Makt och religion aktuellt ämne
Pressmeddelande
I fredags när Ulrika Svalfors vid Teologiska institutionen försvarade sin avhandling om kristen andlighet i Sverige idag var intresset stort, inte minst bland representanter för olika kristna kyrkor i Sverige. Ulrikas studie visar på en stark koppling mellan andlighet och makt, där kön, sexualitet, klass och etnicitet har en avgörande betydelse.
I fredags när Ulrika Svalfors vid Teologiska institutionen försvarade sin avhandling om kristen andlighet i Sverige idag var intresset stort, inte minst bland representanter för olika kristna kyrkor i Sverige. Ulrikas studie visar på en stark koppling mellan andlighet och makt, där kön, sexualitet, klass och etnicitet har en avgörande betydelse.
Makt och andlighet har tidigare uppmärksammats medialt, bland annat i samband med Knutbymordet och Åke Greens kontroversiella predikan mot homosexuella.
För att utreda på vilket sätt andlighet har med makt att göra i mindre kontroversiella sammanhang, har Ulrika Svalfors de senaste fyra åren kritiskt granskat tidskriften Pilgrim och dess syn på andlighet (1994-2006). Ulrika säger att hon valde tidskriften som utgångspunkt för studien för att den har blivit en integrerad del av kristen andlighet i Sverige och därmed en del av kristen normalitet.
- Pilgrim är en tidskrift med gott renommé och speglar på ett bra sätt en del av kristenhetens förhållningssätt till andlighet i dag. Pilgrim har också fått en viktig roll i debatter kring andlig praktik och på så vis inflytande över svensk kristenhet i stort, säger Ulrika.
Bakom tidskriften står en bred redaktions- och referensgrupp, med personer tillhörande Pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan, Svenska missionskyrkan, Svenska kyrkan, Katolska kyrkan och Finska ortodoxa församlingen i Sverige. Många är välkända och ofta anlitade föreläsare inom och till viss del också utanför kyrkorna. De flesta skribenterna är män, men det finns också några få kvinnliga skribenter.
Enligt föreställningarna om andlighet som tidskriften förmedlar kan kvinnor aldrig riktigt nå den djupa kunskapen om Gud, säger Ulrika. Istället visar Ulrika att den som verkligen kan vara andlig enligt tidskriften är den västerländska, heterosexuella rika mannen. Andra sätt att vara andlig på och andra subjekt- kvinna, fattig och personer från öst - exkluderas.
- Det paradoxala är att de egenskaper som knyts till dessa subjekt är ideal, det vill säga egenskaper som knyts till kvinna, fattig och från öst. Till exempel så beskrivs de kvinnliga egenskaperna i termer av hängivelse, värme, förmåga att göra riktiga prioriteringar och att ha modet att utlämna sig själv. Så beskrivs också den andligt fördjupade människan. Men egentligen är det inte alls kvinnan det handlar om, utan att mannen ska erövra dessa egenskaper och det är just så han blir en andligt, fördjupad person, säger Ulrika.
Kvinnor, fattiga och personer från öst har alltså enligt tidskriften attribut som man vill komma åt för att komma närmare Gud, säger Ulrika och tillägger:
- Är man fattig är man närmare Gud enligt tidskriften för då är man beroende av andra och av Gud. Öst är också föredömligt i förhållande till den västerländska kulturen som är alldeles för teknikorienterad och intellektuell. Hur alla dessa egenskaper och beskrivningar hänger ihop måste beaktas för att förstå hur andlighet skapas. Men också för att förstå hur makt och andlighet är intimt sammanvävt i något som skulle kunna kallas för en kristen normalitet. I detta finns det strukturella likheter mellan mer kontroversiella former av andlighet och en kristen normalitet i Sverige i dag.
För mer information vänligen kontakta Ulrika Svalfors, Teologiska institutionen,tel. 0706-53 06 71 eller ulrika.svalfors@teol.uu.se