Nya forskningsrön inom intensivvård

Pressmeddelande

Vid hjärtstillestånd drabbas hjärnan av syrebrist. Det är en åkomma med hög dödlighet och de som överlever drabbas ofta hjärnskador. Men hjärnans prognos förbättras betydligt om kroppen kyls ned, något man tror är kopplat bland annat till en andra våg av syrebrist. Det visar ett avhandlingsarbete från Uppsala universitet som presenteras den 28 mars.

Vid hjärtstillestånd drabbas hjärnan av syrebrist. Det är en åkomma med hög dödlighet och de som överlever drabbas ofta hjärnskador. Men hjärnans prognos förbättras betydligt om kroppen kyls ned, något man tror är kopplat bland annat till en andra våg av syrebrist. Det visar ett avhandlingsarbete från Uppsala universitet som presenteras den 28 mars.

Metoden, att kyla ned kroppen till en temperatur på 32-34 ˚C används kliniskt idag, men fortfarande kvarstår frågor kring biologiska mekanismer och hur behandlingen utförs bäst. Genom att följa förloppet efter hjärtstillestånd visar nu Johanna Nordmark att hjärnan riskerar att drabbas av en andra våg av syrebrist någon till några timmar efter stilleståndet.

- Studierna av hjärnan är utförda på grisar och på patienter. Vi har hittat en liten pusselbit som förklarar varför nedkylning efter hjärtstillestånd har en skyddande effekt på hjärnan, säger Johanna Nordmark.

Det visar sig att nedkylningen minskar förekomsten av denna andra våg av syrebrist som drabbar hjärnan.

- Vi börjar ge patienterna iskallt dropp, ungefär två liter vätska, och sänker på så vis kroppstemperaturen snabbt. Kroppen hålls sedan kall i ett dygn genom att använda is, säger Johanna Nordmark.

Utvärderingar av hur patienterna mår och hur hjärtat mår efter tillförsel av så mycket vätska har gjorts på 30 patienter som drabbats av hjärtstillestånd. Det verkar som de behöver mycket vätska och hjärtat klarar det bra, och det verkar till och med vara positivt att ge så mycket vätska, säger Johanna Nordmark och tillägger:

- Det blir intressant att fortsätta titta på effekterna i hjärnan och varför den andra vågen av syrebrist hämmas av nedkylning. Dessutom är det intressant att undersöka varför dessa patienter verkar behöva stora mängder dropp. Det skulle också vara spännande att försöka kyla patienter redan under pågående hjärt- och lungräddning.

Läs avhandlingen på universitetsbibliotekets webbplats.

För mer information, vänligen kontakta: Johanna Nordmark, institutionen för kirurgiska vetenskaper, anestesiologi och intensivvård; 070-499 37 30, Johanna.Nordmark@surgsci.uu.se

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin