Tidningen Arkitekten: Utrikes födda arkitekter riskerar att påverkas mer av lågkonjunkturen

2020-06-12

2019 års siffror visar på en större mångfald i kåren och att arbetslösheten bland utrikesfödda arkitekter ligger kvar på en fortsatt lägre nivå. Frågan är vad coronapandemin kommer att innebära för gruppen.

– I allmänhet i lågkonjunktur drabbas de med svagare ställning ofta hårdare, säger Olof Åslund, professor med fokus på invandring och arbetsmarknad.

För sex år sedan redogjorde Arkitekten för första gången för hur arbetslösheten skiljer sig mellan inrikes och utrikes födda arkitekter. Statistiken för år 2014 visade en arbetslöshet på 16 procent för utlandsfödda, nästan åtta gånger högre än för inrikes födda, som då var 2,1 procent.

Under de två år som följde ökade arbetslösheten bland utrikesfödda arkitekter samtidigt som den minskade bland de inrikesfödda. År 2017 vände trenden och arbetslösheten började gå ner även bland de utrikesfödda. Samtidigt var arbetslösheten det året nära tretton gånger högre i gruppen.

Nu har den senaste statistiken kommit. Den gäller år 2019 och visar på en fortsatt lägre nivå med en arbetslöshet på 13,5 procent för de utrikes födda arkitekterna, drygt sex gånger högre än för inrikesfödda.

– En förklaring är naturligtvis att det kom många asylsökande under 2014 och 2015 som registrerade sig som arbetssökande och därefter fick jobb. Här ligger arkitekternas siffror i linje med arbetsmarknaden som helhet, även om kvoten, sex gånger högre, är ovanligt hög, säger Olof Åslund som är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet samt verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Läs hela artikeln här