Storslam till Uppsala för innovativa forskningsmiljöer

När Vinnova idag presenterar vilka forskningsmiljöer i Sverige som ska få stöd för innovationer för framtidens hälsa går tre av sex anslag till Uppsala universitet.

- Fantastiskt roligt och helt rätt områden och personer. Läkemedel, antibiotikaresistens, genomik och cancer representerar strategiska forskningsområden med en lång stark tradition vid Uppsala universitet, säger Britt Skogseid, vicerektor för området medicin och farmaci.

Uppsala universitets forskningsmiljöer inom områdena antibiotikaresistens, DNA- och proteinmarkörer inom cancerområdet och läkemedelsutveckling får ett ordentligt anslagstillskott: 25 miljoner vardera till de förstnämnda och 12.5 miljoner till läkemedelsutvecklingen.

Vinnovas program "Innovationer för framtidens hälsa" finansierar svensk livsvetenskaplig forskning och innovation som svarar mot framtidens behov av att förebygga, diagnostisera, behandla och vårda sjukdom. Fokus ligger på de behov som kan finnas inom hälsoområdet inom 10-15 år. I den första omgången av satsningen finansieras nu 17 projekt och 6 forsknings- och innovationsmiljöer med sammanlagt drygt 208 miljoner kronor.

För Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, innebär beskedet jackpot eftersom han nyligen fått veta att de som enda svenska lärosäte får ett stort EU-anslag inom samma område.

- Anslaget från Vinnova är väldigt viktigt, eftersom det handlar om mycket pengar under en lång period, 25 miljoner under 5 år.

Pengarna ska användas till den pågående utvecklingen av nya diagnostiska metoder för att titta på antibiotikaresistens och för nya metoder för att förutsäga risken för resistensutveckling. De kommer att kunna expandera sin verksamhet, genom att till exempel rekrytera nya doktorander och postdocs. Det kommer att stärka deras redan internationellt ledande ställning.

Professor Ulf Landegren ser anslaget som ett viktigt led i en pågående strategi att knyta samman forskare med intressanta frågeställningar med dem som utvecklar tekniker. I detta fall ligger fokus på nya analytiska metoder för DNA- och proteinmarkörer inom cancervården och kommersialiseringspotentialen är stor.

- Vi kombinerar starka områden och sätter upp proteintester som vi är ensamma om i världen tillsammans med Olink och Olink Genomcis, säger han.

Utöver de tre miljöerna får professor Lena Claesson-Welsh vid institutionen för genetik och patologi nästan 4,9 miljoner kronor för ett forskningsprojekt som rör angiogenes, nybildning av blodkärlsceller i samband med tumörer och ögonsjukdomar. Projektet handlar om en produkt som hämmar angiogenes och hur den kan användas i behandling.

- Det är otroligt glädjande att vi får de här pengarna. Vi har redan kommit långt vad gäller grundforskning och patent. Nu har vi ett bra läge för att gå vidare med själva applikationen och ta steget från labbet ut på kliniken, säger hon.

Läs mer på Vinnovas webbplats.

Kontaktpersoner: Britt Skogseid, vicerektor, 018-471, Ulf Landegren, 070-896 26 04, Dan I Andersson, 018-471 41 75, Per Artursson, 018-471 44 71, Lena Claesson-Welsh, 018-471 43 63