Ny efterlängtad standard för diagnos inom neurologi

För första gången har forskare lyckats identifiera merparten av alla detekterbara proteiner i ”ryggmärgsvätskan”, dvs cerebrospinalvätskan, hos friska personer. Framgången kan bli ett fantastiskt verktyg för diagnostik av och forskning om nervsystemets sjukdomar. Studien publiceras idag i den ansedda tidskriften PLoS ONE.

Kartläggningen och publiceringen av blandningen av 2 630 identifierade proteiner i cerebrospinalvätskan hos friska personer kan bli en vändpunkt inom forskningen på nervsystemets sjukdomar. Eftersom man hittills inte känt till hur ”normal” vätska ser ut har man inte heller kunnat jämföra den med olika sjukdomstillstånd.

-    Det är ett mycket viktigt steg att få detta redskap. Våra resultat kommer att kunna användas som en normalstandard och underlag för utredningar av till exempel Alzheimers, ALS, Parkinson, multipel skleros och många andra sjukdomar, säger Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet och Uppsala Berzelii Centre för neurodiagnostik.

Kunskap om hela proteininnehållet i människans cerebrospinalvätska (CSF) är en viktig bas för att kunna studera sjukdomar i hjärnan. Hittills har teknologiska hinder och brist på prover från friska personer satt käppar i hjulet för försöken att nå detta mål. Nu har forskare från Uppsala universitet tillsammans med amerikanska kolleger lyckats undersöka CSF hos friska individer, varav 200 patienter i Sverige med bland annat misstänkt neurologisk sjukdom men som sedan friskförklarats samt 20 frivilliga helt friska personer från USA.

Totalt 2 630 proteiner identifierades, varav 56 procent CSF-specifika, dvs de fanns inte i detekterbara koncentrationer bland de 3654 proteiner som forskarna tidigare identifierat i blodplasma. Upprepade prover från tio individer visade dessutom att proteinblandningen var förvånansvärt stabil – det fanns inga signifikanta variationer mellan olika provtagningstillfällen. Studien publicerar också identifierade sekvensspecifika markörer för varje protein som kommer att kunna användas av forskargrupper runt om i världen.

-    Vi och andra forskargrupper har tidigare mätt proteininnehåll i CSF från patienter med sjukdomar som exempelvis ALS eller Alzheimer. Dessa data blir användbara på ett helt annat sätt när vi har en normal kontroll att jämföra med, säger Jonas Bergquist, som även kommer att berätta om studien på måndag under Analysdagarna som arrangeras av kemistsamfundet.


Studien utfördes med avancerade tekniker - separation med immunoaffinitet och vätskekromatografi-masspektrometri med mycket hög känslighet och upplösning – vid en unik högteknologisk plattform i USA och motsvarande verktyg uppförs nu inom ramen för SciLifeLab Uppsala, där Jonas Bergquist också är verksam.

Läs mer om Uppsala Berzelii centre.

Läs mer om Science for Life Laboratory (SciLifeLab) vid Uppsala universitet.

Läs mer om forskargruppens arbete vid Uppsala universitet.

Läs artikeln i PLoS ONE.

För mer information kontakta: Jonas Bergquist, tel: 070-962 13 93, jonas.bergquist@kemi.uu.se