PCB kan öka risken för försämrad hjärtfunktion
Pressmeddelande
Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er och hjärtats pumpförmåga. Studien är en i raden av resultat från forskargruppen vid Uppsala universitet som visar på hälsorisker med PCB:er, trots att de varit förbjudna sedan länge.
Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er och hjärtats pumpförmåga. Studien är en i raden av resultat från forskargruppen vid Uppsala universitet som visar på hälsorisker med PCB:er, trots att de varit förbjudna sedan länge.
PCB (Polychlorinated biphenyls) är en grupp miljögifter som förbjöds för snart 20 år sedan. Men eftersom dessa ackumuleras i näringskedjan och stannar mycket länge i människans kropp kan höga halter fortfarande uppmätas hos en majoritet av befolkningen i Sverige och de flesta andra industriländer.
Höga halter av PCB:er har tidigare visat sig vara förknippade med riskfaktorer för hjärtproblem, såsom fetma, diabetes och högt blodtryck. Forskargruppen vid Uppsala universitet har tidigare kunnat påvisa samband mellan miljögifter och åderförkalkning respektive stroke. Nu har de i samma stora datamaterial undersökt om detsamma gäller dålig hjärtfunktion och kan nu visa att så är fallet.
Den s.k. PIVUS-studien omfattar drygt 1 000 stycken 70-åringar i Uppsala som följts under en längre tid. Forskarna undersökte sambandet mellan 21 olika miljögifter i plasma från patienterna och hjärtats funktion mättes med ultraljud. Resultaten visar samband mellan höga nivåer av en rad PCB:er och försämrad funktion i hjärtats pumpförmåga. Två andra PCB:er var förknippade med försämring i hjärtats förmåga att fylla på sig med blod.
Resultaten gäller oberoende av faktorer som bland annat kön, rökning, diabetes, högt blodtryck och fetma. Personer som haft hjärtinfarkt eller förmaksflimmer exkluderades från studien.
- Vår slutsats är att det verkar finnas ett samband mellan PCB:er och hjärtats funktion, vilket tyder på ett miljögifter kan ha betydelse för utveckling av hjärtproblem, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala Universitet som har gjort studien tillsammans med Monica Lind, docent i miljömedicin på enheten för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, och läkaren Ylva Sjöberg Lind vid universitetssjukhuset i Linköping.
För att förstå de bakomliggande mekanismerna behövs mer forskning i form av laboratoriestudier.
Studien ingår i den s k PIVUS-studien vid Uppsala universitet.
Studien har finansierats av Formas och VR
Referens: Lind, Y:S., et al., Circulating levels of persistent organic pollutants (POPs) are associated with left ventricular systolic and diastolic dysfunction in the elderly. Environ. Res. (2013), http://dx.doi.org/10/1016)j.envres.2013.02.007
För mer information, kontakta Lars Lind, tel: 018-611 49 59, 073-050 28 78, e-post: lars.Lind@medsci.uu.se