Studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever

Vad är syftet med forskningen?

Andelen elever i det svenska skolsystemet som är födda i ett annat land har på senare år ökat kraftigt. Mellan 2010 och 2017 mer än dubblerades andelen utrikes födda elever i årskurs 9, från 6 till 13 procent. Trots att vi från spridda studier vet att utrikes födda elever i genomsnitt klarar sig sämre i skolan jämfört med inrikes födda elever, saknas en sammanhållen analys som både dokumenterar studiegapets utveckling över tid och samtidigt undersöker vilka faktorer som kan förklara det. Bristen på ett samlat forskningsbaserat kunskapsunderlag är oroväckande eftersom elevernas studieresultat direkt påverkar deras möjligheter på arbetsmarknaden. Skillnader mellan inrikes och utrikes födda redan i skolan riskerar därför att fortplanta sig också till arbetsmarknaden.

De omfattande registerbaserade data som används i den här forskningen täcker samtliga omkring 3,2 miljoner elever som gått ut grundskolan sedan 1988. Förutom mått på elevernas studieresultat (till exempel betyg, gymnasiebehörighet och studieinriktning) innehåller datan information om elevernas bakgrund (till exempel föräldrarnas inkomster, elevens skola, boendeområde, födelseregion och ankomstålder). Dessa uppgifter gör det möjligt att studera skillnader i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever samt undersöka betydelsen av några av de mekanismer som kan tänkas ligga bakom studiegapets storlek.

En annan styrka med datamaterialet är att det är möjligt att följa elever över tiden från grundskolan till gymnasieskolan. Resultaten visar att det finns stora skillnader i hur väl elever födda utomlands och elever födda i Sverige klarar sig i skolan. Exempelvis har andelen inrikes födda elever som uppnår gymnasiebehörighet legat stabilt på strax över 90 procent under hela studieperioden. Motsvarande siffra för utrikes födda elever är omkring 60 procent.

Vi finner också betydande skillnader mellan dessa grupper vad beträffar medelbetyg, andelen elever med godkänt i kärnämnena samt andelen elever som slutför gymnasiet. Skillnaden i studieresultat har också ökat under de senaste åren. Detta beror främst på att gruppen utrikes födda elever i genomsnitt presterar sämre än tidigare, inte att inrikes födda presterar nämnvärt mycket bättre. Trots detta observerar vi ändå en svag förbättring i gruppen inrikes födda elevers studieresultat under senare år.

Detta resultat verkar stämma överens med resultaten i de senaste PISA-undersökningarna. En viktig skillnad är dock att PISA fokuserar på tre ämnen medan vi använder ett större antal utfallsmått för att mäta studieresultat. Det statistiska underlaget i PISA med 5 500 elever är också betydligt mindre än i vår studie.

Nedan sammanfattas några trender som vi observerar: 

  1. Det finns en betydande skillnad i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever och detta gap ökade ytterligare för de elever som gick ut årskurs nio omkring år 2005.
  2. Utrikes födda elever är överrepresenterade i den tiondelen av eleverna som har de sämsta studieresultaten och denna andel har ökat över tiden.
  3. Studieresultaten för elever som invandrat före skolstart har utvecklats svagt positivt men vi ser en kraftig försämring av resultaten för elever som invandrat efter skolstart.
  4. Studiegapet i gymnasieskolan liknar det i grundskolan: utrikes födda elever presterar sämre än inrikes födda och denna skillnad har ökat de senaste åren.

Vilka är då förklaringarna till studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever enligt våra analyser?

Våra statistiska analyser visar att föräldrarnas socioekonomiska bakgrund är den främsta förklaringen till studiegapet. Elevens boendeområde är också en faktor som spelar en betydande roll för storleken på studiegapet. Faktum är att när vi jämför skillnaderna i resultat mellan elever födda utomlands och i Sverige för barn från samma socioekonomiska förhållanden och boende i samma område elimineras stora delar av studiegapet.

Studiegapet i gymnasiet minskar kraftigt när vi i analysen jämför utrikes födda elever med inrikes födda elever som har samma grundskolebetyg. Valet av skola spelar också viss roll men är av mindre betydelse jämfört med föräldrarnas bakgrund och boendeområde. Vi finner också att elevsorteringens samlade betydelse för storleken på studiegapet har varit relativt konstant sedan mitten på 1990-talet.

Annorlunda uttryckt kan det ökade studiegapet inte förklaras av en skolsegregation. Även om resultatet i PISA 2018, som visar att studieresultaten för gruppen inrikes födda elever har förbättrats, inte är statistiskt säkerställt skulle det kunna tolkas som att det svenska skolsystemet i varje fall inte har försämrats i dess förmåga att främja elevers lärande.

Vår studie finner också tecken på en mindre förbättring av inrikes födda elevers studieresultat även för andra utfallsmått. Frågan är då varför vi ser en försämring av studieresultaten för gruppen utrikes födda. I en separat analys frågar vi hur den ökning i invandringsåldern som skett för eleverna i årskurs nio sedan omkring 2005 påverkat ökningen av storleken på studiegapet. Resultaten visar att ökningen i invandringsålder kan förklara en viss del av ökningen av studiegapet, även efter att vi kontrollerat för betydelsen av andra faktorer. Invandringsålder kan tänkas spela roll för utrikes födda elevers studieresultat eftersom elever som anlänt senare har varit mindre exponerade för det svenska skolsystemet jämfört med elever som anlände tidigare i livet.

Hur kan studiegapet minskas?

  • Breda satsningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitik för vuxna utrikes födda: Ett viktigt resultat är att föräldrars socioekonomiska status har stor betydelse för storleken på studiegapet. Under antagandet att föräldrars socioekonomiska bakgrund i alla fall delvis har ett direkt orsakssamband med elevernas studieresultat – och inte enbart fångar upp andra faktorer som samvarierar med föräldrarnas situation – har resultaten viktiga implikationer för integrationspolitiken. Breda satsningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitik för vuxna utrikes födda är därmed något som även kan förbättra studieresultaten för deras barn och i förlängningen därför öka samhällsnyttan av dessa insatser. Det handlar egentligen om alla typer av reformer som förbättrar de socioekonomiska utfallen. Flera förslag lyftes fram bland annat av Långtidsutredningen 2017. Åtgärder för att få fler nyanlända att delta i vuxenutbildning förefaller vara viktiga med tanke på den relativt låga utbildningsnivån hos nyanlända. Ett problem med dessa typer av åtgärder är dock att de rimligtvis inte nämnvärt kommer förbättra situationen för elever i dagens skola utan främst skulle kunna ha en effekt på lång sikt.

Vad gäller boendeområdets betydelse är det svårare att ge tydliga policyrekommendationer eftersom vi inte vet exakt vilka faktorer som spelar roll. Skolkommissionen (2017) lyfte möjligheterna att fördela nyanlända utrikes födda mer jämnt mellan kommuner och bostadsområden. Denna politik praktiserades i Sverige mellan 1985 och 1994. Tidigare utvärderingar visar dock att svårigheten att skaffa bostad innebar att många nyanlända placerades i områden med hög arbetslöshet (där det fanns fler lediga bostäder) och att individerna därför löpte en ökad risk för lägre sysselsättning. En politik som försämrar möjligheterna för nyanlända på arbetsmarknaden skulle enligt våra resultat riskera leda till att öka skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever. Förslag för att på olika sätt reducera skolsegregationen är troligen inte det bästa sättet att minska studiegapet.

Vår rapport visar att elevsorteringen mellan skolor, eller annorlunda uttryckt, skolsegregationen, spelar en relativt liten roll för att förklara storleken på studiegapet. Det innebär att förslag som lottning och bussning av elever till olika skolor, även om de kan vara relativt kostnadseffektiva sätt att reducera skolsegregationen, troligen inte är det bästa instrumentet för att minska studiegapet. Tidiga insatser under grundskoletiden för att förbättra studieresultaten bland utrikes födda kan tänkas reducera studiegapet också i gymnasieskolan. Vi finner också att medelbetygen i grundskolan är starkt sammanlänkade med storleken på studiegapet i gymnasiet. Detta resultat gäller även efter att vi kontrollerat för socioekonomisk status. Vi vet från tidigare forskning att insatser tidigt under skoltiden kan vara speciellt viktiga för elevers inlärning. Ett sätt att relativt säkert förbättra studieresultaten för elever med svaga studieresultat är att tillåta mer undervisningstid. Ett är att ge elever möjlighet till kompletterande undervisning eller läxhjälp direkt efter skoldagens slut. Ett alternativt sätt är att låta studiesvaga elever få undervisning under skollov. Den uppenbara nackdelen med att öka undervisningstiden är att det är relativt kostsamt att genomföra. Med tanke på studiegapets storlek samt den stora betydelse som en gymnasieexamen har för individernas långsiktiga möjligheter på arbetsmarknaden är det dock ändå möjligt att denna typ av satsningar kan vara samhällsekonomiskt lönsam på lång sikt.  

  • Återinförda ämnesbetyg: Vår rapport bekräftar resultat i tidigare studier att utrikes födda elever som anländer sent under skoltiden till Sverige klarar sig sämre i skolan. Dagens betygssystem i gymnasieskolan med betyg i enskilda kurser innebär att kurser som eleven tar under sitt första år kan bli direkt avgörande för möjligheten att få ett examensbevis. Ett sämre resultat tidigt under gymnasiet kan därför »följa med« under elevens hela utbildning. Givet att många utrikes födda elever anländer sent under skoltiden kommer de rent mekaniskt att ha kortare tid i det svenska skolsystemet och därför finns det rimligtvis en risk att dessa elever klarar de inledande kurserna sämre. Återinförda ämnesbetyg skulle kunna vara ett sätt att stärka elevernas inledande prestationer.

Läs hela rapporten här

Forskargrupp