Så förstår danskar och svenskar varandra

I naturliga samtal och situationer kan danskar och svenskar förstå varandra utmärkt, visar en studie från Uppsala universitet. När människor från Danmark och Sverige får utveckla en relation kan de överbrygga språkskillnaderna genom att anpassa språket och samtalet för att kommunicera effektivt och skapa samhörighet. Det visar Karin Ridell från institutionen för nordiska språk, som försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 13 december.

Inom vården möter många nordbor sina grannspråk, både som pensionärer och som anställda. Pensionärerna och vårdpersonalen anpassar då både sitt språk och sina samtal för att vården ska kunna bli effektiv, för att man ska förstå varandra och varandras känslor. Karin Ridell från institutionen för nordiska språk har studerat hur tre svenska vårdbiträden i äldrevården i en dansk kommun överbryggar skillnaderna i ålder, nationalitet, språk och yrkesroller för att skapa gemenskap med pensionärer och göra sig förstådda.

- Tidigare studier handlar mest om arrangerade samtal och förståelsetester och har visat att svenskar och danskar har svårt att förstå varandra. Men jag kan visa att de som vill och måste prata med varandra oftast lyckas med det, om de får tid att utveckla en relation. Samtalen flyter också bra för att vårdbiträdena anpassar sitt språk till danskan genom att använda vissa danska ord och uttal, till exempel ikke i stället för inte och att uttala köra med k-ljud, säger Karin Ridell, från institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Karin Ridell har visat att det rent fysiska avståndet mellan vårdbiträdet och pensionären, tillsammans med i vilket sammanhang något sägs, är centralt för om talarna förstår varandra eller inte. Står talarna långt ifrån varandra eller om de tappar ögonkontakten är det ju svårare att höra vad man säger.

- Det är en vanlig delorsak till att man inte förstår eller uppfattar vad den andra säger. Det reparerar talarna genom att ta en ny ögonkontakt, gå närmare och upprepa på något sätt, säger Karin Ridell.

- Det kan också vara svårt att förstå när någon byter samtalsämne utan att först signalera att man gör det, eller om man börjar prata om något efter en lång tystnad. Då är inte sammanhanget klart, vilket ofta leder till missförstånd. Detta gäller naturligtvis inte bara samtal mellan danskar och svenskar, utan också enspråkiga samtal.

Ytterligare ett viktigt resultat från hennes studier är att komplimanger överbryggar skillnaderna i ålder, språk och yrkesroller. Komplimangen för människorna närmare varandra, och både pensionärerna och vårdbiträdena i studien använder komplimanger i samtalen

- Ett exempel kan vara att man bryter en längre tystnad genom att säga "vilken fin blus du har". Då signalerar att jag finns till för dig och jag vill prata med dig - du är en person som jag ser. Det skapar gemenskap, säger Karin Ridell.

Läs mer på universitetsbibliotekets webbplats.

För mer information, kontakta Karin Ridell på +33 685 355 621 eller karin.ridell@nordiska.uu.se