Ny avhandling visar hur närstående till brännskadade kan stöttas bättre
Pressmeddelande
I en ny avhandling har Josefin Bäckström vid Uppsala universitet undersökt hur anhöriga till brännskadade personer mår. Studierna visar bland annat att kommunikation mellan vårdgivare och närstående kan förbättras och att bemötandet i så stor utsträckning som möjligt bör anpassas efter individens personliga omständigheter.
I en ny avhandling har Josefin Bäckström vid Uppsala universitet undersökt hur anhöriga till brännskadade personer mår. Studierna visar bland annat att kommunikation mellan vårdgivare och närstående kan förbättras och att bemötandet i så stor utsträckning som möjligt bör anpassas efter individens personliga omständigheter.
En svår brännskada är ett trauma som ofta kopplas till långvariga konsekvenser, inte bara för den drabbade utan även för familjen. Närstående utgör en viktig del av det sociala stödet för människor som genomgår en lång rehabilitering, exempelvis efter en svår brännskada. Trots detta har få tidigare studier fokuserat på närstående till personer med brännskador, särskilt ur ett längre tidsperspektiv.
I den Josefin Bäckströms avhandling har psykiska symtom och hälsorelaterad livskvalitet hos närstående till personer med svåra brännskador utforskats. Likaså har upplevelsen av tiden när den brännskadade vårdades på sjukhus liksom tiden efter utskrivning belysts.
Resultaten visar att närstående generellt uppvisar låga till milda symtom på ångest och depression, men att en tredjedel visar måttliga till svåra ångestsymtom under vårdtiden. Symtomen minskar generellt över tid.
Närstående rapporterar hälsorelaterad livskvalitet i likhet med den generella populationen i Sverige. Tidigare påfrestande livshändelser, liksom samtidiga psykiska symtom, kan medföra risk för lägre livskvalitet.
Det kan vara möjligt att identifiera närstående som skulle kunna ha nytta av ökat stöd redan under vårdtiden. Tiden när den skadade vårdas på sjukhus är påfrestande för närstående och i studien beskrev dessa såväl positiva som negativa upplevelser i vården. Kommunikation mellan vårdgivare och närstående kan förbättras och närstående kan ha nytta av stöd efter utskrivning. Närståendes upplevelse av stöd är individuell. Resultaten tyder på att bemötandet bör anpassas efter individens personliga omständigheter och att närstående önskar bli involverade i vårdplaneringen. Vidare önskade de närstående att hälso- och sjukvårdspersonal har ett proaktivt tillvägagångssätt vid erbjudande om stöd.
Resultaten i avhandlingen kan utgöra underlag till utveckling av omhändertagandet av närstående inom brännskadeintensivvård, samt vid andra sjukdoms- och skadetillstånd som medför långvarig fysisk och psykisk påverkan för den drabbade.
För mer information kontakta Josefin Bäckström tel: 018-611 5283, e-post: Josefin.Backstrom@neuro.uu.se
Avhandlingen försvaras den 22 november.
Family Members of Patients with Burns: Experiences of a Distressful Episode, Acta Universitatis Upsaliensis, ISBN: 978-91-554-8768-3