Svårt att nå upp till WHOs nya riktlinjer om diagnostiska tester före malariabehandling
Pressmeddelande
Världshälsoorganisationen uppmanar i sina nya riktlinjer till allmän testning av alla misstänkta malariafall före behandling. Den nya policyn visar sig dock vara näst intill omöjlig att uppnå utan stora förändringar i de diagnosticeringsmetoder som används där malaria är vanligt. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.
Världshälsoorganisationen (WHO) uppmanar i sina nya riktlinjer till allmän testning av alla misstänkta malariafall före behandling. Den nya policyn visar sig dock vara näst intill omöjlig att uppnå utan stora förändringar i de diagnosticeringsmetoder som används i malariadrabbade länder. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.
Användningen av malariatester vid febersjukdom hos barn var låg och ojämn i de 13 afrikanska länder som undersökts. Fler tester måste nå ut till vårdcentraler, privata kliniker och apotek där febersjukdomar vanligtvis behandlas.
- WHOs nya ”testa alla” policy kommer inte att uppnås i många av de mest malariadrabbade länderna eftersom barn med febersjukdomar ofta behandlas hemma eller på platser där den här typen av diagnosticeringsmetoder saknas, säger Emily White Johansson, studiens försteförfattare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.
Under 2010 reviderade WHO sina riktlinjer för behandling av malaria, och organisationen rekommenderar nu att ett diagnostiskt test görs innan behandling sätts in. Övergången från förmodad till testbaserad behandling har ansetts ge goda möjligheter till en mer ändamålsenlig läkemedelförskrivning och behandling då barn med andra sjukdomar som orsakar feber (till exempel lunginflammation) inte behandlas med malariamedicin. Enskilda länder gör nu stora investeringar i diagnostiska snabb-test för att uppnå en heltäckande testnivå i enlighet med WHOs nya riktlinjerna.
Trots dessa investeringar har det inte genomförts någon systematisk översyn av testens användning i länder som lider av malaria. Forskarna bakom studien menar att det finns en begränsad förståelse för omständigheterna som råder i de områden där febersjukdomar är vanliga, särskilt avseende beteendemönster vid insjuknande och i samband med uppsökande av vård. Detta leder till att många barn felbehandlas med malariamedicin för lunginflammation och att malariamedicin används i onödan, med risk för resistensutveckling.
I studien har data från nationella befolkningsbaserade undersökningar från 13 länder i södra Afrika sammanställts, med särskilt fokus på barn under fem år. Perioden som undersökts löper mellan 2009-2011. Resultaten visar också att användningen av diagnostiska tester var lägst i de regioner där barn löper störst risk att insjukna i malaria.
- Vårdpersonalen i högriskområdena är vana vid att behandla alla former av feber hos barn som malaria. Vilka orsakerna till feber är i dessa områden, och om vårdpersonal är beredda lita på testresultaten behöver undersökas vidare. Resultaten indikerar att fler tester kanske inte kommer att ge de resultat man förväntar sig i form av bättre vård och en mer rationell läkemedelsanvändning, säger Emily White Johansson.
För mer information, kontakta Emily White Johansson, mobil: +1-347 558 3981 (USA), e-post : emily.johansson @ kbh.uu.se, eller Stefan Swartling Peterson, mobil: 070-446 07 87, e-post: Stefan.Peterson@kbh.uu.se
Referens: White-Johansson et al, Diagnostic testing of Pediatric fever. http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0095483