Ny behandling mot premenstruellt dysforiskt syndrom, pmds
Pressmeddelande
Genom att behandlas med progesteronreceptor-hämmare skulle många kvinnor som lider av pmds kunna slippa de värsta psykiska symptomen som irritabilitet och depression. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i den medicinska tidskriften American Journal of Psychiatry. Varannan kvinna i studien blev av med sin pmds.
Genom att behandlas med progesteronreceptor-hämmare skulle många kvinnor som lider av pmds kunna slippa de värsta psykiska symptomen som irritabilitet och depression. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i den medicinska tidskriften American Journal of Psychiatry. Varannan kvinna i studien blev av med sin pmds.
Det är väl känt sedan länge att menscykeln kan påverka kvinnors humör och välbefinnande. För majoriteten av kvinnor i reproduktiv ålder ger detta sig uttryck i milda symptom som inte behöver någon behandling, men för mellan tre och fem procent av alla kvinnor leder hormonförändringarna under menstruationscykeln till handikappande mentala symptom: premenstruellt dysforiskt syndrom, pmds.
Selektiva progesteronreceptor-modulerare binder till och hämmar progesteron-receptorer i hjärnan. Detta är en relativt ny klass av läkemedel som tagits fram för behandling av muskelknutor i livmodern och endometrios. En av dem, ulipristal acetate, UPA, som forskarna studerade, blockerar ägglossningen hos de flesta kvinnor och behåller östradiol- och progesteronnivå på konstant måttliga nivåer.
I denna studie har forskare från Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Umeå Universitet kunnat visa att en selektiv progesteronreceptor-modulerare, UPA, fungerar som effektiv behandling vid pmds. I studien ingick 95 kvinnor med pmds. Hälften av dem (48 personer) fick UPA-behandling och hälften var en kontrollgrupp som fick placebo (47 personer). Kvinnorna skulle varje dag gå in och via en mobil-app registrera vilka pmds-symptom de hade och skatta hur svåra de var. Skillnaden på symptomen har i studien mätts mellan första och sista dag under registreringen. Under tiden som forskningen pågick kände varken kvinnorna eller forskarna till vem som fick placebo och vem som fick läkemedel.
Enligt studien som publicerats i den medicinska tidskriften American Journal of Psychiatry, minskar progesteronreceptor-hämmaren framförallt de psykiska pmds-symptomen som irritabilitet och depression. Hälften av kvinnorna (50 procent) blev av med sin pmds medan motsvarande andel hos kvinnor som fick placebo var 21 procent. Biverkningar var lindriga.
– Förhoppningen är att detta kan bli en behandlingsmöjlighet för kvinnor med pmds. Vi är glada att vi kunnat visa att principen fungerar, och att vi på så sätt lärt oss mer om varför symtomen uppkommer, säger Inger Sundström-Poromaa, en av studiens huvudförfattare och professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet och verksam vid Centrum för kvinnors psykiska hälsa, Womher.
Förutom att studien kan leda fram till en helt ny behandlingsprincip för kvinnor med pmds är forskarna Erika Comasco och Inger Sundström-Poromaa också intresserade av att med magnetkameraundersökning närmare undersöka hur behandlingen påverkar hjärnans funktion hos kvinnor med pmds. Det är för att skapa en bild av var och hur progesteron interagerar med de nätverk i hjärnan som genererar och vidmakthåller pmds-symtomen.
– Våra forskningresultat är en viktig pusselbit i förståelsen av de mekanismer som ligger bakom pmds, säger forskarna. I dag är förstahandsbehandling vid pmds serotoninåterupptagshämmare. Även om dessa läkemedel är mycket effektiva, så passar de inte för alla kvinnor och ytterligare behandlingsalternativ är av värde. Dessutom vore det önskvärt med en behandling som mer specifikt angriper de mekanismer som ligger bakom syndromet, säger Inger Sundström-Poromaa.
Comasco et al.; Ulipristal acetate for treatment of premenstrual dysphoric disorder – a proof-of-concept randomized controlled trial, American Journal of Psychiatry 2020; 0:1–10; doi: 10.1176/appi.ajp.2020.20030286, https://ajp.psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2020.20030286
För mer information:
Erika Comasco, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och SciLifeLab,
epost: erika.comasco@neuro.uu.se
Inger Sundström-Poromaa, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet och verksam vid Centrum för kvinnors psykiska hälsa, Womher. inger.sundstrom@kbh.uu.se, mobil 070-246 51 56