Ökad kunskap om migration och samhälle
Uppsala Immigration Lab bedriver forskning om ekonomiska och sociala frågor som formar vår framtid. Genom samarbeten mellan forskningsområden och dialog med samhällsaktörer skapar vi förutsättningar för forskning och policyutveckling.
AKTUELLT
- Uppmärksammad studie om ukrainska flyktingar 2023-01-04
- Kunskaper i svenska en nyckel för utrikes föddas integration på arbetsmarknaden 2022-12-06
- Välbesökt konferens om etablering och integration 2022-12-06
- Jobb- nyckeln till att bryta segregation och utanförskap? 2022-09-28
- UILs forskare i podden Expertpanelen 2022-09-13
Migrationsfakta
FORSKNING
Forskarsamtal om integrationsprojekt
Aktuell forskning
Program för flyktingintegration
Vi studerar ett standardiserat flyktingintegrationsprogram i Sverige. Istället för att varje kommun ska driva egna program genomfördes ett nytt program under ledning av Arbetsförmedlingen 2010.
Utrikes föddas nätverk och etableringen på arbetsmarknaden
Eftersom utrikes födda har en påtagligt svagare ställning på arbetsmarknaden, och sannolikt mer begränsade nätverk, än inrikes födda kommer vi i detta projekt utforska uppkomsten av nätverk för utrikes födda och betydelsen av olika typer av kontakter för att hitta jobb.
Vilken betydelse har förskolans kvalitet för barns kunskapsutveckling i förskoleklass?
Internationell forskning har visat att förskolans kvalitet är av stor betydelse för barns lärande och utveckling. Syftet med detta projektet är att undersöka om, och under vilka förhållanden, skillnader i förskolans kvalitet har betydelse för barns kunskapsutveckling i förskoleklass.
Ålder vid invandring och politiskt deltagande
Vi studerar hur ålder vid invandring påverkar valdeltagande i vuxen ålder. Är invandrare som kom till Sverige som barn mer benägna att delta i val som vuxna, om de var yngre vid ankomsten?
Är språkkunskaper i svenska nyckeln till framgång på arbetsmarknaden för utrikes födda?
Vilken betydelse har kunskaper i svenska språket för utrikes föddas möjligheter att få ett jobb på den svenska arbetsmarknaden? Ekonomisk teori säger att språkkunskaper är en viktig del av en persons humankapital och därmed bör öka chansen att få ett jobb. Kunskapsläget om dessa frågor är dock bristfälligt och det saknas tillförlitliga studier av hur arbetsgivare bedömer en jobbsökandes svenskkunskaper vid rekryteringar.
Optimerad kommunplacering för att förbättra flyktingars jobbchanser
Är det möjligt att förbättra kommunplaceringen för att öka andelen flyktingar som hittar jobb? För att kunna förutsäga var individer kommer vara mest framgångsrika använder vi algoritmer som skattar varje familjs sannolikhet att bli anställd i varje kommun. Vi kommer även jämföra hur andra utfall (t.ex. SFI och andelen som studerar) påverkas av att familjer placeras i de kommuner där de har bäst jobbchanser.
Kulturell integration, individualism och preferenser för omfördelning
Finns det samband mellan individualistiska värderingar och preferenser för omfördelning och jämlikhet? Genom att undersöka värderingar på individnivå för cirka en miljon individer, inklusive 65 000 migranter, ser vi hur värderingar och preferenser förändras över tid och med avseende på vilken ålder individen hade vid migration.
Sveriges inkomstfördelning, 1968-2016
Hur har inkomstojämlikheten i Sverige ändrats från 1968 till 2016? Projektet syftar till att mäta och analysera inkomstojämlikheten samt att jämföra inkomstojämlikheten i Sverige för individer, hushåll och olika grupper i samhället.
Vem får asyl? Om betydelsen av egenskaper och externa faktorer för byråkraters beslutsfattandestöd
Påverkas asylärenden av karaktärsdrag och fördomar hos byråkrater? Forskarna i detta projektet menar att kunskapen kring beslutsprocessen för att säkra en rättvis och samstämmig bedömning av asylärenden måste förbättras, inte minst då antalet asylansökningar har ökat kraftigt de senaste åren och med det, pressen på byråkrater med ansvar för asylprövning.
