Pressmeddelanden
-
Flera utrotningshotade djurarter kan sannolikt infekteras av SARS-CoV-2
24 augusti 2020
För att i framtiden snabbt kunna hejda utbrott av covid-19 som orsakas av viruset SARS-CoV-2 och för att redan nu kunna skydda utrotningshotade arter som riskerar att drabbas, behövs kunskap om vilka djur som är tänkbara smittbärare av viruset. Professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och hennes kollegor har identifierat ett stort antal däggdjur som potentiellt kan smittas via den så kallade ACE2-receptorn. Bland högriskarterna f...
-
Tidigare okända mikroorganismer kan kasta nytt ljus över arkéernas utveckling
13 augusti 2020
En ny tidigare okänd grupp av primitiva encelliga livsformer, så kallade arkéer, har upptäckts av forskare från bland annat Uppsala universitet. Dessa arkéer är sannolikt beroende av andra organismer för sin överlevnad och kan troligen lagra energi genom fermentering. Studien som publicerats i Nature Communications ger nya insikter i arkéernas mångfald och evolutionära historia.
-
Coronarestriktionerna i Nepal har lett till kraftigt ökad barnadödlighet
11 augusti 2020
Åtgärderna som tagits för att stoppa smittspridningen av covid-19 i Nepal har lett till att andelen spädbarn som dör under sin första levnadsvecka är tre gången högre än före pandemin. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa efter att ha jämfört data från nio sjukhus före och efter att restriktionerna infördes 21 mars i år. Studien publiceras i tidskriften Lancet Global Health.
-
Tuatarans arvsmassa visar dess spännande evolutionära historia
07 augusti 2020
Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet hos tuataran, en sällsynt reptil som endast finns på Nya Zeeland. Arten, som också kallas bryggödla på svenska, bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. I den nya studien har forskarna bland annat kunnat se att tuataran, som kan bli mer än 100 år gammal, har fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur. Forskningen publicer...
-
Ny kunskap om enzym med viktig roll för SARS-CoV-2-infektion
31 juli 2020
Forskare vid Uppsala universitet har gjort en kartläggning av enzymet ACE2 i hela människokroppen, som föreslagits spela en viktig roll för SARS-CoV-2-virusets inträde i värdceller och utveckling av sjukdomen COVID-19. I motsats till tidigare forskning visar studien att ingen eller endast mycket låga nivåer av ACE2-protein finns i normala luftvägar. Resultaten beskrivs i en artikel i Molecular Systems Biology.
-
Ny forskning om metalliska nanopartiklar kan ge bättre solceller
27 juli 2020
I en ny studie visar en forskargrupp vid Uppsala universitet hur de lyckats väldigt väl med att samla upp så kallade ”heta elektronhål”. Forskningens resultat kan användas för att förbättra solceller, fotokemiska reaktioner och fotosensorer. Den vetenskapliga artikeln publiceras i Nature Materials.
-
Avancerad teknik ger ny kunskap om våra tänders evolution
09 juli 2020
Utvecklingen av våra tänder kan spåras hela vägen tillbaka till de allra första käkförsedda ryggradsdjuren som levde för mer än 400 miljoner år sedan. Det konstaterar en forskargrupp vars arbete letts från Uppsala universitet. För att kunna undersöka de svårstuderade fossilen har forskarna använt sig av en avancerad typ av skiktröntgen. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.
-
Flest palmer i de amerikanska regnskogarna
06 juli 2020
Palmers egenskaper skiljer sig på många sätt från andra tropiska träds. En ny stor studie ledd av forskare vid Uppsala universitet har kartlagt hur många palmer det egentligen finns i olika tropiska områden. Andelen palmer är viktig att ta med i beräkningar för skogars möjligheter att ta upp kol och i uppskattningar av skogsområdens känslighet för klimatförändringar.
-
Frivilliga åtgärder gav stor effekt för begränsning av coronasmittan
02 juli 2020
Frivilliga åtgärder som individer vidtagit för att minska smittspridningen har varit helt avgörande för att begränsa antalet sjuka och döda i covid-19 i Sverige. Det visar en nypublicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Clinical Infectious Diseases. Forskarna bakom studien har använt en modell som laddats med omfattande information om Sveriges befolkning.
-
Ny modell för solprognoser bäst i test
29 juni 2020
En ny matematisk modell som utvecklats vid Uppsala universitet för att förutsäga variationer i solinstrålningen, och som kan hjälpa till att utnyttja el från solenergi effektivare, har nu testats mot olika datamodeller och visat sig kunna ge mycket träffsäkra prognoser. I flera fall var den till och med bäst. Resultaten har publicerats i två artiklar i tidskriften Solar Energy.
-
Ny funktion funnen hos blodplättar i tumörers blodkärl
25 juni 2020
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en hittills okänd funktion hos blodplättar i cancerceller. I musmodeller har blodplättarna visat sig bidra till att bevara blodkärlsbarriären och på så sätt begränsa spridningen av tumörceller till andra delar av kroppen. Studien är publicerad i tidskriften Cancer Research.
-
Livsviktig kurragömmalek avslöjad med hjälp av ny mikroskopi
24 juni 2020
I alla levande celler pågår ständigt en avancerad men viktig kurragömmalek. I en ny artikel beskriver forskare från Uppsala universitet hur de genom väldigt snabba mätningar i realtid har kunnat följa hur dna-bindande proteiner letar igenom arvsmassan på jakt efter sina specifika bindningsställen. Forskningen presenteras i tidskriften Nature.
-
Molekylära simuleringar visar hur läkemedel blockerar viktiga receptorer
24 juni 2020
Många läkemedel verkar via så kallade G-proteinkopplade receptorer. I en ny studie beskriver forskare från Uppsala universitet hur de kunnat förutsäga hur särskilda molekyler som kan användas i ny immunterapi mot cancer binder till sådana receptorer. Forskarnas beräkningsmetodik, som presenteras i tidskriften Angewandte Chemie, är ett viktigt bidrag till framtidens strukturbaserade läkemedelsdesign.
-
Längre expansioner i huntingtongenen vanligare än trott
17 juni 2020
Det är vanligare med en förlängd sekvensupprepning i HTT-genen, som ligger bakom Huntingtons sjukdom, än vad som tidigare varit känt. I en studie gjord på 7 000 personer i Norrbotten och Västerbotten, som nu publiceras i Scientific Reports, kan forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet visa att det är en oväntat stor grupp personer som har onormalt långa upprepningar, av intermediär storlek, vilket kan leda till en ökande förekomst...
-
Hjärnäpplet till Sara Mangsbo
17 juni 2020
Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år Sara Mangsbo docent i medicinsk vetenskap och forskningsledare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
-
Våldet ökar i Afrika – fredsforskare rapporterar oroande trend
15 juni 2020
Antalet människor som dör i organiserat våld i världen fortsätter att minska. Det visar den senaste rapporten från Uppsala Conflict Data Program vid Uppsala universitet. Att terrorgruppen Islamiska Staten, IS, i stort sett besegrats i Irak och Syrien har bidragit till de lägsta dödstalen sedan 2011. Totalt registrerades strax under 75,600 döda i organiserat våld under 2019. Det finns dock en del som oroar fredsforskarna.
-
Fler arter av talgoxar och lärkor än tidigare känt
12 juni 2020
Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. I en ny studie med forskare från bland annat Uppsala universitet, har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu.
-
Förhistoriska enzymer kan ge grönare kemi
10 juni 2020
En forskargrupp vid Uppsala universitet har återskapat flera miljarder år gamla enzymer och programmerat om dem för att skynda på helt andra kemiska reaktioner än vad deras moderna varianter klarar av. Metoden kan användas för att utveckla hållbara lösningar inom biotekniken, för till exempel bioreaktorer eller kemisk nedbrytning av miljögifter. Studien har publicerats i tidskriften Chemical Science.
-
Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer
09 juni 2020
Cancerforskare vid Uppsala universitet har utvecklat en metod för identifiering av funktionella mutationer och hur dessa påverkar gener med betydelse för utveckling av glioblastom – en malign hjärntumör med mycket negativ prognos. Studien är publicerad i Genome Biology.
-
Sveriges klimatmål långt ifrån tillräckliga för att klara Parisavtalet
08 juni 2020
Trots att Sverige och Storbritannien har några av världens mest omfattande klimatlagar räcker det inte för att länderna ska klara sina åtaganden att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader. De båda länderna måste mer än fördubbla sina ambitioner för att ha en rimlig chans att kunna leva upp till sina löften i Parisavtalet. Det är slutsatsen i en ny studie i tidskriften Climate Policy.
-
Nordliga insekter lika känsliga för klimatförändringar som tropiska
05 juni 2020
Tidigare forskning har antagit att insekter på nordliga breddgrader skulle klara ett varmare klimat bra, kanske till och med gynnas av det. Men det här är fel, visar forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet och Universitetet i Oviedo, Spanien, i en ny studie. De tidigare modellerna har missat att ta hänsyn till att insekter som lever i nordliga klimat är inaktiva en stor del av året.
-
Dna ger ökad kunskap om kontakten mellan stenålderskulturer
05 juni 2020
Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att bättre förstå kulturella influenser från stridsyxekultur som påträffats i gravar från den så kallade gropkeramiska kulturen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physical Anthropology.
-
DNA från Dödahavsrullarna ger ledtrådar till historiska gåtor
02 juni 2020
Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.
-
Ny testmetod kan ge säkrare dosering av hydroxiklorokin
01 juni 2020
Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har tagit fram en ny metod för att mäta nivåer av läkemedlet hydroxiklorokin hos patienter med den reumatiska sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE). Analysmetoden kan även visa sig användbar för andra områden inom sjukvården, som vid behandling av covid-19. Studien publiceras i Arthritis Research and Therapy.
-
Ny form av magnetisk ordning upptäckt i grundämnet neodym
29 maj 2020
Ett materials magnetism kan användas inom en mängd olika områden. Med utvecklingen av grönare teknik i samhället förväntas behovet av nya och förbättrade magnetiska material bli ännu större. Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya fynd gällande grundämnet neodym. Neodym visar sig ha en hittills okänd form av magnetisk ordning, uppbyggd av en blandning av magnetiska spiraler.
-
Teknikåttans finaler avgörs digitalt
28 maj 2020
På grund av coronakrisen flyttar frågetävlingen Teknikåttan i år ut på nätet. De tävlande åttondeklasserna får lämna in sin uppgift digitalt och domarna gör sina bedömningar på distans. 3 juni presenteras vinnaren.
-
Köldanpassade enzymer kan byta skepnad vid rumstemperatur
26 maj 2020
Enzymer från köldälskande organismer som lever vid låga temperaturer, nära vattnets fryspunkt, uppvisar väldigt speciella egenskaper. I en ny studie publicerad i Nature Communications har forskare vid Uppsala universitet tagit hjälp av stora datorberäkningar för att visa hur det kommer sig att många köldanpassade enzymer slutar fungera redan omkring rumstemperatur.
-
Ny metod ger mer precis information om enkla molekyler
25 maj 2020
Genom att använda röntgenabsorption vid studier av kvävgas, och utgå ifrån en jon istället för ifrån en neutral molekyl kan man få ut mycket mer detaljerad information. Det går att göra djupare analyser än vad etablerade ESCA-metoden har gett möjlighet till. Det visar en ny studie från bland andra Uppsala universitet och som publiceras i Physical Review Letters.
-
2020 års pedagogiska pristagare utsedda
20 maj 2020
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till pedagogik, statsvetenskap, kirurgi och kemi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetsadjunkt Christine Mackay Tircomnicu vid engelska institutionen för hennes arbete med konstruktiv och utvecklande återkoppling.
-
Hushållet grunden för Carl von Linnés vetenskapliga arbete
20 maj 2020
Utan en hustru och ett väl fungerande hushåll hade Carl von Linné haft svårt att bli den framstående vetenskapsman han blev. Att behärska sociala koder, som hur man klär sig och bjuder på middagar, var helt avgörande för att kunna göra karriär på 1700-talet. Det framgår av en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet.
-
Avancerad röntgenteknik ger ny kunskap om Ménières sjukdom
19 maj 2020
Balansorganet i innerörat är omgivet av kroppens hårdaste ben. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett dränagesystem som förmodligen spelar en stor roll för uppkomsten av Ménières sjukdom som är vanligt förekommande och orsakar yrsel. Resultaten publiceras i tidskriften Scientific Reports.
-
Familjen Einhorns Stiftelse stöder ny forskning om covid-19
18 maj 2020
Familjen Einhorns Stiftelse donerar drygt en halv miljon kronor till forskning vid Uppsala universitet som bidrar till att utveckla behandlingar mot covid-19. Donationen ska användas i en studie där man kommer att undersöka vad som orsakar den dramatiska immunologiska reaktion som gör att vissa patienter blir svårt sjuka.
-
Inte bättre behandling i läkemedelsstudier
11 maj 2020
Patienter som är med i läkemedelsstudier får inte bättre medicinsk behandling än andra patienter. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet som nu publiceras i BMC Cancer och som därmed bekräftar resultaten från en studie från 2004.
-
Hybridisering mellan arter bidrar till darwinfinkarnas evolution
04 maj 2020
Den traditionella uppfattningen inom biologin har varit att olika arter sällan eller aldrig parar sig och får livskraftiga avkommor. På senare tid har dock allt fler studier visat att ett visst genflöde mellan arter är vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Uppsala universitet och Princeton kan nu visa hur hybridisering mellan två arter av darwinfinkar har påverkat evolutionen av deras näbbar.
-
Lymfkörtlarnas lymfkärl hos mus och människa – både lika och olika
04 maj 2020
Forskare från Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kartlagt lymfkörtlarnas lymfkärl hos mus och människa, ända ner på enskild cellnivå. Resultaten kan hjälpa forskare att på sikt hitta nya metoder för hur immunförsvaret kan stärkas mot bland annat virus och vid cancer. Arbetet har publicerats i tidskriften Frontiers of Cardiovascular Research.
-
Fyra elitidrottande studenter får stipendium
04 maj 2020
Vid Uppsala universitet finns många studenter som parallellt med sina studier idrottar på elitnivå. Sedan några år tillbaka finns ett särskilt stipendium riktat till denna grupp. 2020 års stipendiemottagare är aktiva inom bandy, friidrott, fotboll och långdistanslöpning.
-
Stora skillnader i personlighetsdrag mellan patienter med social ångest
29 april 2020
Personer med social ångest har markant avvikande personlighetsdrag än andra. Känslomässig instabilitet och introversion är utmärkande drag. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Plos One.
-
AI nytt redskap för att ställa hjärtdiagnoser
28 april 2020
Artificiell intelligens (AI) kan bli ett hjälpmedel inom sjukvården för att tolka EKG och upptäcka sjukdomar som påverkar hjärtat. Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med hjärtspecialister i Brasilien tagit fram en AI som automatiskt diagnostiserar hjärtflimmer och fem andra av de vanligaste EKG-avvikelserna lika bra som hjärtläkare. Studien har publicerats i Nature Communications.
-
Ny studie tar pulsen på slumrande supervulkan
22 april 2020
Under vulkanerna i Anderna där Chile, Argentina och Bolivia möts finns en gigantisk reservoar av smält magma. I flera miljoner år har den funnits där utan att vare sig stelna eller orsaka ett supervulkanutbrott. Geologer har länge klurat på hur det är möjligt. Forskare från bland annat Uppsala universitet har nu upptäckt att hemligheten kan vara dolda tillflöden av het magma från jordens inre.
-
Orsaken till läckande blodkärl vid ögonsjukdomar identifierad
22 april 2020
Ögonsjukdomar med tillväxt av läckande blodkärl kan leda till att synen går förlorad. Forskare vid Uppsala universitet har nu identifierat ett avgörande steg i processen som leder till läckande kärl och skadlig svullnad. Forskningsresultaten, som publiceras i tidskriften eLife, skulle i framtiden kunna leda till säkrare behandlingsstrategier.
-
Typ 2-diabetes: För mycket glukagon när α-celler blir resistenta mot insulin
20 april 2020
Patienter med typ 2-diabetes utsöndrar inte bara för lite insulin utan också för mycket glukagon, vilket bidrar till dålig blodsockerkontroll. En ny studie från Uppsala universitet antyder att detta beror på att α-celler som utsöndrar glukagon har blivit resistenta mot insulin.
-
Radikalbehandling ökar överlevnaden hos män med allvarlig prostatacancer
20 april 2020
Varje år diagnostiseras runt 10 000 män i Sverige med prostatacancer, varav en tiondel har en allvarlig form där cancern spridit sig utanför prostatakapseln. Utan behandling är prognosen för de patienterna dålig. En registerstudie från Uppsala universitet visar att radikalbehandling, det vill säga strålterapi eller operation, allt oftare sätts in på de här männen vilket minskat dödligheten.
-
Skytteanska priset 2020 till Peter J. Katzenstein
09 april 2020
Peter J. Katzenstein vid Cornell University, USA, blir den 26:e mottagaren av det Skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för ”sina bidrag till förståelsen av hur historia, kultur och normer formar såväl ekonomier som säkerhetspolitik, nationellt och globalt”.
-
Örats inre hemligheter avslöjas med ny teknik
03 april 2020
Hur ser det egentligen ut djupt där inne i våra öron? Det är något som har varit mycket svårt att studera eftersom innerörat är skyddat av kroppens hårdaste ben. Men med hjälp av synkrotronröntgen går det nu att tredimensionellt avbilda detaljer inuti örat. Forskare från Uppsala universitet har tillsammans med kanadensiska kollegor använt metoden för att kartlägga innerörats blodkärl.
-
Antibiotika maskerade sig som naturprodukt i blåstjärneväxt
03 april 2020
Tidigare forskningsresultat har pekat på att en särskild typ av scilla från Madeira innehåller en kemisk förening som kan vara användbar som läkemedel. Men en ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att detta inte kan stämma. Växten hade förmodligen tagit upp antibiotika som hamnat i jorden via gödsling.
-
Helorganiskt protonbatteri laddat för hållbar energilagring
31 mars 2020
Det finns ett stort behov av hållbar energilagring. Forskare vid Uppsala universitet har därför tagit fram ett helorganiskt protonbatteri som kan laddas på bara några sekunder. Utan att förlora nämnvärt i kapacitet kan det laddas upp och laddas ur mer än 500 gånger. Arbetet har publicerats i tidskriften Angewandte Chemie.
-
Förhållande påverkar politiskt intresse
26 mars 2020
Hur politiskt intresserad man är påverkas av om man är singel, när man går in i ett förhållande och när förhållandet tar slut. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. När deltagarna gick in i en romantisk relation anpassade de sig till varandras politiska intresse, men när de separerade gick de tillbaka till sitt tidigare intresse.
-
Ny art av malariamygga upptäckt
24 mars 2020
Myggforskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt har tillsammans med forskare på Uppsala universitet beskrivit en ny myggart i Sverige. Den nya arten kallas tvillingfrossmygga och är väldigt lik systerarten källarfrossmygga som sedan tidigare finns i landet. Upptäckten presenteras i en vetenskaplig artikel i tidskriften Medical and Veterinary Entomology.
-
Framtidens hållbara batterier
24 mars 2020
Forskningsinitiativet BATTERY 2030+ presenterar sin långsiktiga färdplan som beskriver de åtgärder som krävs för att utveckla framtidens hållbara batterier i Europa.
-
Ny signalväg som reglerar bananflugors ätbeteende identifierad
23 mars 2020
I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet identifierat en ny signalväg i hjärnan hos bananflugor, som reglerar deras födobeteende och metabolism. Forskarna konstaterar att två specifika neuron spelar särskilt stor roll för regleringen. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
Prenumerera
Vill du prenumerera på våra pressmeddelanden? Kontakta oss via e-post, prenumerera via RSS, eller följ oss på Mynewsdesk.