Mycket jobb och stora kostnader bakom konkurrensutsättning av skolor

Pressmeddelande

Det tar lång tid att införa en konkurrensutsättning, tex inom skolan. En så omställning kräver mycket organiserande, är kostsam och kan ta många år att genomföra, och det måste tas med i beräkningen när man i efterhand analyserar och utvärderar förändringen. Efter att gymnasieskolan blev konkurrensutsatt 1992 tog det nästan tio år innan rektorer såg sig som konkurrenter om skoleleverna.

- Det var överraskande att det tog så lång tid för en konkurrensreform att slå igenom. I kommunen vi studerade tog det ungefär tio år. Vi hade väntat oss att det skulle vara en fråga om max ett par år, säger Stefan Arora-Jonsson, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet och en av författarna bakom studien

En bakomliggande tanke med skolvalsreformen från 1992, när det fria skolvalet infördes och gymnasieelever skulle får välja skola, var att gymnasieskolor börja konkurrera med varandra om elever. I en ny forskningsstudie har forskare i företagsekonomi studerat hur den här processen gick till. Till skillnad mot tidigare studier av konkurrensutsättning, där man har antagit att konkurrens uppstår så fort det finns flera skolor att välja mellan, utgick studien ifrån intervjuer med rektorer och ansvariga i kommunens utbildningsorganisation och analys av arkivmaterial för att fastlägga hur konkurrensutsättningen utspelade sig. I forskningen intervjuades 24 nuvarande och före detta rektorer och anställda vid en mellanstor kommuns utbildningsorganisation. En framtida forskningsfråga är vilken grad resultaten är generaliserbara till andra kommuner, framförallt i relation till storstadsregionerna.

Studien visar visa att det tog nästan 10 år innan rektorerna upplevde att de var konkurrenter till varandra. Den nya konkurrensinriktningen krävde många år av omfattande omorganisering av kommunens skolorganisation, utbildning av lärare och rektorer samt en förändring av elevantagningsreglerna. När väl rektorerna såg sig som konkurrenter behövdes ytterligare omorganisering för att få dem att både vara konkurrenter och samtidigt kunna samarbeta inom vissa områden.

En av slutsatserna är att konkurrensutsättning kan innebära betydande kostnader, innebära genomgripande organisatoriska förändringar av en verksamhet, ta flera år att verka igenom, samt att det kan föranleda fler omorganiseringar. Dessa kostnader ska sättas i ljuset av ett stort antal internationella och svenska studier som visar att konkurrensutsättning av skolor innebär marginella förändringar i elevers möjligheter till lärande.

- Vår forskning visar att konkurrensutsättning innebär en mycket större störning av pågående verksamhet än tidigare trott. Vanligtvis tänker man på de ändringar som sker efter konkurrens väl är på plats, men vi visar att det måste till stora förändringar för att konkurrens ens ska komma på plats. När effekterna av konkurrensutsättning utvärderas måste även kostnaderna för dessa förändringar tas med i analysen, säger Stefan Arora-Jonsson.

Artikel: Stefan Arora-Jonsson, Peter Edlund, Teaching schools to compete: the case of Swedish upper secondary education, Socio-Economic Review, 2024;, mwad074, https://doi.org/10.1093/ser/mwad074

För mer information:

Stefan Arora-Jonsson, professor i företagsekonomi vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, e-post: stefan.jonsson@fek.uu.se, telefon: 018-471 3959.

(Mynewsdesk 2021-07-21)

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin