Avhandling ger ny kunskap om ADHD hos barn
Pressmeddelande
Genom att studera hur barns olika förmågor och beteenden förhåller sig till ADHD-symptom har Cecilia Wåhlstedt kommit fram till ny kunskap som på sikt kan leda till mer individuellt anpassade stödåtgärderder. Den 16 januari lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Genom att studera hur barns olika förmågor och beteenden förhåller sig till ADHD-symptom har psykologen Cecilia Wåhlstedt kommit fram till ny kunskap som på sikt kan leda till mer individuellt anpassade stödåtgärderder. Den 16 januari lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Hyperaktivitet/impulsivitet och ouppmärksamhet är vanliga beteenden hos mindre barn. Om dessa beteenden är särskilt uttalade med hänsyn till barnets ålder kan det leda till diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).
Den exakta orsaken till ADHD är fortfarande okänd. Forskningsresultat antyder att flera orsaker kan leda till ADHD, t ex genetiska faktorer och försämrade kognitiva/neuropsykologiska förmågor. Forskning har även visat att barn som inte uppfyller kriterier för en diagnos kan uppleva samma negativa konsekvenser som barn med diagnosen ADHD.
Det är välkänt att ADHD kan uppträda mycket olika, beroende på hur de klassiska symptomen (hyperaktivitet/impulsivitet och ouppmärksamhet) förhåller sig till kognitiva/neuropsykologiska brister (t.ex. arbetsminne, motivation) och beteendeproblem (t.ex. trotssyndrom, internaliserade problem, försämrade skolprestationer).
I sin avhandling har Cecilia Wåhlstedt studerat relationerna mellan dessa faktorer närmare och resultaten ger stöd för att olika kognitiva/neuropsykologiska brister kan förklara ADHD-symtom hos barn, samtidigt som hon visar att inte alla barn med ADHD-symtom har kognitiva/neuropsykologiska brister.
- Jag visar också att sådana brister, liksom beteendeproblem hade samband med ouppmärksamhet men inte med hyperaktivitet/impulsivitet. Motsatsen gällde för trotssyndrom, säger hon.
Avhandlingen bidrar med viktig och ny kunskap för att kunna identifiera mer homogena subgrupper av barn med ADHD, samt bidrar till fortsatt utveckling av teoretiska modeller som tar hänsyn till förekomst av flera möjliga kognitiva/neuropsykologiska brister i relation till ADHD-symtom hos barn.
Resultaten ger oss också möjlighet att identifiera barn med ADHD-symtom på ett tidigt stadium och kan leda till förbättrade och individuellt anpassade behandlingsmetoder, säger Cecilia Wåhlstedt.
För mer information, kontakta Cecilia Wåhlstedt, tel: 018-471 21 46, 070-347 17 25, eller cecilia.wahlstedt@psyk.uu.se