I litteraturen förväntas äldre avstå från makt och vara måttfulla

Vilka krav ska äldre människor kunna ställa på samhället och yngre generationer? Och vilka förväntningar och normer förväntas gamla människor leva upp till? Pär Alexanderssons avhandling "Konsten att avstå" ger ett kulturvetenskapligt perspektiv på dessa frågor, som nu är aktuella i diskussionen om äldres rättigheter inom vård och omsorg. Disputationen äger rum den 19 maj.

Avhandlingen visar att västerländsk litteratur sedan mer än två tusen år har tecknat bilden av ett idealt åldrande som handlar om att avstå från makt och krav på personer i andra åldrar. Istället har självkontroll, måttfullhet och tillbakadragenhet varit dygder under åldrandet.

- När gamla människor anpassat sig till detta har de idealiserats som visa och som kungar över sig själva, säger Pär Alexandersson. De som inte gjort sig förtjänta av yngre personers respekt har förlöjligats eller demoniserats i litteraturen.

Även i Sverige präglade det ideala åldrandet länge framställningar av äldre människor och av mötet mellan ung och gammal. Under 1800-talet blev ett harmoniskt förhållande mellan generationerna en del av nationsbygget. Det gäller bl.a. i Esaias Tegnérs "Frithiofs saga" och Erik Gustaf Geijers "Odalbonden", som länge var viktiga för den svenska självbilden.

Samtidigt kunde det ideala åldrandet bli en utmaning för gamla författare. Tegnér skrev en ålderdomsdiktning som betonade den egna känslan och som ansågs så pinsam att delar av den inte publicerades på 150 år. Geijer beskrev sig som föryngrad, inte åldrad, när han pensionerade sig från Uppsala universitet.

- Fortfarande är det ideala åldrandet en tradition som författare tar spjärn emot, fortsätter Pär Alexandersson. Det visar Elsie Johanssons senaste roman "Sin ensamma kropp", där en äldre kvinna genom sexualiteten vill bryta sig ur sin inre bur av måttfullhet och självkontroll.
- En slutsats av studien är att det behövs metoder som kan öka förståelsen av hur gamla människor agerar i förhållande till kulturella traditioner och normer. Det handlar inte minst om hur mycket av det ideala åldrandet som påverkar dagens förväntningar på vad som är den rätta eller normala ålderdomen och vad tusentals år av moralism betyder för människors möjligheter att själva forma sina liv under åldrandet.

Läs avhandlingen på universitetets webbplats.

För mer information, kontakta Pär Alexandersson, tel: 070-279 64 08, alexandersson.par@telia.com