Allmänt

Kursen ingår i huvudområdet Tros- och livsåskådningsvetenskap

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Kursplanen är fastställd 2007-03-12 av Teologiska fakultetsnämnden.

Kursplanen gäller fr.o.m. 2007-07-01

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A 20 p/30 hp, Tros- och livsåskådningsvetenskap B1, Tros- och livsåskådningsvetenskap B2

Mål

Kursen vänder sig till studenter som vill fördjupa sina kunskaper i de tros- och livsåskådningsvetenskapliga ämnena. Kursen utgör således en fördjupande fortsättning på den tematiska B-kursen genom sina ämnesspecifika, valbara kurser.

Efter avslutad delkurs 1: Etik (campus- och närkurs) förväntas studenten kunna:

- självständigt urskilja skillnader och likheter mellan skilda teorier inom moralfilosofi och teologisk etik

- återge grunddragen i skilda teorier om hur moraliska omdömen kan berättigas

- redogöra för, jämföra och kritiskt bedöma några olika utformningar av nutida kristen etik

- självständigt bearbeta frågan om hur kristen etik skall förhålla sig till brytningen mellan etisk universalism och kontextualism

- självständigt analysera feministisk teori och dess utmaningar mot filosofisk och kristen etik

- aktivt delta i de seminariediskussioner som ges inom ramen för kursen

- självständigt analysera kurslitteraturen och skriftligen presentera den egna analysen i PM som inlämnas inom utsatt tid

Efter avslutad delkurs campuskurs förväntas studenten dessutom kunna:

- planera och genomföra en muntlig presentation som inledning till en seminariediskussion

Efter avslutad delkurs 2: Religionsfilosofi (campus- och närkurs) förväntas studenten kunna:

- beskriva och problematisera olika uppfattningar om hur språket förhåller sig till verkligheten

- återge grunddragen i olika uppfattningar om vetenskapens respektive religionens världsbildsförmedlande funktion och betydelse för människors livsfrågor

- problematisera olika uppfattningar om vari kunskap, sanning, verklighet och rationalitet består, bland annat ur ett genusteoretiskt perspektiv

- redogöra för olika teorier om bildspråkets funktion i religiösa och/eller naturvetenskapliga sammanhang

- självständigt urskilja aktuella samhällsdebatter i vilka ställningstaganden gällande språkfilosofiska och/eller vetenskapsteoretiska frågor spelar en avgörande roll och göra ett eget inlägg i en sådan debatt

- aktivt delta i seminariediskussionerna

- självständigt analysera kurslitteraturen och skriftligen presentera den egna analysen i PM som inlämnas inom utsatt tid

Efter avslutad delkurs campuskurs förväntas studenten dessutom kunna:

- genomföra en kortare, muntlig presentation som inledning till en seminariediskussion

Efter avslutad delkurs 3: Systematisk teologi med livsåskådningsforskning (campus- och närkurs) förväntas studenten kunna:

- redogöra för skilda utformningar av kristen försoningsteologi

- självständigt bearbeta och kritiskt granska olika uppfattningar om frälsning, förlåtelse, försoning och rättfärdigörelse i kristen teologi

- uppvisa medvetenhet om såväl idéanalytiska som empiriska, historiska och litteraturvetenskapliga metoders betydelse för ämnet systematisk teologi med livsåskådningsforskning

- självständigt bearbeta frågor om kristen försoningsteologi i relation till andra religiösa traditioner och till icke-religiösa livsåskådningar

- redogöra för skilda utformningar av kristen människosyn

- relatera de traditionella teologiska människosynsfrågorna till aktuella perspektiv inom filosofi, kultur- och naturvetenskap

- kritiskt bearbeta frågan om hur en rimlig kristen människosyn kan utformas i dag

- uppvisa medvetenhet om såväl idéanalytiska som empiriska, historiska och litteraturvetenskapliga metoders betydelse för ämnet systematisk teologi med livsåskådningsforskning

- självständigt bearbeta frågor om kristen människosyn i relation till andra religiösa traditioner och till icke-religiösa livsåskådningar

Innehåll

Kursen omfattar tre kurser i ämnena etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsforskning av vilka studenten väljer två. I religionsfilosofi och etik ges samma kurs under höst och vår. I systematisk teologi ges alternativ A under höstterminen och alternativ B under vårterminen. Observera att studenten måste läsa en av delkurserna i det ämne som han eller hon avser skriva uppsats i.

Delkurs 1: Etik

Teologisk och filosofisk etik, 7,5 hp

Kursen ger en fördjupad förståelse för relationen mellan skilda etiska teorier inom moralfilosofin och teologisk etik, samt en fördjupad färdighet att filosofiskt reflektera över problem i nutida kristen etik. Inom kursen analyseras skilda teorier om hur moraliska omdömen kan berättigas, olika uppfattningar om huruvida värden har en självständig existens och skilda teorier om vad som kännetecknar en rätt handling. Inom kursen analyseras också skilda etiska modeller inom nutida kristen teologi i syfte att kritiskt granska olika uppfattningar om vilka slags överväganden som kan berättiga moraliska omdömen. Särskild vikt läggs vid frågan om hur en rimlig utformning av kristen etik skall förhålla sig till brytningen mellan etisk universalism och etisk kontextualism. Stor vikt läggs vid en diskussion av de utmaningar mot kristen och filosofisk etik som möter inom feministisk teori och postmodernt tänkande.

Delkurs 2: Religionsfilosofi

Religion, språk och vetenskap, 7,5 hp

Hur förhåller sig språk och verklighet till varandra? Hur är det möjligt att säga något om det gudomliga som sägs vara outsägbart? Refererar religion och vetenskap till samma sak och hur har de med människors livsfrågor att göra? Särskilt tonvikt läggs vid teorier om vetenskap och religion som världsbildförmedlare och vid teorier om hur bildspråk, symboler och metaforer fungerar som uttryck för tro och beskrivningar av verkligheten. Debatten om synen på rationalitet samt om manligt, kvinnligt och könsneutralt bildspråk studeras med hjälp av genusteoretiska och språkfilosofiska perspektiv.

Delkurs 3: Systematisk teologi med livsåskådningsforskning

A. Försoning och förlåtelse

Försoning är ett centralt tema i de stora världsreligionerna. I judendomen, kristendomen och islam står frågan om gemenskapen med Gud i centrum. Livsmålet är att befinna sig i en rätt relation till Gud. Samtidigt är det allmänreligiös erfarenhet att vi inte lever som vi som vi borde. Hur ska man försonas med Gud, andra människor, naturen – kort sagt blir räddad, frälst, befriad? Denna fråga är central igenom hela den kristna teologins historia. Rättfärdighet och rättfärdiggörelse är centrala begrepp i detta tänkande liksom tanken att Kristi lidande och död som en (nödvändig) förutsättning för människans frälsning. Detta har ifrågasatts av feministiska teologer och kristna teologer som varit engagerade i dialogen med teologer inom andra religiösa traditioner. Många teologer anser också att försoningen mellan gud och människa inte kan åtskiljas från försoningen mellan människor. Kursen berör dessa olika problemområden och frågorna belyses med hjälp av skönlitteratur och empiriska studier.

B. Teologi och människosyn, 7,5 hp

Kursen syftar till att relatera de traditionella teologiska människosynsfrågorna till aktuella perspektiv inom filosofi, kultur- och naturvetenskap. Såväl evolutionära som feministiska och religionsteologiska perspektiv på människosynsfrågan diskuteras och leder fram till den konstruktiva teologiska frågan om och i så fall hur en rimlig kristen människosyn kan utformas idag.

Undervisning

Undervisning på campuskursen ges i form av föreläsningar och litteratur- och seminarieövningar av olika karaktär.

Undervisningen på nätkursalternativet är i hög grad nätbaserad. Det innebär att studenten studerar självständigt men även interagerar med andra studenter och lärare i diskussionsfora (virtuella seminarier) och chat (realtidsdiskussioner) via kursens särskilda webbportal. Särskilt utformat studiematerial görs i efterhand tillgängligt på kursens webbportal. Utöver detta tillkommer ett antal fysiska träffar för föreläsning och seminariediskussion.

Examination

Kursen examineras genom PM-skrivande, hemskrivning samt aktivt deltagande i seminarier.

Examinationen på nätkursen kan ske i form av skriftliga redovisningar (PM eller hemskrivningar) samt examinatoriska seminarier.

Som betyg på kursen ges U, G eller VG.

Övriga föreskrifter

Inga särskilda föreskrifter

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.