Student

Arbetsmiljö och lika villkor

På Uppsala universitet finns riktlinjer för studenternas arbetsvillkor som tar upp vilka krav du kan ställa på bland annat fysisk och psykosocial arbetsmiljö, kursplaner och scheman, studentinflytande och undervisning.

När det gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö lyfts särskilt fram att förhållandet mellan studenter, lärare och övriga anställda ska präglas av ömsesidig respekt. Ansvaret för arbetsmiljön har i första hand institutionernas prefekter, men alla studenter och anställda har också ett eget ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. Varje institution ska ha en beredskap för att genom individanpassade lösningar tillgodose studenter med särskilda behov.
 

Viktigt för din studiemiljö

Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor
Vad är lika villkor?
Vad säger diskrimineringslagen?
Har du utsatts för kränkande behandling?
Jämställdhetsintegrering
Hur kan jag kombinera studier och föräldraskap?
Vad gör rådet för lika villkor?
Vad innebär breddad rekrytering?
Hur kan jag som student engagera mig?

Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor

På Uppsala universitet finns riktlinjer för studenternas arbetsvillkor. De tar upp vilka rättigheter och skyldigheter du har inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö, studentinflytande och kvalitetsutveckling, kursplanering och scheman, undervisning och utbildningsmaterial, examination och självständiga arbeten.

Vad är lika villkor? 

Lika villkor vid Uppsala universitet innebär att säkerställa alla individers lika möjligheter och rättigheter. Anställda och studenter ska respektera varandras olika förutsättningar. Ingen ska bli diskriminerad eller behöva uppleva sig trakasserad på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Detta regleras i diskrimineringslagen. Universitetet har ett program för lika villkorsom anger mål och strategier för det systematiska arbetet med aktiva åtgärder. Den universitetsövergripande handlingsplanen för lika villkor beskriver det fortlöpande arbetet för lika villkor och hur det ska följas upp samt ansvarsfördelningen av detta arbete.

Vad säger diskrimineringslagen?

Diskrimineringslagen omfattar sju diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, religion eller annan trostillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. I lagen anges sex olika diskrimineringsformer: direktdiskriminering, indirekt diskriminering, instruktioner att diskriminera, bristande tillgänglighet, trakasserier och sexuella trakasserier. Enligt lagen har universitetet en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och sexuella trakasserierLagen har också en främjande del, det vill säga att universitetet som utbildningsanordnare ska bedriva ett aktivt arbete med aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter. 

Den som ska se till att diskrimineringslagen följs är Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det är en statlig myndighet som arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering enligt diskrimineringslagen.

Har du utsatts för kränkande behandling?

Kränkande behandling används ibland som ett samlingsbegrepp för kränkande särbehandling (Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1) och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller är sexuella trakasserier (Diskrimineringslagen, SFS 2008:567). Kränkande behandling ska inte förekomma vid Uppsala universitet och universitetet ska därför agera så snart någon får kännedom om att någon är utsatt.

Kränkande särbehandling avser handlingar som upplevs som kränkande av den eller de som utsätts. Det kan exempelvis handla om nedvärderande bemötande från en lärare eller från en annan student eller om riktade förolämpningar. Det kan också handla om undanhållande av information och osynliggörande, att baktala någon annan eller om hot och förföljelse.

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon (eller flera) av de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan exempelvis handla om att uttala sig nedsättande, förlöjligande eller generaliserande. Sexuella trakasserier handlar om anspelningar och handlingar av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara oönskad beröring, blickar, bilder eller jargong som är sexuellt anspelande och som upplevs kränkande.

Trakasserier inklusive sexuella trakasserier är beteenden som är oönskat av den som utsätts och det är den som utsätts som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt diskrimineringslagen måste den som trakasserar ha insikt om hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är utsatt tydliggör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. Emellertid kan kränkningen i vissa situationer vara så tydlig att inga klargörande behövs från den som känner sig utsatt. 

Det är viktigt att du som student har information om vad du kan göra om du upplever dig utsatt och vad universitetet har för ansvar och skyldigheter i syfte att förhindra kränkande behandling.

Med dokumenten

vill vi informera om:

  • vad vi som universitet har för ansvar och skyldigheter,
  • vad du kan göra om du upplever dig utsatt, och
  • hur den som ansvarar för hantering av fallet bör gå tillväga för att lösa problemet.

Några råd om känner dig utsatt för kränkningar

  • Säg ifrån. Om det är möjligt, konfrontera personen. Om det är svårt att säga ifrån muntligt, skriv ett brev eller visa på annat sätt att du ogillar personens beteende.
  • Du har rätt att söka råd, stöd och information utan att uppge ditt namn.
  • Berätta för någon. Se instanser nedan eller välj en annan person som du har förtroende för.
  • Anteckna tid och plats, vad som hände, vad som sades och hur du reagerade. Detta kan utgöra viktig dokumentation i en eventuell utredning.
  • Delta i den utrednings- och åtgärdsprocess som eventuellt initieras och ta emot de stödinsatser som erbjuds dig.

Jämställdhetsintegrering

Under perioden 2016-2019 har alla statliga lärosäten samt Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping fått i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet innebär att jämställdhet integreras och blir en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i dess styrprocesser. Syftet med jämställdhetsintegreringen är att verksamheten ska bidra till att nå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Läs mer om jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet.

Uppsala universitets plan för jämställdhetsintegrering ska bidra till att stärka en universitetsgemensam kultur genomsyrad av jämställdhet och lika villkor.

Hur kan jag kombinera studier och föräldraskap? 

Det är viktigt att det fungerar att  kombinera studier och föräldraskap och att det stöds av en positiv inställning. Uppsala universitet har en föräldrapolicy.

Vad gör rådet för lika villkor?

Universitetets rektor har tillsammans med konsistoriet (universitetets styrelse) det övergripande ansvaret för att universitetet driver ett aktivt arbete för lika villkor. Rådet för lika villkor är rådgivande till rektor. I rådet sitter företrädare från universitetets olika delar samt representanter från facken och studentkårerna. Ordförande är rektorsråd för lika villkor, som utses av rektor.

Varje år utlyser rådet för lika villkor medel för insatser som kan föra frågor om lika villkor vid universitetet framåt. Både studenter och anställda är välkomna att söka medel. Varje år delas också ett lika villkorspris ut. Studenter och anställda är välkomna att nominera personer eller grupp verksam vid Uppsala universitet. Vill du komma i kontakt med rådet för lika villkor kan du mejla likavillkor@uadm.uu.se.

Vad innebär breddad rekrytering?

Uppsala universitets mål är att universitetet och dess utbildningar ska spegla samhället i stort. Universitetets utbildningar ska vara öppna för alla, oavsett bakgrund, och alla studenter ska känna sig välkomna till och väl mottagna av universitetet. I universitetets handlingsplan för breddad rekrytering kan du läsa mer om vårt arbete för breddad rekrytering och breddat deltagande. 

Hur kan jag som student engagera mig?

Om du är intresserad av att engagera dig i frågor som rör lika villkor kan du kontakta din studentkår och bli studentrepresentant. Du kan då exempelvis sitta med i något av de organ som behandlar lika villkorsfrågorna. Du kan också engagera dig i kårernas eget arbete med lika villkor, eller arbetet på den institution där du studerar. Du kan också engagera dig i någon av de studentorganisationer som arbetar med något lika villkorsperspektiv. Alla är vi med och skapar varandras studie- och arbetsmiljö och det finns mycket som du kan göra.

Vart kan du vända dig?

Vilket stöd finns nära dig?

Det finns många som jobbar för dig på din institution, till exempel studievägledare, kursansvarig lärare eller programansvarig.

Som student kan du vända dig till den du vill. En studievägledare har tystnadsplikt om sådant som rör dina personliga förhållanden. Vid din institution finns det även prefekt och studierektor som du kan vända dig till.

Universitetsgemensamt stöd

Vid studentavdelningen finns en samordnare för lika villkor som är en del av universitetets strategiska arbete för lika villkor och mot diskriminering avseende frågor som rör studenter och utbildning. Du kan också vända dig till likavillkorsspecialister vid personalavdelningen. De har i uppdrag att främja arbetet för lika villkor och mot diskriminering för studenter och anställda vid Uppsala universitet.

Andra centrala funktioner vid universitetet är studie- och karriärvägledaresamordnare för studenter med funktionsnedsättning samt universitetsjurister. Om du mår dåligt och vill tala med någon, har Studenthälsan kuratorer och psykologer som du kan vända dig till.

Om betyget känns orättvist

Om du upplever att din prestation blivit felbedömd kan du begära omprövning av din examinator. Om du fortfarande efter omprövningen anser att ditt arbete blivit felbedömt kan du kontakta någon av universitetets betygsombudsmän

Vilket stöd ger kårerna?

Alla studentkårer har förtroendevalda studiebevakare som arbetar med råd och stöd till studenter i arbetsmiljö- och studierelaterade ärenden.

Förutom studiebevakare finns även student- och doktorandombud och studerandeskyddsombud. Student- och doktorandombudet svarar på vilka regler och rättigheter som gäller vid universitetet och ger råd och hjälp att lösa problem som uppstått relaterade till din utbildning. Studerandeskyddsombuden fungerar som arbetsmiljöombud för studenter och till den kan du vända dig om det är något som inte fungerar i den fysiska studiemiljön.

Studentkårer

Behöver du överklaga?

Blev du inte antagen? Upplever du att ett beslut rörande dina studier är felaktigt? Vissa beslut kan överklagas till Överklagandenämnden för universitet och högskolor (ÖNH). Om beslutet kan överklagas ska du få upplysning om det tillsammans med beslutet. Dessutom kan andra beslut, utom beslut om betyg, överklagas till ÖNH, om du anser att de strider mot förbudet mot diskriminering enligt Diskrimineringslagen.