Ursprungscellen hos barnhjärntumörer påverkar känslighet för behandling
Pressmeddelande
Barn som får den allvarliga hjärntumörformen malignt gliom har ofta mycket dålig prognos. Nya resultat från Uppsala universitet visar att hos möss påverkas sjukdomsförloppet och tumörcellernas aggressivitet av både ålder och i vilken sorts hjärncell som tumören uppstått. Ursprunget visade sig också ha stor betydelse för hur känsliga tumörcellerna är mot cancerläkemedel.
Barn som får den allvarliga hjärntumörformen malignt gliom har ofta mycket dålig prognos. Kunskapen om hur malignt gliom uppstår och utvecklas hos barn är fortfarande begränsad. Nya resultat från Uppsala universitet visar att hos möss påverkas sjukdomsförloppet och tumörcellernas aggressivitet av både ålder och i vilken sorts hjärncell som tumören uppstått. Ursprunget visade sig också ha stor betydelse för hur känsliga tumörcellerna är mot cancerläkemedel.
Studien publiceras idag i tidskriften Cancer Research.
Hjärnan består av i huvudsak två sorters celler; nervceller och stödjeceller, så kallade gliaceller. Tumörer i hjärnan som liknar gliaceller kallas gliom och hos vuxna är gliom den vanligaste av formen av primär hjärntumör. Hos barn är malignt gliom relativt ovanligt men för de som drabbas är prognosen, precis som hos vuxna, mycket dålig, och av de cancerformer som drabbar barn är malignt gliom en av de mest dödliga.
Gliom hos barn är inte lika väl studerat som hos vuxna och för att förbättra möjligheterna att hitta effektivare läkemedel behövs mer kunskap och relevanta sjukdomsmodeller. De flesta studier i fältet är dessutom fokuserade på sjukdomens genetik och det saknas kunskap om i vilken celltyp tumören uppstår och hur ursprungscellen påverkar tumörens egenskaper. I den aktuella studien har forskarna studerat just detta med hjälp av musmodeller och funnit att gliom som uppkommit från olika ursprungsceller beter sig på olika sätt.
Forskarna har inducerat gliomtumörer så att de utvecklades dels från outvecklade stamceller, som kan ge upphov till både nervceller och gliaceller, dels från så kallade OP-celler (för oligodendrocytprecursor) som har kommit längre i sin utveckling och som bara ger upphov till gliaceller.
– Det visade sig att det uppstod både fler och aggressivare tumörer när de utvecklats från stamcellerna jämfört med de som uppkom från OP-celler. Ett mycket intressant fynd var att tumörceller som uppkommit från de mer outvecklade stamcellerna var känsligare mot en rad cancerläkemedel, säger Lene Uhrbom, som har lett studien vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
Forskarna jämförde också hur tumörerna utvecklades i unga möss jämfört med vuxna och kom fram till att både ålder och ursprungscell har betydelse för tumörutvecklingen. Vidare kunde forskarna bekräfta att de musmodeller man tagit fram i unga möss var mycket lika en undergrupp av malignt gliom hos barn.
– Vi har tagit fram nya modeller som är relevanta för studier av maligna gliom hos barn. Det råder en brist på sådana och vi tror att de här modellerna kan bli mycket användbara för att ta reda på mer om de grundläggande mekanismerna bakom denna fruktansvärda sjukdom. Kopplingen mellan ursprungscell och känslighet mot cancerläkemedel visar också att det är angeläget att identifiera olika undergrupper av malignt gliom hos barn för att kunna utforma behandlingen av varje patient på bästa sätt. Vår nästa utmaning blir att ta reda på hur olika ursprungsceller ger upphov till dessa skillnader och att hitta nya läkemedelsmål, säger Lene Uhrbom.
För mer information, kontakta:
Lene Uhrbom, institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, tel: 018 471 5063, e-post: lene.uhrbom@igp.uu.se
Smitha Sreedharan, Naga Prathyusha Maturi, Yuan Xie, Anders Sundström, Malin Jarvius, Sylwia Libard, Irina Alafuzoff, Holger Weishaupt, Mårten Fryknäs, Rolf Larsson, Fredrik J Swartling and Lene Uhrbom (2016) Mouse models of pediatric supratentorial high-grade glioma reveal how cell of origin influences tumor development and phenotype, Cancer Research, DOI: 10.1158/0008-5472.CAN-16-2482
Forskarna bakom studien är knutna till SciLifeLab, ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.