områden inom humaniora och samhällsvetenskap finns bland de strategiska områdena.
- Men vi är nöjda att freds- och säkerhetsforskningen ändå finns med, säger han.
Medel för att bygga upp centra inom de utpekade områdena kommer att utlysas för att kunna sökas i konkurrens av högskolor och universitet. Vicerektorerna har också tagit del av propositionen och reaktionerna är blandade.
Joseph Nordgren, vicerektor för teknik och naturvetenskap, är tveksam till den detaljstyrning av anslag till utpekade områden som regeringen nu gör. Samtidigt är det förstås bra att områdena stämmer väl överens med de professurer som vetenskapsområdet redan beslutat att nyrekrytera och med planerna på att bygga upp ett energicentrum i Uppsala.
- Det är mycket viktiga strategiska områden som är väl värda att satsa på även för oss, vilket universitetets stora forskningsutvärdering förra året visade, säger han.
Britt Skogseid, vicerektor för medicin och farmaci, hade hoppats på mer pengar men är samtidigt nöjd med valet av de strategiska områdena och att pengarna ska sökas i konkurrens.
- Vår medicinska forskning är framstående när det gäller de utpekade områdena, t ex cancer. Men jag saknar en satsning på läkemedelsforskning där Uppsala och Sverige länge haft en stark position. Jag hoppas att forskningen om nya läkemedel t ex antibiotika omfattas av den strategiska satsningen på epidemiologi, eftersom det finns ett stort behov för att möta de ökande globala problemen med resistensutveckling.
Margaretha Fahlgren, vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap, konstaterar att hennes område visserligen får en förstärkning, men att propositionen slår mot området i dubbel bemärkelse. De strategiska satsningarna prioriterar inte humaniora och samhällsvetenskap och modellen för basanslagen är inte anpassad efter rådande publiceringsmönster.
- Men vi kommer att vara rustade för att vara med inom områden som energi och klimat. Där är samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning avgörande, säger hon.
Förutom de strategiska satsningarna höjs de direkta anslagen med sammanlagt 1.55 miljarder kronor under fyra år. Förstärkningen innebär för Uppsala universitets del drygt 200 nya miljoner fram till 2012.
- Redan nästa år får vi cirka 100 miljoner. Dessa medel är det mycket viktigt att vi investerar rätt, säger Anders Hallberg.
Pengarna tilldelas varje universitet eller högskola i form av ett enda forskningsanslag istället för uppdelat på olika vetenskapsområdena som tidigare. Hur Uppsala universitets forskningsanslag ska fördelas internt beslutas tidigast av konsistoriet den 5 november. Anslagen har också fördelats enligt en ny modell där ett lärosätes externa medel och antalet citeringar utgör grund. Modellen är viktad för att utjämna mellan vetenskapsområdenas olika sätt att publicera forskningsresultat. Men Anders Hallberg är mycket bekymrad.
- Man har inte tagit hänsyn till humaniora och samhällsvetenskap. Visserligen är området uppvaktat två gånger, men det är långt ifrån tillräckligt, säger han.
Vicerektor Joseph Nordgren har även en annan invändning mot modellen.
- Det är olyckligt att kvalitetsprövade externa anslag inte är mer värda än andra externa anslag.
Ladda ner propositionen på regeringens webbplats.
För mer information om forskningspropositionen, kontakta planeringschef Kerstin Jacobsson, 018-471 13 75, 070-167 90 67, kerstin.jacobsson@uadm.uu.se