Ny transplantationsteknik för typ 1-diabetiker lovar gott

Pressmeddelande

Typ 1-diabetes, så kallad ungdomsdiabetes, kan idag behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler till levern. Men cellerna har låg överlevnad och därför blir patienten ofta beroende av sprutor igen efter några år. I en ny studie som publiceras i den välrenommerade tidskriften Diabetes visar Uppsalaforskare att transplantation till en muskel kan vara betydligt effektivare.

Typ 1-diabetes, så kallad ungdomsdiabetes, kan idag behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler till levern. Men cellerna har låg överlevnad och därför blir patienten ofta beroende av sprutor igen efter några år. I en ny studie som publiceras i den välrenommerade tidskriften Diabetes visar Uppsalaforskare att transplantation till en muskel kan vara betydligt effektivare.

Idag transplanteras insulinproducerade cellanhopningar isolerade från bukspottkörtlar, s.k. Langerhanska öar, till levern på patienter med svårreglerad  typ 1-diabetes (ungdomsdiabetes). De transplanterade öarna har dock dålig överlevnad och funktion och det krävs därför upprepade transplantationer och öar från flera avlidna donatorer för att göra en patient fri från konventionell insulinterapi (insulininjektioner).

- Trots att patienterna under det första året kan vara utan insulinsprutor, är långtidsprognosen dålig och efter fem år är en majoritet av de transplanterade patienterna tillbaka på konventionell behandling, säger Mia Phillipson vid institutionen för medicinsk cellbiologi och huvudansvarig för studien.

En av anledningarna till denna dåliga överlevnad och funktion är den bristfälliga blodkärlsnybildningen. I den nya studien fann forskarna att antalet blodkärl inne i Langerhanska öar som transplanterats till muskel istället för till levern var jämförbart med antalet i normala öar i bukspottkörteln. Öarna transplanterade till muskel hade dessutom full funktionalitet och botade diabetes hos möss mer effektivt än om de transplanterades till levern. Forskarna kunde dessutom identifiera faktorer som var viktiga för framgången.

- Vi fann att den snabba kärlnybildningen i öar i muskel är beroende av rekrytering av vita blodkroppar, neutrofiler, till transplantationsområdet från intillliggande blodkärl, säger Mia Phillipson.

Metoden testades också kliniskt på tre patienter som fick isolerade öar transplanterade till underarmsmuskel. Med hjälp av magnetisk resonanstomografi (MRT, magnetkamera) kunde forskarna konstatera att blodflödet i de transplanterade öarna var betydligt högre än i intilliggande muskelvävnad, vilket pekar på att de goda resultat som uppnåtts hos möss även kan överföras till människa.

Referens: Clinical and Experimental Pancreatic Islet Transplantation to Striated Muscle: Establishment of a Vascular System Similar to that in Native Islets. Gustaf Christoffersson, Johanna Henriksnäs, Lars Johansson, Charlotte Rolny, Håkan Ahlström, José Caballero-Corbalan, Rolf Segersvärd, Johan Permert, Olle Korsgren, Per-Ola Carlsson och Mia Phillipson.

Länk till artikeln i tidskriften Diabetes.

För mer information kontakta: Mia Phillipson, tel: 018-471 44 19, 073-532 60 90, mia.phillipson@mcb.uu.se

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin