Studiestrategier

Det är en stor skillnad att studera på högskolenivå jämfört med att läsa på gymnasiet. Att läsa på universitetet innebär ofta en relativ frihet, men detta ställer samtidigt krav på självstudier och eget ansvarstagande.

Att studera på egen hand kräver motivation, självdisciplin, koncentration och planering. Din studieteknik är därför viktig. Studieteknik kan vara konsten att stryka under rätt saker i en bok, veta hur du skumläser litteratur, eller hur du planerar ditt läsande. Studieteknik kan också vara konsten att i detalj planera hela din studiesituation. Det kan vara bra att känna till sin egen inlärningsstil, alltså hur just du lär dig bäst.

Hur fungerar du?

Det är mycket som påverkar dina studier: motivation, förkunskaper, studievanor, studie-/livsmiljö och naturligtvis den du är och dina erfarenheter. Det är viktigt att du funderar på hur du studerar och hur du behöver ha det omkring dig för att få så goda förutsättningar som möjligt att lyckas med studierna.

Använd din piggaste tid till att jobba med det svåraste studiematerialet. Börja med mental förberedelse, en uppvärmning då du ställer in hjärnan på det du ska göra. Sätt gränser under studiepassen så blir det lättare både att komma igång och att behålla fokus. Ta en sak i taget.

Alla lär sig på olika sätt. Hitta aktiva studiemetoder utifrån din lärstil, exempelvis att anteckna, göra frågor på det man läser, diskutera med andra, sammanfatta huvudidéer och förhöra dig själv.

• Var läser du bäst? Hemma, på campus eller på biblioteket?
• När läser du bäst? Är du en kvälls- eller morgonmänniska?
• Hur lär du dig bäst? Behöver du lyssna på materialet? Diskutera med kompisar? Prova och utvärdera.

Är du en uppskjutare?

Måste du ha press på dig för att komma igång med ett arbete, eller är du en person som för det mesta är klar i tid före deadline? Man kan nämna två olika motivationsstrategier och genom att lista ut vilken man själv använder kan man planera sin tid bättre.

• Motiverar du dig från något? Det känns jobbigt att ta itu med uppgiften, kanske kravfyllt. Lustprincipen för stunden gäller och det finns ofta en bismak av dåligt samvete.
• Motiverar du dig till något? Framför allt till den sköna känslan att vara klar, att ha utfört uppgiften.
  

Om du identifierar vilka dina uppskjutandemönster är kan du gå till motattack nästa gång tankarna kommer. Du kan också försöka hitta vilka symptom på stress som leder till att du skjuter upp saker. Försök att härda ut när du blir stressad, och ta tag i saken som är jobbig direkt. Läs våra tips mot prokrastinering.

Koncentration

Koncentration är förmågan att rikta och styra uppmärksamheten, en mental process som går att påverka. Du kan skapa koncentration. Välj en studieplats med så få störningsmoment som möjligt. Rensa huvudet från störningsmoment genom att skriva, tala med någon, eller göra listor.

Något som också är viktigt för att hålla koncentrationen uppe är att ta pauser, och hitta något som motiverar en.

• Ta paus för att röra på dig och motverka spänningar i kroppen, prova någon avspänningsövning.
• Ta paus för bearbetning, så det inlästa får sjunka in.
• Ta paus för att äta, så både kroppen och hjärnan får ny energi.
• Uppmuntra dig själv. Öva på en positiv inre dialog. Tänk på vad du har uppnått. 
• Tänk på målet med studierna, kursen, uppgiften. Fokusera på i dag och nu, inte på i går eller i morgon.
  

Vill du ha råd eller individuellt stöd, tveka inte att ta kontakt oss på Studenthälsan. Du kan också få hjälp genom att delta i någon av våra föreläsningar eller grupper.