Egenskaper, förmågor och chanserna på arbetsmarknaden

Vad är syftet med forskningen?

Forskningen pekar på att olika psykologiska egenskaper och förmågor har stor betydelse för individens chanser på arbetsmarknaden. Detta projekt kombinerar arbetsmarknadsekonomiska perspektiv med moderna psykologiska metoder för att fördjupa våra sätt att mäta olika egenskapers betydelse och studera hur dessa är relaterade till möjligheterna till etablering och omställning. I förlängningen är ambitionen att utveckla interventioner för att påverka individens möjligheter och att skapa verktyg för bedömning och prioritering vid arbetsmarknadspolitiska insatser. Projektet bedrivs inom ramen för Uppsala Immigration Lab, som ett samarbete mellan Uppsala universitet och Arbetsförmedlingen.

Bakgrund

Den svenska arbetsmarknaden har i likhet med den i många andra länder blivit mer polariserad under senare år. För stora delar av arbetskraften har utvecklingen varit god med hög sysselsättning och stärkta inkomster. Den inkomstmässiga skillnaden mellan att ha och att inte ha ett arbete har dock blivit större och arbetslösheten tenderar att koncentreras till vissa grupper (Nordström Skans, Eriksson och Hensvik 2017). Ett tydligt exempel är skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda, och den långa tid det tar för många nyanlända att komma i arbete. Till den övergripande bilden hör också en generellt ökad inkomstspridning i samhället.

En stor forskningslitteratur behandlar tänkbara förklaringar till mönstren: teknisk utveckling, bristande matchning mellan arbetssökandes kompetenser och företagens behov, förändringar i skattesystem och i utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken osv. En del av litteraturen har fokuserat på hur individers kognitiva och icke-kognitiva förmågor påverkar ställningen på arbetsmarknaden, och om betydelsen av olika förmågor har förändrats över tiden. Här har svenska studier baserade på information från militära mönstringstester och annan registerdata lämnat viktiga bidrag under senare år. Resultaten visar att enskilda indikatorer från skriftliga prov eller bedömningar från psykologer har en koppling till löner och sysselsättning som många gånger inte fångas av andra faktorer, t.ex. utbildning eller betyg (Fredriksson, Hensvik och Skans 2018). Forskningen pekar också på att icke-kognitiva förmågor verkar spela störst roll för personer med svag ställning på arbetsmarknaden (Lindqvist och Vestman 2011), och att dessa förmågors relativa betydelse generellt har ökat över tiden (Edin m.fl. 2019).

Psykologiska faktorer är alltså viktiga i arbetslivet, och förefaller i vissa sammanhang ha blivit allt viktigare. Teknisk utveckling kommer med all sannolikhet också att innebära fortsatta förändringar och ställa nya krav på omställning.  Det finns därför anledning att öka vår kunskap om vilka förmågor som har störst betydelse, för vem och i vilka situationer, och i vilken mån det går att påverka dessa egenskaper.

Modern psykologisk forskning indikerar att det finns ett flertal viktiga psykologiska egenskaper som kan predicera framgång inom utbildning och på arbetsmarknaden. Den egenskap med tydligast koppling till framgång är generell intelligens, men även andra egenskaper så som självreglering och självförmåga har visat sig vara viktiga (t ex. Moffit et al., 2010). Moffit och kollegor (2010), till exempel, visade i en kohort med 1 000 barn att självkontroll mätt vid 5 års ålder kunde predicera både finansiell framgång (positivt) och kriminalitet (negativt) vid vuxen ålder, även efter att man kontrollerade för social status och generell intelligens. Vidare har metaanalyser (t ex. Richardson et al., 2012) visat att en rad icke-kognitiva förmågor, specifikt självförmåga, är relaterat till betyg i gymnasiet.

Det är dock viktigt att inte klumpa ihop dessa egenskaper utan ta deras unika, och möjligen additiva, bidrag i beaktande (Duckworth et al., 2019). I en nyligen publicerad studie kunde Duckworth och kollegor (2019) visa att för kadetter på den amerikanska arméns officershögskola (West Point) var det kognitiva förmågor (inklusive intelligens) som predicerade akademisk framgång medan självförmåga, i denna studie kallad “grit”, var den bästa prediktorn för vilka som slutförde utbildningen och tog examen. Litteraturen pekar alltså på vikten av att utvärdera inflytandet av både individuella och kombinerade effekter av en rad psykologiska egenskaper (generell intelligens, självreglering, självförmåga och social kompetens) på individens förutsättningar på arbetsmarknaden.

Övergripande projektplan

Den grundläggande projektidén är att kombinera moderna psykologiska metoder och insikter med arbetsmarknadsekonomiska frågeställningar och ansatser för att nå ny kunskap om hur individers egenskaper och förmågor relaterar till deras ställning på arbetsmarknaden, och vilka möjligheter detta ger för utformning och prioritering av riktade insatser.

I ett första steg kommer vi att utarbeta ett batteri för mätning av psykologiska egenskaper med relevans för förmåga att hantera situationer och utmaningar i arbetslivet. Ambitionen är att utnyttja de senaste vetenskapliga insikterna för att få fram metoder som genom relativt enkla och snabba tester kan ge en bild av individens förutsättningar och behov. Testet ska gå att använda i olika målgrupper med varierande utbildning, språkkunskaper, arbetslivserfarenhet osv.  Vi planerar därför att genomföra pilotundersökningar för olika grupper av arbetssökande, med olika arbetsmarknadshistoria, och förhoppningsvis också i grupper av personer som är i arbete. De tester som används i detta steg kommer att vara mer omfattande än det slutliga testbatteriet.

Pilotundersökningarna väntas dock inte enbart ge metodologiska resultat. Genom att använda insikter från psykologisk forskning om hur olika indikatorer relaterar till förmågan att hantera utmaningar på olika områden, får vi en bild av hur sådana egenskaper ser ut i olika grupper av arbetssökande och hur dessa värden förhåller sig till dem i mer generella populationer. Detta är särskilt viktigt för grupper där vi saknar rikare information om t.ex. arbetsmarknadshistoria och skolbakgrund, eller där vi har anledning att tro att personerna kan ha påverkats negativt av tidigare händelser och miljöfaktorer. Sådan kunskap kan vara avgörande t.ex. vid allokering arbetsmarknadspolitiska program, och även indikera att andra insatser (t.ex. hälsofrämjande) behövs för att individen ska kunna närma sig arbetslivet.

Genom att kombinera insamlade data med registeruppgifter kan vi få en god bild av hur de psykologiska indikatorerna är korrelerade med t.ex. utbildning, familjeställning, arbetslivserfarenheter, ålder, kön och bakgrund. Det går också att relatera den insamlade informationen till tidigare programtilldelning och bedömningar vid Arbetsförmedlingen, vilket ger möjlighet att t.ex. se hur arbetsförmedlares bedömningar förhåller sig till det som ges av forskningsbaserade psykologiska analyser.

Med ett utvecklat testbatteri finns stora möjligheter att bredda studierna till olika målgrupper (olika yrkesgrupper, skolbarn och studerande osv), och i förlängningen till att finna praktiska tillämpningar av verktyget och interventioner för att påverka viktiga faktorer. Att förstå hur psykologiska karaktäristika relaterar till ställning och möjligheter i arbetslivet är särskilt angeläget med tanke på att en förväntad utveckling där ny teknologi ställer nya krav och medför stora omställningar på arbetsmarknaden. Vår förmåga att möta dessa förändringar är beroende av kunskap om vilka faktorer som är mest centrala för individen, och om hur tillgången på dessa ser ut i olika yrken, branscher och grupper. 

Forskargrupp

Gustaf Gredebäck

Per-Anders Edin

Olof Åslund