Arbetsmiljö och lika villkor

På Uppsala universitet finns riktlinjer för studenternas arbetsvillkor som tar upp vilka krav du kan ställa på bland annat fysisk och psykosocial arbetsmiljö, kursplaner och scheman, studentinflytande och undervisning.

När det gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö lyfts särskilt fram att förhållandet mellan studenter, lärare och övriga anställda ska präglas av ömsesidig respekt. Ansvaret för arbetsmiljön har i första hand institutionernas prefekter, men alla studenter och anställda har också ett eget ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. Varje institution ska ha en beredskap för att genom individanpassade lösningar tillgodose studenter med särskilda behov.

Viktigt för din studiemiljö

Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor
Lika villkor
Diskrimineringslagen
Om du har utsatts för kränkande behandling
Jämställdhetsintegrering
Kombinera studier och föräldraskap
Breddad rekrytering
Hur kan jag som student engagera mig?

Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor

På Uppsala universitet finns riktlinjer för studenternas arbetsvillkor. De tar upp vilka rättigheter och skyldigheter du har inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö, studentinflytande och kvalitetsutveckling, kursplanering och scheman, undervisning och utbildningsmaterial, examination och självständiga arbeten.

Lika villkor

Lika villkor vid Uppsala universitet innebär att säkerhetsställa att alla som är verksamma vid eller kommer i kontakt med universitetet har lika rättigheter och möjligheter oavsett juridiskt kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund.

Universitetet har en handlingsplan för lika villkor som beskriver det fortlöpande arbetet för lika villkor och hur det ska följas upp.

Rådet för lika villkor

Universitetets rektor har tillsammans med konsistoriet (universitetets styrelse) det övergripande ansvaret för att universitetet driver ett aktivt arbete för lika villkor. Rådet för lika villkor är rådgivande till rektor. I rådet sitter företrädare från universitetets olika delar samt representanter från facken och studentkårerna. Ordförande är rektorsråd för lika villkor, som utses av rektor.

Varje år utlyser rådet för lika villkor medel för insatser som kan föra frågor om lika villkor vid universitetet framåt. Både studenter och anställda är välkomna att söka medel. Vill du komma i kontakt med rådet för lika villkor kan du mejla likavillkorsradet@uu.se.

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen omfattar sju diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, religion eller annan trostillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. I lagen anges sex olika diskrimineringsformer: direktdiskriminering, indirekt diskriminering, instruktioner att diskriminera, bristande tillgänglighet, trakasserier och sexuella trakasserier. Enligt lagen har universitetet en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och sexuella trakasserier. Lagen har också en främjande del, det vill säga att universitetet som utbildningsanordnare ska bedriva ett arbete med aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter. 

Den som ska se till att diskrimineringslagen följs är Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det är en statlig myndighet som arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering enligt diskrimineringslagen.

Om du har utsatts för kränkande behandling

Kränkande behandling används ibland som ett samlingsbegrepp för kränkande särbehandling och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller är sexuella trakasserier. Kränkande behandling ska inte förekomma vid Uppsala universitet och universitetet ska därför agera så snart någon får kännedom om att någon är utsatt.

Kränkande särbehandling avser handlingar som upplevs som kränkande av den eller de som utsätts (Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1). Det kan exempelvis handla om nedvärderande bemötande från en lärare eller från en annan student eller om riktade förolämpningar. Det kan också handla om undanhållande av information och osynliggörande, att baktala någon annan eller om hot och förföljelse.

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon (eller flera) av de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan exempelvis handla om att uttala sig nedsättande, förlöjligande eller generaliserande.

Sexuella trakasserier handlar om anspelningar och handlingar av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara oönskad beröring, blickar, bilder eller jargong som är sexuellt anspelande och som upplevs kränkande. (Diskrimineringslagen, SFS 2008:567)

Trakasserier inklusive sexuella trakasserier är beteenden som är oönskat av den som utsätts och det är den som utsätts som avgör vad som är oönskat eller kränkande.

Enligt diskrimineringslagen måste den som trakasserar ha insikt om hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är utsatt tydliggör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. Emellertid kan kränkningen i vissa situationer vara så tydlig att inga klargörande behövs från den som känner sig utsatt.

Om du blivit utsatt för kränkningar eller trakasserier har universitetet en skyldighet att utreda vad som har hänt. Universitetet har ansvar att genomföra åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier eller kränkningar. Det är du som känner dig utsatt som avgör om ett beteende eller handling är ovälkommen.

Några råd om du känner dig utsatt för kränkningar

  • Säg ifrån. Om det är möjligt, konfrontera personen. Om det är svårt att säga ifrån muntligt, skriv ett brev eller visa på annat sätt att du ogillar personens beteende.
  • Du har rätt att söka råd, stöd och information utan att uppge ditt namn.
  • Berätta för någon på institutionen/inom programmet som kan leda dig till ansvarig funktion (prefekt). Du kan också ta kontakt med student- och doktorandombuden.
  • Anteckna tid och plats, vad som hände, vad som sades och hur du reagerade. Detta kan utgöra viktig dokumentation i en eventuell utredning.
  • Delta i den utrednings- och åtgärdsprocess som eventuellt initieras och ta emot de stödinsatser som erbjuds dig.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet innebär att jämställdhet integreras och blir en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i dess styrprocesser. Syftet med jämställdhetsintegreringen är att verksamheten ska bidra till att nå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Läs mer om jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet.

Uppsala universitets plan för jämställdhetsintegrering ska bidra till att stärka en universitetsgemensam kultur genomsyrad av jämställdhet och lika villkor.

Kombinera studier och föräldraskap

Det är viktigt att det fungerar att kombinera studier och föräldraskap och att det stöds av en positiv inställning. Uppsala universitet har en föräldrapolicy.

Breddad rekrytering

Uppsala universitets mål är att universitetet och dess utbildningar ska spegla samhället i stort. Universitetets utbildningar ska vara öppna för alla, oavsett bakgrund, och alla studenter ska känna sig välkomna till och väl mottagna av universitetet. I universitetets handlingsplan för breddad rekrytering kan du läsa mer om vårt arbete för breddad rekrytering och breddat deltagande. 

Hur kan jag som student engagera mig?

Om du är intresserad av att engagera dig i frågor som rör lika villkor kan du kontakta din studentkår och bli studentrepresentant. Du kan då exempelvis sitta med i något av de organ som behandlar lika villkorsfrågorna. Du kan också engagera dig i kårernas eget arbete med lika villkor, eller arbetet på den institution där du studerar. Du kan också engagera dig i någon av de studentorganisationer som arbetar med något lika villkorsperspektiv.

Alla är vi med och skapar varandras studie- och arbetsmiljö och det finns mycket som du kan göra.

Vart kan du vända dig?

Stöd på din institution

Det finns många som jobbar för dig på din institution, till exempel studievägledare, kursansvarig lärare eller programansvarig. Som student kan du vända dig till den du vill. En studievägledare har tystnadsplikt om sådant som rör dina personliga förhållanden. Vid din institution finns det även prefekt och studierektor som du kan vända dig till.

Universitetsgemensamt stöd

Vid studentavdelningen finns samordnare för lika villkor som är en del av universitetets strategiska arbete för lika villkor och mot diskriminering avseende frågor som rör studenter och utbildning. Du kan också vända dig till lika villkorsspecialister på personalavdelningen. De har i uppdrag att främja arbetet för lika villkor och mot diskriminering för studenter och anställda vid Uppsala universitet.

Andra centrala funktioner vid universitetet är studie- och karriärvägledaresamordnare för studenter med funktionsnedsättningbetygsombudsmän samt universitetsjurister. Om du mår dåligt och vill tala med någon, har Studenthälsan kuratorer och psykologer som du kan vända dig till.

Klagomål

Om du vill klaga på något som rör din utbildning eller din studiemiljö ska du i första hand vända dig till din institution. Läs mer om hur du kan framföra klagomål.

Vilket stöd ger kårerna?

Alla studentkårer har förtroendevalda studiebevakare som arbetar med råd och stöd till studenter i arbetsmiljö- och studierelaterade ärenden.

Förutom studiebevakare finns även student- och doktorandombud och studerandeskyddsombud. Student- och doktorandombudet svarar på vilka regler och rättigheter som gäller vid universitetet och ger råd och hjälp att lösa problem som uppstått relaterade till din utbildning. Studerandeskyddsombuden fungerar som arbetsmiljöombud för studenter och till den kan du vända dig om det är något som inte fungerar i den fysiska studiemiljön.

Studentkårer

Behöver du överklaga?

Blev du inte antagen? Upplever du att ett beslut rörande dina studier är felaktigt? Vissa beslut kan överklagas till Överklagandenämnden för universitet och högskolor (ÖNH). Om beslutet kan överklagas ska du få upplysning om det tillsammans med beslutet. Dessutom kan andra beslut, utom beslut om betyg, överklagas till ÖNH, om du anser att de strider mot förbudet mot diskriminering enligt Diskrimineringslagen.