Låg energiomsättning hos patienter med schizofreni

Patienter med schizofreni har en lägre viloenergiomsättning än förväntat och även en förändrad förbränning under arbete. Det visar Björn Nilsson i en avhandling som läggs fram vid Uppsala Universitet 31 januari. Resultaten kan leda till bättre förståelse av den viktuppgång och den kroppsliga ohälsa som många schizofrenipatienter drabbas av.

Schizofreni är en sjukdom med stor variabilitet i symptom, förlopp och prognos.

- Men många patienter lider av så kallade negativa symptom, som brist på motivation och initiativförmåga, vilket försvårar rehabiliteringsarbetet, säger Björn Nilsson.

Han säger också att patientgruppen ofta drabbas av övervikt och riskerar därmed att utveckla metabola störningar, såsom diabetes och framtida hjärtkärlbesvär. Detta har under senare år uppmärksammats i relation till biverkningar av nyare antipsykosläkemedel, men det finns också stöd för en metabol risk kopplad till sjukdomen i sig. Genom att mäta energiomsättning i vila visade man att schizofrenipatienter hade en låg viloenergiomsättning jämfört med kontrollerna, säger Björn Nilsson och tillägger:

- De lägsta värdena uppmättes hos manliga patienter. Även omedicinerade patienter uppvisade en lägre energiomsättning än förväntat.

Vidare påvisades en låg syreupptagningsförmåga under arbete hos manliga patienter och en förändring av förbränningsmönstret av kolhydrater och fett, med en snabb stegring av den så kallade respiratoriska kvoten. Låg viloenergiomsättning och ökad respiratorisk kvot under aktivitet har i tidigare studier visat sig vara riskfaktorer för framtida viktuppgång.

- Schizofreni är förvisso en hjärnsjukdom, men det här tyder också på avvikelser utanför nervsystemet, säger Björn Nilsson och tillägger att deras arbete bidrar till förståelsen av systemiska manifestationer vid schizofreni och resultatet av en mycket låg viloenergiomsättning hos dessa patienter är av betydelse för kunskap om övervikt och kroppslig ohälsa.

- Vi ser ofta oacceptabla viktuppgångar hos våra patienter och det är angeläget att kunna identifiera riskpatienter för att kunna sätta in adekvata förebyggande åtgärder, säger Björn Nilsson.

I projektet har de även undersökt andra fysiologiska variabler, bland annat känslighet för vitaminämnet niacin och resultaten stöder hypotesen att det förekommer systemiska störningar vid sjukdomen.

För mer information, kontakta Björn Nilsson, tel. 070-611 06 69, eller bjorn.nilsson@neuro.uu.se