Kön/genus, makt och institutioner

Om kursen

Än idag finns en rad exempel på att kön och social bakgrund har betydelse för vilka möjligheter och förutsättningar människor har i politik och samhälle. Kvinnor och minoritetsgrupper är underrepresenterade i politiska församlingar och på toppositioner, kvinnor inom politiken utsätts för mer våld än män och därtill har innehållet i politiken i hög grad präglats av mäns intressen. 

Att förstå hur ojämställda villkor i politik och samhälle uppstår, upprätthålls och förändras, är av stor betydelse för såväl forskare som praktiker intresserade av jämlikhetsfrågor. Den här kursen erbjuder verktyg för att förstå och analysera hur formella regler och lagar, såväl som informella normer och praktiker skapar olika förutsättningar och villkor för människor. Stort fokus kommer att ligga på att förstå hur policyförändring och effektiv implementering kommer till stånd inom jämställdhetsområdet.

Med utgångspunkt i nyinstitutionell teori, som blivit mycket inflytelserik inom statsvetenskapen, samt teorier om kön/genus och makt ger kursen både en gedigen teoretisk orientering i dessa frågor och en mängd empiriska exempel från aktuell forskning och samhällsdebatt. 

I de teoretiska delarna introduceras grundläggande begrepp och teorier om kön/genus, makt och institutioner. Huvudfokus ligger på hur dessa perspektiv kan hjälpa oss att förstå hur "spelreglerna" dvs. regler, praxis och normer i samhället könas på olika sätt (formellt och informellt). Även dess interaktion med andra sociala identiteter beaktas. Vi tar också upp teoretiska frågor om reproduktion av ojämlikhet mellan könen och vilka hinder och möjligheter som finns för politisk förändring. 

I kursens empiriska delar ges studenterna konkreta exempel från aktuell forskning på hur begrepp och teorier kan användas för att analysera politik ur ett jämställdhetsperspektiv på olika områden som exempelvis politisk representation, innehållet i politiska reformer samt arbetsvillkoren för politiker. Vi berör bland annat följande frågor: Varför missgynnas kvinnor och minoriteter i valprocesser? Hur kan jämställdhetsreformer så som samkönade äktenskap eller kvotering införas, men även undergrävas genom starkt motstånd? Ser villkoren likadana ut för politiskt valda kvinnor och män? På vilket sätt har sociala medier blivit en arena för anti-feminism och sexism? Exempel tas från Sverige men även från andra geografiska kontexter inklusive globala syd.