Utmaningar mot staten

Om kursen

Staten är kanske det mest centrala begreppet inom statsvetenskap. Men vad är staten? Denna kurs fokuserar på olika teorier om staten, och undersöker deras begränsningar och potential i ljuset av nya politiska utmaningar, såsom nya krig, klaner och migration. Till att börja med fokuserar kursen på själva staten, både i ett historiskt och ett nutida perspektiv. Vad är staten? Vilka olika teorier finns?

Vi tar upp egenskaper hos den moderna staten - dess monopol på våld, dess anspråk på suveränitet och idéer om gemenskap - och frågar hur dessa egenskaper utmanas. Vi ägnar mycket energi åt att försöka förstå Thomas Hobbes teori. I ljuset av de normativa principer som utvecklas i hans teori utforskar vi den grundläggande frågan om förpliktelsen att lyda lagen och lär oss mer om vissa svaga och fallerade stater liksom om statslösa samhällen. Genom att fokusera på sådana områden och problem tillämpar och återupptäcker vi den normativa teorin i ljuset av den verkliga världens komplexitet.

På samma sätt diskuteras normerna för staters och andras användning av organiserat våld. Vem för krig mot vem, för vem och i vems namn? När kan man säga att en stat har misslyckats som stat? Hur kan och bör man bekämpa fiender som varken är stater eller följer krigets lagar, exempelvis terrorister? Hur kan rörelser som arbetar över gränser (till exempel genom illegala invandrare eller inhemska anhängare till terrororganisationer), eller militärteknisk utveckling i form av exempelvis drönare, utgöra ett hot mot stater och nationer? Bör staten och dess natur förstås på ett nytt sätt i ljuset av dessa nya politiska utmaningar?

Dessutom utforskar vi sambandet mellan stat och migration. Vad säger det ökande antalet "illegala" migranter, asylsökande och de facto statslösa personer runt om i världen om statens suveränitet som den vägledande principen i domestik och internationell politik? Utmanar eller bekräftar försöket att skydda dessa grupper genom vad Hannah Arendt kallar "rätten att ha rättigheter" staten som garant för mänsklig värdighet och rättsstatsprincip? Finns det en avvägning att göra mellan medborgarnas rättigheter och migranternas rättigheter, eller går de hand i hand? Borde statens karaktär och uppgift omprövas i ljuset av dessa nya politiska utmaningar?