Frågor och svar om din hälsa och välbefinnande

Om nedstämdhet och depression

Fråga: Jag känner inte igen mig själv. Studierna går sämre och jag orkar inte plugga lika mycket som tidigare. Ibland vill jag inte ens kliva ur sängen och ingenting känns kul eller meningsfullt. Jag gråter utan anledning och vill inte vara med mina vänner lika mycket som förr.

Studenthälsan svarar: Bra att du hör av dig. Utifrån din beskrivning låter det som att du kan vara nedstämd eller deprimerad, och då kan det vara svårt att söka hjälp. Ibland är det svårt att förstå varför man mår dåligt. Kanske har du en reaktion på saker som hänt i ditt liv den senaste tiden som påverkat dig mer än du tror. Har du t.ex. separerat, haft en stressig period med mycket att göra eller bär du med dig tunga erfarenheter? Det kan vara bra att stanna upp och fundera på din livssituation. Se över om du har balans mellan krav och återhämtning och se till att du har utrymme för att göra det du tycker om.

Om du har känt som du beskriver under längre tid eller har svåra besvär så kan du ha en depression. Det är viktigt att veta att det är vanligt att få depressioner och att det inte innebär att det är något fel på dig.  Att vara deprimerad påverkar din vardag på ett omfattande sätt. Det som främst kännetecknar en depression är att du känner dig ledsen eller irritabel och att du inte upplever samma glädje i dina dagliga aktiviteter. Andra symtom på en depression kan vara svårigheter att koncentrera sig, svårare att ta tag i aktiviteter, förändrad aptit och sömnrytm, grubblande, skuldkänslor och sämre självkänsla. Det är också vanligt att ha tankar om att livet inte känns värt att leva längre. Det kan kännas hopplöst men det finns bra hjälp att få, till exempel på vårdcentralen.

Behandling för depression kan se ut på olika sätt. Ofta är det hjälpsamt att prata med en terapeut och gemensamt börja se över hela din livssituation. Har du svåra besvär kan du behöva psykologisk behandling för depression och även behöva träffa en läkare för eventuell antidepressiv medicinering.

Det viktiga är att du tar dina besvär på allvar och att du söker hjälp. Ett första steg kan vara att kontakta oss på Studenthälsan genom att ringa vår telefonrådgivning.

Till sidans topp

Om alkoholvanor

Fråga: Jag tror att jag dricker för mycket. Jag har testat mina alkoholvanor på er webb och fick höga poäng. Innan jag gjorde testet upplevde jag att de flesta dricker ungefär som jag men nu blev jag fundersam. Jag blir ibland väldigt full och får då bakisångest dagen efter, och kan inte plugga. Jag har svårt att sluta dricka om jag väl satt igång att festa. Vad kan jag göra?

Studenthälsan svarar: Det här en vanlig fundering bland studenter och en viktig fråga för din hälsa – bra att du har blivit uppmärksam på det. Börjar man, precis som du beskriver, att få svårt att sluta dricka när man har börjat eller upplever negativa konsekvenser på studierna kan det tyda på en riskfylld alkoholkonsumtion.

Ett sätt att minska sin alkoholkonsumtion kan vara att att försöka planera ditt drickande innan man börjar. En sådan plan kan till exempel innebära att bestämma med sig själv att varannan dryck ska vara alkoholfri eller välja alternativ som har lägre alkoholhalt. Man kan också dricka långsammare genom att ”surfa” längre på varje drink, bestämma sig för att inte dricka mer efter ett visst klockslag och inte dricka på tom mage.

Ibland kan det vara svårt att förändra sina vanor på egen hand och då kan det vara till hjälp att få stöd av en närstående eller en utomstående stödkontakt. På Studenthälsan kan du få hjälp att kartlägga dina alkoholvanor mer grundligt och lära dig fler strategier kring hållbara alkoholvanor. Vill du ha råd eller individuellt stöd, tveka inte att ta kontakt med oss på mottagningen

Till sidans topp

Om social ångest

FrågaJag har svårt att vara avslappnad när jag är bland folk. Jag tänker mer på vad jag säger och hur jag beter mig och oroar mig för vad andra ska tycka​. Obehaget blir bara värre och värre och jag har märkt att jag till och med börjat undvika att umgås med kompisar.

Studenthälsan svarar: Att få ångest och känna oro i sociala situationer handlar ofta om en oro för att bli granskad, göra bort sig eller tappa kontrollen. Rädslan kan leda till att du börjar undvika olika situationer och slutar umgås med andra människor. Det kan också vara så att du inte vågar ringa telefonsamtal som du behöver ringa eller drar dig för att ställa frågor på lektioner. Att undvika att göra saker som känns jobbiga kan kännas bra på kort sikt, men gör att ångesten blir värre på längre sikt.

Det är också viktigt att komma ihåg att vi alla är olika. Vissa av oss är mer introverta än andra och att känna viss social osäkerhet och blygsel behöver inte orsaka några större problem. Om din sociala ångest däremot blir ett hinder i vardagen behöver du söka hjälp. Du kan vända dig till din vårdcentral eller ringa Studenthälsans telefonrådgivning.

Till sidans topp

Om ångest och oro

Fråga: Hjälp – vad är det som händer? Jag får hjärtklappning, det känns som om jag inte får luft och att jag kommer dö. Jag blir så rädd!

Studenthälsan svarar: Det du beskriver kan vara symtom på panikångest och att du har fått en panikattack. En panikattack är kraftig ångest som kommer plötsligt. Under en panikattack är det vanligt att man känner att hjärtat slår ovanligt hårt eller snabbt, att man får svårt att andas, mår illa eller får ont i magen, får yrsel, frossa eller börjar svettas, känner stickningar i händer eller fötter eller känner sig darrig och svag. Panikattacker går oftast över snabbt men kan kännas mycket obehagliga och skrämmande. Många beskriver att det känns som att man håller på att tappa kontrollen, bli galen eller dö. 

Det är viktigt att veta att panikångest inte är farligt. Upplevelsen kan vara att ångesten bara kommer att fortsätta att öka, men det stämmer inte. Ångest brukar gå över av sig självt. Att få ångest är en naturlig reaktion på något som är hotfullt och har som funktion att skydda oss mot fara. Panikångest kommer ofta utan att det finns ett tydligt yttre hot, när hjärnan gör en ”feltolkning” av situationen och kroppens signaler. Det är vanligt att panikattacker utlöses av stress. En panikattack kan därför vara en signal om att du behöver dra ner på tempot. 

Att få en panikattack en enstaka gång innebär inte att du kommer att få fler panikattacker. Ungefär en tredjedel av befolkningen får enstaka panikattacker någon gång under sitt liv. Om du däremot, under minst en månad, haft flera panikattacker och börjat undvika situationer på grund av rädsla för att få en panikattack kan du ha fått det som kallas paniksyndrom. Du kan då behöva behandling för att lära dig hantera panikångesten så att den inte blir ett hinder i ditt liv. Det finns bra hjälp att få till exempel på vårdcentralen. Du kan gärna börja med att ringa Studenthälsans telefonrådgivning för stöd och råd.

Till sidans topp

Om sömn, hälsa och livsstil

Fråga: Jag sover dåligt. Jag har främst svårt att somna, får inte stopp på tankarna och ligger bara och vrider mig. Så jag somnar sent och blir trött och seg nästa dag. Det känns som att jag inte kan koncentrera mig, jag är orolig för att missa tentor och att det då ska bli ännu värre.

Studenthälsan svarar: Att inte kunna sova några nätter är jobbigt, men det är inte farligt. Om svårigheterna fortsätter kan du börja fundera över möjliga bakomliggande orsaker. Är du till exempel inne i en stressig period? Är det något som oroar dig? Har du druckit mycket alkohol, kaffe, te eller energidrycker? Du kanske behöver mer tid för återhämtning, prata med någon i din närhet om det som oroar dig eller se över dina dryckesvanor. Alkohol och koffeinhaltiga drycker ger sämre sömnkvalitet. Något du kan prova om du känner dig stressad är att skriva att-göra-listor innan läggdags. Att ha en tydlig plan för vad du vill göra dagen efter kan göra det lättare att somna. Har du ändå svårt att komma till ro bör du se över om det finns andra faktorer i miljön som kan störa din sömn som t.ex. ljud, att det är för ljust eller för varmt i rummet.

Att räkna får eller liknande sömnknep kan få motsatt effekt och leda till stress istället för att göra dig mer avslappnad. Fokus blir då på att du inte kan somna och att du måste slappna av. Något som brukar fungera bättre är att försöka skapa en sömnrutin för att lära hjärnan att det är det här du brukar göra innan du somnar. Sömnrutinen ska vara anpassad efter dig men det brukar vara bra att varva ner någon timme innan sänggående. Undvik helst att använda surfplattor, mobiler eller datorer strax innan läggdags. Skärmarna avger ett ljus som gör att nivåerna av sömnhormon sänks. Att etablera en rutin underlättas av att gå och lägga sig och gå upp samma tid, även på helger. Om du har svårt att somna bör du inte ligga kvar i sängen mer än en halvtimme. Gå upp och gör något annat och gå tillbaka till sängen när du känner dig sömnig. Andra saker som kan påverka sömnen positivt är att se till att vara ute i dagsljus under dagen, motionera och undvika koffein efter kl. 15. Du kan läsa fler sömntips under Råd.

Till sidans topp

Om utbildningsval – inriktning i livet

Fråga: Hur vet jag att jag har valt rätt utbildning? Alla andra verkar veta men jag har bara hakat på, hur vet jag vad som är ”rätt” för mig?

Studenthälsan svarar: Det kan vara svårt att föreställa sig vad en utbildning leder till och hur det kan vara att jobba efter utbildningen. Det finns ingen ”rätt” utbildning, men det finns däremot olika utbildningar som kan passa mer eller mindre bra för just dig. Ofta är det hjälpsamt om du tycker att ämnet är roligt, även om längre utbildningar också innebär att du också kommer läsa kurser som är svåra eller inte är just ditt favoritämne. Fundera över vad som är viktigt för dig med din utbildning – är det att kunna få ett jobb som ger bra betalt eller har mycket frihet, eller att arbetsmarknaden är god? Eller vill du kanske studera vidare senare och vill hellre ha en bred bas att utgå ifrån? Det kan även vara bra att fundera över andra faktorer som kan ha betydelse för din framtida arbetsmiljö till exempel om du trivs bra med att samarbete med andra eller om du trivs bättre med att arbeta mer på egen hand.

På arbetsmarknaden efterfrågas personer som har gjort olika saker i livet. Kontakter och slumpen spelar också in för ditt framtida yrkesliv, hur väl du än har planerat. Det blir i slutänden inte alltid som man har tänkt sig från början – men det kan bli bra ändå. Det kan ta tid att hitta rätt i utbildning och studier. Tänk på att du också kan byta kurser, komplettera, eller på andra sätt tillägna dig kunskap i framtiden.

Till sidans topp