Allmänt

Kursen ges som fristående kurs på A-nivå inom uppdragsutbildning.

Kursen ges i samarbete med Företagsekonomiska institutionen.

Grundläggande behörighet för högskoleexamen.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Syfte

Efter godkänd kurs skall de studerande ha kunskaper om

- det rättsliga systemets uppbyggnad och verkningssätt

- juridisk metod

- arbetsrättens regelsystem i synnerhet regler som förhandlingar, rekrytering och avveckling, olika anställningsformer, anställningstrygghet och arbetsmiljö.

Efter godkänd kurs skall de studerande ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i arbetsrätt att de självständigt skall kunna lösa olika arbetsrättsliga problem.

Deltagare i kursen får goda kunskaper i hur arbetsrätten praktiskt fungerar. Däri ingår kunskap om att det rättsliga ramverket i praktiken ofta fungerar handlingsdirigerande vilket får till följd att parter oftast inte behöver blandas in i rättstvister med varandra. När tvister av olika slag uppkommer kan de rättsligt-juridiska verktygen komma till användning för parterna. Ett huvudmål i kursen är att klargöra hur de verktygen praktiskt kommer till användning.

I rättstvister hanteras rättsfrågor, sakfrågor och bevisfrågor av olika slag. I förhållande till en motpart - samt ävenså till frågan om möjligheter till egen framgång - är ett kritiskt förhållnings sätt nödvändigt. Träning i iakttagande av ett kritisk förhållningssätt ges fortlöpande under kursens gång.

Innehåll

Kursen inleds med en presentation av olika typer av rättsregler och rättskällor samt orientering om lagstiftningsapparaten. I den allmänna rättskunskapen ingår rättskälleläran. Ett huvudsakligt moment i kursen utgörs av studium av arbetsrättsliga rättskällor, inte minst lagar, kollektivavtal och rättspraxis. Också förarbeten, som skrivs under lagstiftningsarbetet, är rättskällor.

Arbetsrätten behandlar såväl relationen arbetsgivare-fackförening (den kollektiva

arbetsrätten) som relationen arbetsgivare-arbetstagare (det enskilda anställningsavtalets rätt). Offentligrättsliga regler och EG-regler som berör dessa relationer studeras också. I kursen läggs tonvikten på frågor kring förhandlingsskyldighet, kollektivavtal, rekrytering och avveckling, olika anställningsformer, anställningstrygghet och arbetsmiljö.

Frågor om de legala grunderna för ledarskap i arbetslivet har en framskjuten roll inom arbetsrätten. Den som traditionellt leder och fördelar arbetet inom arbetslivet, arbetsgivaren, har en hel del rättsligt formade rättigheter och förpliktelser. Övriga av rättsområdet berörda aktörer (huvudsakligen arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, arbetstagare och myndigheter) får till stor del också sina roller fastlagda genom rättsområdets olika normer. Kursen ger god kunskap om aktörernas roller samt om var gränserna för arbetstagarinflytandet går, allt givetvis utifrån rättsliga utgångspunkter.

Arbetsrätten handlar i hög grad om frågor som har att göra med beslutsfattande inom arbetslivet. Den rättsliga regleringen kring dessa frågor är omfattande. I kursen förekommer ett fördjupat studium av denna rättsliga reglering. Den betydelsefulla s.k. kollektiva arbetsrätten utgör ett system för inflytande och medbestämmande. Den kollektiva arbetsrätten ägnas ingående studier. I kursen utgör också studiet av det enskilda avtalets rätt ett viktigt moment. Arbetstagares förpliktelser och ansvar enligt anställningsavtalet bildar gränser för arbetstagarens arbetsskyldighet. Den legala grunden för individbedömning och urval är föremål för studium i kursen. I denna del ingår diskrimineringsjuridiska frågor. Jämställdhetslagen utgör en central del av diskrimineringsjuridiken.

Till följd av att arbetsrättens ämne omedelbart anknyter till arbetslivets förhållanden präglas kursen ävenså i de teoretiska delarna av en påtaglig arbetslivsanknytning.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar under 2 heldagar. Kursdeltagare löser på egen hand tillämpningsfrågor. Kommunikation mellan lärare och student skall förekomma under kursens genomförande. Inslag av eget arbete är stort. En stor del av kunskapsinhämtande studium utgörs av läsning av kurslitteratur samt lag- och avtalstext.

Examination

Skriftliga prov anordnas efter kursens slut. Två godkända betygsgrader tillämpas, Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Omtentamen sker inom tre till fyra veckor efter ordinarie prov.