Uppdragsforskning och samverkansforskning
Här vill vi tydliggöra Uppsala universitets grundläggande förutsättningar för att samverka med det omkringliggande samhället inom forskningsområdet. Inom de ramar som beskrivs diskuterar vi mer än gärna hur samarbeten kan utformas för att ge bästa möjliga nytta för både er och oss.
Uppsala universitet välkomnar samarbeten inom forskningen då det främjar såväl det egna vetenskapliga arbetet och undervisningen vid universitetet som att effektivt nå ut med kunskap från universitetet till nytta för samhället.
För att universitetet ska kunna ingå samarbeten krävs att dessa ligger i linje med universitetets övergripande uppdrag, att samarbetena präglas av kvalitet, transparens och tydlighet och att de följer gällande lagar, riktlinjer och etiska principer vid universitetet. Universitetet månar om att samarbetena inte rubbar allmänhetens förtroende för universitetet eller inskränker universitetets möjligheter att bedriva forskning och utbildning. Samarbeten förutsätter skriftliga avtal.
Två samarbetsformer för forskning
Inom forskningen finns det två möjliga samarbetsformer, uppdragsforskning och andra former av samverkansforskning. Eftersom de legala förutsättningarna är olika är det nödvändigt att i diskussioner om presumtiva samarbeten vara tydlig med vilken form som avses.
Uppdragsforskning
Uppdragsforskning är vad det heter, nämligen att universitetet genomför forskning på uppdrag från annan. Universitetet är skyldigt att ta ut en avgift för uppdraget som helt täcker universitetets kostnader för projektet – full kostnadstäckning. Det finns inga formella hinder mot att uppdragsgivaren övertar ägandet till resultaten av uppdraget men i vissa fall är det tillräckligt med nyttjanderätter. Ytterst är detta för uppdragsgivaren och den utförande forskaren att komma överens om och frågan ska regleras i uppdragsforskningsavtalet som tecknas mellan uppdragsgivaren och universitetet innan arbetet påbörjas.
Uppdragsforskning ska medföra forskningsnytta för universitetet, vilket i regel innebär att resultaten ska kunna publiceras och presenteras i akademiska sammanhang och komma fortsatt forskning och undervisning till nytta. Universitetet är månt om att detta sker under kontrollerade former och med beaktande av eventuell sekretess liksom att uppdragsgivaren bereds möjlighet att skydda resultat innan offentliggörande. Därför erbjuder universitetet regelmässigt att resultaten inte sprids utan att uppdragsgivaren först informerats och har beretts möjlighet att senarelägga spridningen en rimlig tid, vanligtvis 90 dagar från att uppdragsgivaren informerats. Processen för detta ska vara reglerad i uppdragsforskningsavtalet. Angående lagliga möjligheter för universitetet att skydda information genom hemlighållande, se avsnittet Sekretess här nedanför.
Universitetet utför sina forskningsuppdrag med den omsorg och noggrannhet som följer av att vara en framstående forskningsorganisation. Eftersom forskning till sin natur är en experimentell verksamhet har universitetet inte möjlighet att lämna garantier för forskningsresultatens kommersiella användbarhet eller garantera att utvecklingsresultat inte är i konflikt med någon befintlig immaterialrätt.
Uppdragsforskning fakta
Projekttyp
Uppdragsgivaren ”äger” forskningsfrågan.
Finansiering
Uppdragsgivaren står för hela projektkostnaden enligt principen om full kostnadstäckning.
Publicering
Universitetet förbehåller sig rätten att publicera resultaten.
Rättigheter
Uppdragsgivaren kan ges ägande över eller långtgående rättigheter till resultaten. Lärosätet förbehåller sig rätten att nyttja resultaten i fortsatt egen akademisk verksamhet (forskning och undervisning).
Sekretess
Sekretess enligt offentlighets – och sekretesslagen 31 kap 12 §.
Samverkansforskning
Samverkansforskning innebär att universitetet bedriver forskning med en eller flera andra, såsom t.ex. företag, andra universitet och/eller institut. Inom samverkan bidrar parterna med resurser i form av till exempel ekonomiska medel, material och befintlig kunskap. Då samverkansforskning inte innebär full kostnadstäckning för universitetet får samverkan inte medföra att samverkansparter erhåller rätt till bakgrundskunskap eller resultat som genererats vid universitetet med mindre än att separat och marknadsmässig ersättning utgår för detta. Eftersom universitetet omfattas av EU:s statsstödsregler kan ett felaktigt erhållande av sådana rättigheter anses som otillåtet statsstöd, vilket till exempel kan medföra återbetalningsskyldighet för samverkansparten för stödet som mottagits.
Samverkansforskning ska medföra forskningsnytta och därför förbehåller sig universitetet alltid möjligheten att kunna publicera resultaten liksom att dessa kan nyttjas i fortsatt forskning och undervisning. Detta gäller även när resultat framtagna vid universitetet övertas av en samverkanspart eller det finns möjlighet för en samverkanspart att överta eller på annat sätt nyttja resultaten. Universitetet är dock månt om att spridande av resultat sker med beaktande av eventuell sekretess och samarbetsparters intresse av att resultatet skyddas innan det offentliggörs. Därför accepterar universitetet regelmässigt att spridande inte sker utan att samarbetsparterna först informerats och, vid behov, beretts möjlighet att senarelägga spridningen en rimlig tid, vanligtvis 90 dagar från att samverkansparten informerats. Processen för detta ska vara reglerad i samverkansavtalet. Angående lagliga möjligheter för universitetet att skydda information genom hemlighållande, se avsnittet Sekretess här nedanför.
Det kan noteras är att universitetet inte är behörigt att teckna avtal som kan medföra skadestånd för staten av obegränsad storlek och därför behöver samverkansavtal innehålla rimliga skadeståndsbegränsningar.
Samverkansforskning fakta
Projekttyp
Forskningsfråga av gemensamt intresse för parterna.
Finansiering
Samtliga involverade parter bidrar. Betalningar kan ske till lärosätet men då som ekonomiskt bidrag.
Publicering
Universitetet förbehåller sig rätten att publicera resultat som universitetspersonal varit delaktiga i att ta fram.
Rättigheter
Ägandet av resultat genererade av universitetet kvarstår hos universitetet eller forskaren. Överlåtelse eller licens förutsätter tillkommande marknadsmässig ersättning.
Sekretess
Sekretess enligt offentlighets – och sekretesslagen 24 kap 5 §
Lärarundantaget
Vid svenska universitetet tillämpas det så kallade lärarundantaget, vilket enkelt uttryckt innebär att forskaren äger rätten till de flesta av sina arbetsresultat så länge som inget annat överenskommits.* Detta innebär att universitetet, i fall där resultat ska överföras eller på annat sätt tillgängliggöras för en samarbetspart, kommer överens med forskaren om att denna överför eller lämnar licens till samarbetsparten. Ett alternativ är att forskaren avsäger sig rätten till resultaten till förmån för något av universitetets bolag (av legala skäl är det inte lämpligt att universitetet själv övertar äganderätten). I dessa fall är det bolaget som ansvarar för eventuell överlåtelse eller licensiering till samarbetsparten. Det senare beskrivs mer ingående under avsnitt Holdingbolagens roll i samverkan nedan.
*Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, vilken stadgar att lärare är undantagna från den rätt arbetsgivare har till att inträda som ägare av arbetstagares uppfinningar. Genom sedvana har lärarundantaget kommit att omfatta mer än bara uppfinningar.
Sekretess
Som myndighet kan universitetet inte skydda information genom hemlighållande i en vidare utsträckning än vad som följer av svensk lagstiftning, främst offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Offentlighets- och sekretesslagen innehåller regleringar som tar sikte på bland annat just uppdragsforskning och samverkansforskning. Värt att notera är att lagstiftaren ansett att uppdragsgivarens/samarbetspartens (”den enskildes”) förväntan av att viss information hemlighålls vid universitetet (”myndigheten”) är relevant vid universitetets bedömning av om informationen omfattas av sekretess. Då universitetets beslut om detta kan överklagas är det svensk domstol som ytterst avgör om viss information omfattas av sekretess.
Uppdragssekretess anges på följande sätt i offentlighets- och sekretesslagen (OSL 31:12):
Sekretess gäller för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för en enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs. ... För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Hos universitet och högskolor gäller sekretessen dock i högst tio år. Hos Patent- och registreringsverket gäller sekretessen i högst femtio år.
Samverkanssekretessen anges på följande sätt i offentlighets- och sekretesslagen (OSL 24:5):
Sekretess gäller hos universitet och högskolor för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat som har lämnats eller kommit fram vid sådan forskning som efter överenskommelse bedrivs i samverkan med en enskild, om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs. (…) För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.
Holdingbolagens roll i samverkan
Universitetet har ett holdingbolag (Uppsala universitet Holding AB) med ett antal dotterbolag, bland annat ett projektbolag. Projektbolaget kan involveras vid kommersiellt nyttiggörande av forskningsresultat framtagna vid universitetet. Projektbolaget involveras främst i fall där projektbolaget bedömer att det finns kommersiell potential i forskningsprojekt.
Ett annat dotterbolag har tillkommit särskilt för att kunna agera ägare eller förvaltare av forskningsresultat i de fall där det är olämpligt att upphovsmannen har denna roll. Förvaltningsbolaget är därvid mottagare av forskningsresultat till dess dessa kunnat överföras till en samarbetspart eller på annat sätt upplåtas i samband med ett forskningsprojekt. För att kunna aktivera förvaltningsbolaget krävs det att det finns finansiering av därmed uppkomna kostnader vid bolaget, till exempel genom projektbudgeten eller som en avgift från licens- eller överlåtelseavgifter.