Pressmeddelanden

Kedjemaskar är en grupp mikroskopiskt små djur som lever i vatten, och som till stor del fortfarande inte är kartlagda. Med hjälp av DNA-analys har biologen Karolina Larsson kartlagt svenska kedjemaskar, studerat deras släktskapsförhållande och samtidigt hittat fyra helt nya arter. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 mars.

Brunbjörnar från Iberiska halvön är inte så genetiskt olika andra brunbjörnar i Europa som man trott. En internationell studie som idag publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, visar tvärtom att den spanska björnen nyligen isolerats från andra europeiska stammar. Rönen innebär nya fakta i diskussionen om hur den hotade spanska björnpopulationen ska räddas.

Övergången till demokrati i Sydafrika har även påverkat relationerna mellan kommun och civilsamhälle. Den etniska boendesegregationen som skapades under apartheid lever kvar och påverkar hur lokala organisationer upplever att de kan påverka politiska beslut. Det visar en ny avhandling av Sara Monaco, som disputerade vid Uppsala universitet den 7 mars.

När batteriforskarna på Ångström utvecklar moderna, miljövänliga batterier använder de sig av aluminiumbelagd plastfolie från Lindvalls kaffe i Uppsala. Samma material som används för att förpacka kaffepulver funkar utmärkt för att omsluta batteriets komponenter.

Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet har undertecknat ett samarbetsavtal med ett universitet i Nicaragua om forskarurbildning. Ekonomiskt stöds samarbetet av Sida/Sarec.

Atomkluster kan användas till exempel som beläggning för att ge material olika egenskaper. Fysikern Andreas Lindblad vid Uppsala universitet har studerat bland annat klustrens struktur, och visar i sin avhandling att man med hjälp av olika produktionsmetoder kan ge klustren olika strukturer och därmed även olika egenskaper. Avhandlingen granskas den 14 mars.

Kvinnor med invandrarbakgrund som utsätts för våld av sina män är dubbelt utsatta, i egenskap av både misshandlade kvinnor och invandrare. Många lever mycket isolerade, och då blir den professionella hjälpen extra viktig. Men kvinnorna har ofta svagt förtroende för polis och socialmyndigheter, enligt Gra Lenardts avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 18 mars.

Svampar har inget kön utan bara olika s k parningstyper. En ny studie som idag publiceras av den ansedda tidskriften PLoS visar att det finns stora likheter mellan de delar av DNA som bestämmer kön i växter och djur och de delar av DNA som bestämmer parningstyp i vissa svampar. Detta gör svampar intressanta som nya modellorganismer i studier av könskromosomernas evolutionära utveckling.

Uppsala universitet får starta en forskarskola i geografi, tillsammans med högskolorna i Dalarna respektive Gävle. Forskarskolan är på 2,5 år och vänder sig till yrkesverksamma lärare inom skolan.

Grunden för vårt moderna samhällets infrastruktur lades när människor förstod kopplingen mellan dålig hygien och sjukdomsspridning. Den 19 mars uppmärksammas FN:s Världsvattendag på temat ”Hygien och Hälsa” av bland andra Uppsala vattencentrum.

I höst startar en unik utbildning ledd från Uppsala universitet där åtta lärosäten i sex länder ger studenter från hela Europa möjlighet att tillsammans lära det bästa från varje universitet. På köpet får de bred kunskap om hur olika sjöar och vattendrag kan fungera beroende på lokala förhållanden.

Redaktionerna på Ny Teknik och Affärsvärlden har gemensamt identifierat de 33 mest intressanta bland nya teknikbolag.

De nordeuropeiska hundraser som finns i dag har inte sitt ursprung i skandinavisk varg som man tidigare trott. En ny studie från Uppsala universitet, som nyligen publicerades i BMC Evolutionary Biology, visar nämligen att stenåldershundarna inte var besläktade med lokala vargar, utan snarare med redan tämjda hundar från andra delar av världen.

Dagens brottsutredningar blir alltmer beroende av teknisk bevisning - något som skildras tydligt i den populära deckarserien CSI. I höst startar Uppsala universitet en unik tvärvetenskaplig utbildning som är skräddarsydd för den som tänker sig en yrkesbana vid t ex kriminalteknisk avdelning inom polisen eller laboratorier inom rättsväsendet.

Hur kan de som producerar digitalt undervisningsmaterial försäkra sig om att materialet kommer att fungera även med framtida versioner av datorprogram och operativsystem? Svaret heter innehållsdesign. I en avhandling i pedagogik som granskas vid Uppsala universitet den 14 mars beskriver Monica Langerth Zetterman hur digitalt material kan göras mer flexibelt.

Heparansulfat är en kolhydrat som tillverkas av nästan alla celler i kroppen. Det är allra viktigast under fosterutvecklingen, men heparansulfat är också involverad i t ex blodkärlsbildning, fettomsättning och njurfunktion hos vuxna. Nu har Uppsalaforskare identifierat den mekanism som kan styra den biologiska aktiviteten hos heparansulfat, vilket på sikt kan få medicinska tillämpningar.

Bananflugan har länge varit viktig för att identifiera gener och mutationer som ligger bakom fysiska defekter, men forskningen har försvårats av bristen på effektiva metoder. I dagens nätupplaga av Nature Methods presenterar en europeisk forskargrupp, med forskare från Uppsala universitet, en helt ny forskningsresurs för att kartlägga bananflugans genetiska mutationer.

Upptäckten av hjärnans så kallade melanocortinsystem och dess centrala roll för aptitkontroll har öppnat för helt nya behandlingsmöjligheter av övervikt och anorexi. I det nya numret av den ansedda tidskriften Nature Reviews Drug Discovery publiceras en översikt om banbrytande forskning på detta område som författaren Jarl Wikberg och andra forskare utfört under snart två decennier.

APS-1 är en ovanlig ärftlig sjukdom där immunsystemet attackerar kroppens egna organ. Inom ramen för ett stort EU-projekt, koordinerat av professor Olle Kämpe vid Uppsala universitet, har forskare nu lyckats identifiera ett protein som ger nya möjligheter att förstå både APS-1 och andra autoimmuna sjukdomar. Upptäckten publiceras i den amerikanska tidskriften The New England Journal of Medicine.

Datorprogram kan under vissa omständigheter vara lika bra som, eller till och med bättre än, en lärare när det gäller undervisning av känslomässigt uttryck i musik. Det visar Jessika Karlsson i sin avhandling i psykologi där hon presenterar en ny metod som kan användas musikundervisningen. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 14 mars.

Chromogenics Sweden AB, som är ett avknoppningsföretag från Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet, har vunnit en prestigefylld utmärkelse för bästa innovation från ett universitet inom området ”New Energy".

Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären senare i livet, oavsett vilken familjebakgrund och vilka individuella egenskaper man har. Petra Sundlöf har i sin avhandling i kulturgeografi undersökt utbildning, sysselsättning och inkomst bland unga i Stockholmsregionen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 mars.

Hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt, men varför gör vi det? I en avhandling i teologi vid Uppsala universitet har Johan von Essen studerat vad arbetet betyder för dem som jobbar ideellt. Han disputerade den 29 februari.

"Du har inte städat!", "Du har tagit den sista mjölken!" – när vi grälar gör vi det oftast genom att klandra andra för deras beteende, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Marie Sörlin har studerat ett antal fiktiva gräl i svensk dramatik från de senaste 300 åren och kommit fram till att vi fortfarande grälar på samma sätt som på 1700-talet. Hon disputerade den 1 mars.

Hur berättar man med hjälp av musiken sagor om prinsessor, vargar och fåglar? Svaret ges på vårens familjekonsert med Kungliga Akademiska kapellet, som under ledning av director musices Stefan Karpe kommer att bjuda på en musikalisk sagostund. Konserten hålls lördagen den 8 mars i Universitetsaulan.

Hur tyska intellektuella medverkade till att göra rasismen rumsren i nationalsocialismens Tyskland är temat för årets Hugo Valentin-föreläsning, som hålls den 5 mars vid Uppsala universitet. Föreläser gör Claudia Koonz, professor i historia vid Duke University, Durham, North Carolina. Föreläsningen är öppen för allmänheten.

Nya regler för antagning och flera nya studieprogram: Uppsalas universitetsutbildningar genomgår, liksom i övriga Sverige, stora förändringar och gymnasieeleverna måste få aktuell information. Den 6 mars samlas över hundra av regionens studievägledare på Ångströmlaboratoriet för att bli uppdaterade inför vårens ansökningar.

Centrum för hållbar utveckling får 2,8 miljoner kr per år under tre år, för att forska om hållbara globala produktions- och konsumtionsmönster. Bakom finansieringen står Vetenskapsrådet, Formas och Rymdstyrelsen.

Hur sätter man mete med gäddsax? Blir det ensamt för svanen i Svandammen? Det är några frågeställningar som tas upp i "Människan och faunan", den tredje och sista delen av verket i en serie som ges ut av Centrum för biologisk mångfald, som har både Uppsala universitet och SLU som huvudmän.

I mars 1933 installerades Johan Nordström som den förste svenske professorn i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hur såg lärdomshistorien ut då, hur ser den ut idag och vad kan vi förvänta oss av framtiden? På 75-årsjubileet måndagen den 3 mars diskuteras de här frågorna i form av ett symposium och en minnesföreläsning i Universitetshuset.

Charles Darwin ansåg att tamhönan enbart härstammar från den röda djungelhönan, men nu visar ny forskning från Uppsala universitet att hönans vilda ursprung är mer komplicerad än så.

Kärnavfall måste lagras under mycket säkra förhållanden under lång tid för att bli ofarligt. Med s k transmutation skulle avfallets mängd och farlighet kunnat minskas, men idag fungerar tekniken endast i laboratorieskala. Angelica Öhrn presenterar i sin avhandling data som tidigare saknats i utvecklingsarbetet av en storskalig reaktor för transmutation. Disputationen äger rum den 29 februari.

För tio år sedan startade Artes, ett nationellt nätverk för forskning om inbyggda system. Den 5 mars firar nätverket sina framgångar med en stor sammankomst i Stockholm där företrädare för forskning, näringsliv och finansiärer reflekterar över vad Artes betytt för den tekniska utvecklingen.

På världsrankingen över öppna digitala arkiv "Directory of World Repositories" hamnar publiceringssystemet Diva portal på femte plats och Uppsala universitets egen Diva på tionde plats.

Att förstå komplexa digitala bilder blir allt viktigare t.ex. inom sjukvården. Men den klassiska geometrin gäller inte för digitala linjer, eftersom dessa har andra egenskaper än en klassisk linje. I en avhandling vid Uppsala universitet, som granskas den 29 februari, visar matematikern Erik Melin hur man kan konstruera digitala linjer, kurvor och ytor med hjälp av en annan topologi.

Hur är det att förvalta musiktraditionen i en av Backs egna kyrkor? Den 5 mars arrangeras ett symposium kring J.S Bach - Johannespassionen. Det kommer att handla om tradition, tolkningsideal och vad som kan hända under ett framförande. Dagen avslutas med konsert i universitetsaulan.

Många sjukhuskliniker har ett aktivt kvalitetsarbete, men det kan vara svårt att välja den av många tillgängliga metoder som passar verksamheten bäst. Civilekonomen och medicinaren Stefan Kunkel har i sin avhandling kartlagt hur kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken och presenterar praktiska verktyg som underlättar förbättringar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 3 mars.

Fyra universitetsanställda har tilldelats årets Gustaf Adolfsmedaljer för sina insatser vid Uppsala universitet. Medaljerna överlämnas vid en högtid i universitetshuset den 24 maj.

Nu har Uppsala universitet fått rätt att utfärda socionomexamen, enligt beslut från Högskoleverket. En socionomutbildning med yrkesexamen kommer att starta hösten 2008. Programmet får två profilområden; socialt arbete med äldre och funktionshindrade respektive socialt arbete med barn och ungdom.

Det svenska nätverket för nano- och mikrofabrikation, MyFab, stärks nu genom ett anslag på 75 miljoner från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Målet att bli en nationell resurs har kommit ett steg närmare.

Samma gen som ökar risken för autoimmuna sjukdomar som SLE och reumatoid artrit ökar även risken för den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS). Det visar en internationell genetisk studie som publicerades den 20 februari i nätupplagan av Journal of Medical Genetics.

Tillsammans kan små doser av miljöfarliga ämnen störa nervsystemets utveckling hos möss, fastän doserna var för sig inte har några effekter. Det är kombinationen som avgör, vilket också kan förklara varför samma miljögifter kan vara mer skadliga för människor på vissa håll i världen. Resultaten presenteras i en ny avhandling av Celia Fischer, som disputerade vid Uppsala universitet den 9 februari.

Vad är rasism i dagens Sverige? Hur används begreppet ”kultur” i media? Hur kommer det sig att förväntningar på kvinnors beteende rotas in i deras ”kulturella bakgrund”? Vilka är det som får eller inte får uttala sig om ”kultur”? Den 22 februari diskuteras dessa frågor vid paneldebatt som avslutas med ett boksläpp av en ny antologi om diskriminering.

Få ämnen väcker så starka reaktioner som skillnader mellan kön. I samhällsdebatten rasar företrädare för olika ”sidor”. När vissa efterfrågar mer kunskap, konstaterar andra att genusforskning inte behövs överhuvudtaget. Den 26 februari ordnar Uppsala universitet ett journalistseminarium där du är välkommen att lyssna på och diskutera med några forskare i genusvetenskap.

Så här några veckor före Vasaloppet är intresset för vad som försiggår i en glassfrys i Ångströmlaboratoriet mycket stort. Med hjälp av tester i frysboxen har man nämligen fått fram hur den optimala glidytan hos skidbelag ska se ut.

Henry Ohlsson, professor i nationalekonomi, har fått 5,6 miljoner kr av Vetenskapsrådet för att med SCB:s hjälp bygga upp en databas med information om arv och gåvor mellan generationer i Sverige. Idag finns ingen sådan samlad information.

Enäggstvillingar är inte, som man tidigare trott, helt genetiskt identiska. Dessa överraskande rön visar amerikanska, svenska och holländska forskare i en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften American Journal of Human Genetics. Resultaten kan få stor betydelse för forskningen om ärftliga sjukdomar och för utveckling av nya diagnostiska metoder.

Den 13 och 14 juni 2008 uppförs operan Tosca i ett helt unikt arrangemang som återskapar och levandegör mycket av dess ursprung. De tre akterna spelas i tre olika historiska miljöer i Uppsala med några av Sveriges mest framstående solister.