Aktuellt vid Uppsala Immigration Lab

In September, Uppsala Immigraiton Lab will co-organize a multidisciplinary conference on migration and integration with the Department on Women's and Children's Health, in collaboration with the Swedish Research Council and the Center on Global Migraiton, University of Gothenburg. 

Enligt Gallup World Poll vill ungefär 10 miljoner människor från låg- och medelinkomstländer flytta till Sverige om de ges möjlighet. Men vilka är dessa personer, från vilka länder kommer de och hur ser den demografiska sammansättningen ut bland dessa personer? Det undersöks i en ny rapport skriven av UIL-forskaren Olle Hammar tillsammans med Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, och Oscar Erixson, fil. dr i nationalekonomi och forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning.

Sedan kriget i Ukraina bröt ut för ett år sedan, så har åtta miljoner Ukrainare lämnat landet. Men hur många ukrainare vill lämna Ukraina permanent? Och vilka länder vill de komma till? Forskarna Olle Hammar, Oscar Erixson och Mikael Elinder har skrivit en artikel på ämnet i VoxUkraine

Arbetslösheten bland utrikesfödda bibliotekarier och arkivarier är fyra gånger högre än för inrikes födda. Samtidigt är mångfalden i grupperna sämst bland DIK-branscherna.

En ny forskningsstudie beräknar hur många människor som kan förväntas fly från Ukraina och vilka länder de helst skulle vilja migrera till. Resultaten pekar på att 12 miljoner människor kan vilja lämna Ukraina permanent. Internationell solidaritet skulle minska flyktingströmmarna till EU och samtidigt ta bättre hänsyn till ukrainarnas preferenser.

I en ny studie undersöker Stefan Eriksson och Dan-Olof Rooth hur stor betydelse goda svenskkunskaper har för utlandsföddas möjligheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Sverige står inför stora utmaningar och forskningen kan visa på möjligheter till snabbare etablering och förbättrad integration. Det finns också mycket att vinna på dialog och samarbete mellan forskare och praktiker. Det var några av intrycken från diskussionerna då Uppsala Immigration Lab arrangerade en populärvetenskaplig konferens på Medelhavsmuseet 18 oktober.

Programledare Karin Hübinette intervjuar UILs Olof Åslund, Mahad Malingur, chef på Arbetsförmedlingens analysavdelning, som själv har en bakgrund som ensamkommande flykting samt Binette Seck, utsedd till årets IT-kvinna 2021, som berättar om sin väg från Tensta till tech-branschen och hur hon idag hjälper andra att göra samma resa. 

UILs Olof Åslund medverkar i detta avsnittet av Kvartals Expertpanel som har titeln Kan segregation brytas?

Lillit Ottosson försvarade sin avhandling "From Welfare to Work: Financial Incentives, Active Labor Market Policies, and Integration Programs" på Ekonomikum 9 september. 

I juni arrangerade Vetenskapsrådet Forskningspolitiska dagen, en nationell arena för samtal om aktuella forskningspolitiska frågor. 2022 års konferens tog avstamp i pandemin och Olof Åslund medverkade under rubriken Krisen som produktivt tillstånd – vilka lärdomar bär vi med oss? 

Arbetslösheten bland utrikesfödda arkitekter har ökat kraftigt de senaste två åren. Pandemin är en förklaring, men inte den enda. Frågan är också vilken påverkan kriget i Ukraina och flyktingar därifrån kan få framöver.

Migrationsverket uppskattar att 76 000 ukrainska flyktingar kommer att komma till Sverige. Men enligt nya uppskattningar så är det troligare att 300 000 ukrainare kommer att välja att fly till Sverige. Regeringen behöver alltså förbereda sig på att kostnaden för flyktingmottagandet kan bli betydligt större än vad nuvarande beräkningar ger vid handen, samt ta ställning till hur detta ska finansieras, skriver bland andra Olle Hammar vid UIL i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

På dagen en månad efter krigsutbrottet i Ukraina och mitt under en av Europas största migrationsströmmar i efterkrigstid, inleddes det första större forskarmötet i ett nytt Forte-finansierat forskningsprogram inom Uppsala Immigration Lab (UIL).

Cirka 12 miljoner ukrainaflyktingar förmodas ta sig till EU och 300 000 till Sverige, vilket är betydligt högre än Migrationsverkets beräkningar. Det visar en ny studie och undersökning som gjorts i samarbete med Delmi. 

Asylsökande som får vänta längre på sitt asylbeslut är sysselsatta i lägre utsträckning än de som får sitt besked snabbare. Men väntetiden påverkar inte den psykiska hälsan, visar en ny IFAU-rapport från bland andra UILs Olof Åslund. 

Lagen om eget boende (Ebo) ska avvecklas som ett led i bekämpandet av bostadssegregationen, har regeringen meddelat. UILs forskare, Henrik Andersson, menar att det är högst tveksamt om avvecklingen kommer att medföra några positiva arbetsmarknadseffekter. 

Ny forskning från Uppsala Immigration Lab undersöker de ekonomiska effekterna av massutvandringen från Sverige till USA 1867-1914 på områdena migranterna lämnade.

Långtidsarbetslösheten är på historiskt höga nivåer. Drygt hälften av de som varit arbetslösa i mer än ett år är födda utanför Europa. Vilka insatser är effektiva för att få dessa människor i jobb?

Mounir Karadja har studerat effekterna av den stora emigrationen till Nordamerika.

UIL får nästan 18 miljoner i anslag från Forte. Anslaget går till programmet "Arbetsmarknadsintegration i föränderliga tider".

UIL's forskare har fått anslag från Handelsbanken för projektet Can close contact with natives promote immigrants’ social and economic integration? Large-scale experimental evidence from an NGO-led program in Sweden.

I februari lämnade utredningen ”Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring” sitt första delbetänkande. På onsdag 14 april bjuder SNS in den särskilde utredaren Anita Linder, arbetsmarknadens parter och politiker för ett samtal om förslagen. Medverkar och kommenterar utredningen gör bland andra UILs Olof Åslund.

Sébastien Willis, som nyligen försvarade sin avhandling vid Pompeu Fabra i Barcelona, ​​kommer att börja arbeta för Uppsala Immigration Lab (UIL) som postdoktor den 1 juni 2021.

I Sverige väntar stora pensionsavgångar inom dom närmsta åren, samtidigt som många av våra invandrare står utan jobb, trots flera år i landet. Det är ett komplext problem att lösa för våra politiker som inte riktigt verkar veta hur den ekvationen ska gå ihop. Olof Åslund, gästprofessor vid nationalekonomiska institutionen, berättar mer i Forskarpodden.

Utrikes födda tar i högre grad del av sociala förmåner än vad jämförbara inrikes födda gör. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper av utrikes födda och skillnaderna har minskat över tiden, visar en ny IFAU-rapport.

Olof Åslund kommer med förslag på vad som bör göras för att minska arbetslösheten på längre sikt i en artikel i Svenska Dagbladet. Sverige ligger på femte plats inom EU vad gäller arbetslöshet så här långt under coronakrisen.

2019 års siffror visar på en större mångfald i kåren och att arbetslösheten bland utrikesfödda arkitekter ligger kvar på en fortsatt lägre nivå. Frågan är vad coronapandemin kommer att innebära för gruppen.

Med syfte att bistå den parlamentariska kommittén med bättre beslutsunderlag bjuder Fores in till samtalsserien ”Sveriges framtida migrationspolitik – med anledning av den parlamentariska kommittén”. Olof Åslund medverkar under det sjätte seminariet i samtalsserien Migration och integration: hur hänger det ihop?

This paper studies the relationship between past immigration experiences of the host country and the way new immigrants enter the labor market.

Nämndemän från Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är betydligt villigare att rösta för att ge asyl till ensamkommande än nämndemän från andra partier.

Som nyanländ kan det löna sig att bo nära personer från samma ursprungsland, eller som talar samma språk. I alla fall om man bor i Schweiz. Det visar en ny studie. Studien visar att nyanlända som bor nära landsmän lyckas bättre med att skaffa jobb, jämfört med de som inte gör det.

Under den senaste tio åren har andelen utrikes födda elever i årskurs 9 fördubblats från 6 till 13 procent. Det är en rekordstor ökning. Hans Grönqvist vid Nationalekonomiska institutionen och Susan Niknami vid SOFI, Stockholms universitet, har kartlagt och analyserat skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasiet under perioden 1990–2017.