Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs, 15 hp.

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Kursplanen är fastställd 2007-03-12 av Teologiska fakultetsnämnden.

Kursplanen gäller fr.o.m. 2007-07-01

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A 20 p/30 hp, Tros- och livsåskådningsvetenskap B1, Tros- och livsåskådningsvetenskap B2, Tros- och livsåskådningsvetenskap C1

Mål

Kursen vänder sig till studenter som vill ytterligare fördjupa sina kunskaper i de tros- och livsåskådningsvetenskapliga ämnena genom att antingen skriva en större uppsats (alternativ 1) eller läsa ett par litteraturkurser om vardera 7,5 hp (alternativ 2).

Efter avslutad uppsatskurs (alternativ 1) förväntas studenten kunna:

- självständigt formulera en frågeställning som grund för en vetenskaplig uppsats

- självständigt välja relevant litteratur för arbetet

- självständigt lägga upp en realistisk plan för det egna arbetet

- skriftligt formulera sig i uppsatsen genom ett eget, bearbetat analysspråk

- sammanfatta sitt arbete genom en egen konstruktiv diskussion kring uppsatsens resultat

- försvara sin uppsats på ett vetenskapligt sätt

- genomföra en konstruktiv opposition på en medstudents arbete

- aktivt delta i mitterminsseminarier samt uppsatsseminarier

- självständigt utföra informationssökningar och kontinuerligt bevaka sitt ämnes/kunskapsområde och kritiskt analysera, värdera, bearbeta och sammanställa informationen samt i olika former kommunicera denna.

- redogöra för olika format för referenser och noter samt kunna tillämpa det system som används inom ämnes-/kunskapsområdet.

Alternativ 2.

Etik

Utveckling, miljö och global rättvisa, 7,5 hp

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- redogöra översiktligt för vad som avses med ekonomisk globalisering och självständigt urskilja problem och möjligheter med denna utveckling

- redogöra för några olika teorier om global rättvisa, särskilt ur ett utvecklingsteoretiskt och miljöetiskt perspektiv

- kritiskt bedöma olika teorier om global rättvisa med särskild fokus på utvecklingsteoretiska och miljöetiska perspektiv

- beskriva och kritiskt reflektera över olika uppfattningar om huruvida en global etik är möjlig och önskvärd och huruvida hållbar utveckling är ett önskvärt mål inom ramen för en godtagbar etisk teori

- identifiera teoretiska förutsättningar för skilda ställningstaganden till sådana problem som gäller hållbar utveckling och rättvisa

- formulera argument för och emot sina egna åsikter om global fördelningsrättvisa

- muntligt föra ett kvalificerat samtal om de frågor kursen berör

Sexualitet, våld och kön, 7,5 hp

Studenten förväntas efter kursen kunna:

- redogöra för några aktuella sexualetiska problem och hur dessa bearbetas inom kristen sexualetik

- översiktligt beskriva några skilda feministiska teorier om kärlek, sexualitet och mäns våld mot kvinnor

- självständigt analysera skilda argument för och mot homosexuell samlevnad och samkönade äktenskap

- kritiskt bearbeta och diskutera teorier om samtycke, makt och rättvisa i sexuella relationer

- reflektera kring egna uppfattningar om sambanden mellan kristen tro, etisk teori och sexualmoral

- genomföra kortare muntliga presentationer av olika teorier och ställningstaganden

Politisk filosofi och kristen socialetik, 7,5 hp

Studenten förväntas efter kursen kunna:

- redogöra för några aktuella teorier i politisk filosofi samt kristen socialetik

- översiktligt beskriva teorier om rättvisa och demokrati inom liberalism, feministisk etik och kommunitarism

- självständigt analysera olika teorier om relationen mellan religion och politik i ett mångreligiöst och demokratiskt samhälle

- kritiskt bearbeta och diskutera olika utformningar av kristen socialetik och politisk teologi

- reflektera kring egna uppfattningar i relation till studiematerialet

- muntligt föra ett kvalificerat samtal om de frågor kursen berör

Religionsfilosofi

Filosofi, spiritualitet och mystik, 7,5 hp

Studenten förväntas efter kursen kunna:

- återge grunddragen i olika uppfattningar om vari spiritualitet respektive mystik består samt problematisera dessa uppfattningar ur ett genusteoretiskt perspektiv

- översiktligt beskriva hur spiritualitet respektive mystik kan relateras till filosofiska problem och filosofisk reflektion

- självständigt analysera olika verklighetsuppfattningar som i den filosofiska reflektionen kan förknippas med mystikstudier

- identifiera och diskutera olika filosofiska förutsättningar i relation till ställningstaganden gällande våra möjligheter att språkligt återge mystiska erfarenheter

- problematisera våra möjligheter att grunda våra kunskapsanspråk på mystiska erfarenheter

- reflektera kring egna uppfattningar i relation till studiematerialet

- i skriftliga PM och vid en muntlig tentamen uttrycka ovanstående färdigheter

Religion, evolution och livets mening, 7,5 hp

Studenten förväntas efter kursen kunna:

- återge grunddragen i olika uppfattningar om förhållandet mellan evolutionsteorin och en religiös skapelsetro

- belysa evolutionsteorin ur ett genusteoretiskt perspektiv

- självständigt urskilja olika uppfattningar om livets mening och människans natur samt formulera vad som är problematiskt i de olika uppfattningarna

- diskutera de filosofiska förutsättningarna för olika ställningstagande gällande naturvetenskapliga teoriers förhållande till religiös tro och/eller teologisk reflektion

- bearbeta egna föreställningar och värderingar gällande naturvetenskapens förhållande till religiös tro

- reflektera kring de egna uppfattningarna i relation till studiematerialet

- i skriftliga PM och vid en muntlig tentamen uttrycka ovanstående färdigheter

Verklighet, sanning och religiös tro, 7,5 högskolepoäng

Studenten förväntas efter kursen kunna:

- analysera olika uppfattningar om vad det innebär att Gud är verklig

- formulera olika realistiska, anti-realistiska och non-realistiska positioner samt identifiera vad som är problematiskt i de olika uppfattningarna

- föreslå lösningsförslag i relation till de svårigheter som har identifierats

- urskilja och diskutera filosofiska förutsättningar för olika ställningstaganden gällande vad det innebär att något är verkligt och/eller sant

- självständigt identifiera i vårt samhälle aktuella frågeställningar som är relaterade till ställningstaganden i realismdebatterna

- reflektera kring egna uppfattningar i relation till studiematerialet

- i skriftliga PM och vid en muntlig tentamen uttrycka ovanstående färdigheter

Systematisk teologi med livsåskådningsforskning

Teologins klassiker i nutida belysning, 7,5 hp

Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna:

- återge grunddragen i några klassiska teologers huvudarbeten

- återge grunddragen i hur teologiska traditioner kritiskt bearbetats och konstruktivt utvecklats

- översiktligt beskriva hur 1900-tals teologer förhållit sig till klassisk teologi

- översiktligt beskriva hur filosofiska och etiska idéer tagits som utgångspunkt och utvecklats inom teologiska klassiker

- översiktligt beskriva den grundläggande kritik som riktats mot teologins klassiker från feministisk teologi och andra livsåskådningar

- identifiera vad som är problematiskt i begreppet teologins klassiker

- aktivt delta i seminariediskussioner

- reflektera kring egna uppfattningar om de presenterade teologiska idéerna.

Ekologiska livsåskådningar, 7,5 hp

Studenten förväntas efter kursen kunna:

- redogöra för skilda utformningar av sekulära ekologiska livsåskådningar, liksom ekoteologier

- kritiskt bearbeta och självständigt ta ställning till livsåskådningsproblematik med anknytning till ekologiska frågeställningar

- redovisa en fördjupad förmåga att diskutera medod- och teorifrågor inom ämnet systematisk teologi med livsåskådningsforskning

- muntligt föra ett kvalificerat samtal om de frågor kursen berör

Kyrkan och sakramenten, 7,5 hp

Studenten förväntas efter kursen kunna:

- redogöra för skilda utformningar av kristen kyrkosyn och sakramentsteologi

- självständigt bearbeta teologiska problem vad avser kyrkosyn och sakramentsuppfattning

- problematisera förhållandet mellan kyrkosyn och sakramentsteologi och övriga delar av kristen troslära

- delta i en kvalificerad diskussion om Svenska kyrkans ställning i dagens Sverige med särskilt avseende på folkkyrko- och religionsfrihetsbegreppen

- muntligt föra ett kvalificerat samtal om de frågor kursen berör.

Reformationens teologi, 7,5 hp

Studenten förväntas efter kursen kunna:

- redogöra för och problematisera begreppet "reformationstidens teologi"

- redovisa fördjupade kunskaper om de centrala frågeställningarna i reformationstidens teologiska debatter

- självständigt relatera teologihistoriska frågeställningar till nutida konstruktiv teologisk reflektion

- kritiskt diskutera reformationstidens teologiska ställningstaganden ur ett genusperspektiv

- diskutera förhållandet mellan teologihistoria och modern konstruktiv teologi

- muntligt föra ett kvalificerat samtal om de frågor kursen berör.

Innehåll

Alternativ 1, Uppsats 15 hp

Kursen omfattar ett större uppsatsarbete på 15 hp. Kursen inleds med undervisning i hur man skriver en vetenskaplig uppsats. Därefter skriver studenten en uppsats där ämne och litteratur självständigt väljs. Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Under skrivandet deltar studenten också i en mitterminsredovisning där en preliminär version av, eller delar av en preliminär version av, uppsatsen läggs fram och bearbetas. Vid terminens slut behandlas uppsatserna i ett uppsatsseminarium där de studerande får öva sig i rollerna som seminariedeltagare, respondent och opponent. Detta alternativ kräver att studenten skrivit en B2- uppsats om 7,5 hp inom området Tros- och livsåskådningsvetenskap.

Alternativ 2, Litteraturkurser 15 hp

För studenter som inte skriver uppsats i något av tros- och livsåskådningsämnena på C-nivå finns möjligheten att inhämta fördjupande kunskaper i ämnena genom att istället läsa två litteraturkurser. Detta innebär att studenten själv läser in den litteratur som kurserna omfattar för att därefter tentera densamma. De kurser som studenten kan välja bland är följande:

Etik

Utveckling, miljö och global rättvisa, 7,5 hp

Inom denna kurs behandlas sådana etiska problem som hör samman med den ekonomiska globaliseringen, miljöförstörelsen och klyftan mellan världens rika och dess fattiga. Ett syfte är att analysera olika teorier om rättvisa och särskilt frågan om vad global rättvisa innebär. Ett annat syfte är att analysera skilda teorier om utveckling och särskilt frågan om hur ekonomisk utveckling är relaterad till strävan efter frihet och rättvisa. Ett tredje syfte är att kritiskt granska skilda teorier som möter inom miljöetiken. Ett viktigt problem som behandlas inom kursen gäller om strävan efter ekonomisk utveckling och global rättvisa låter sig förenas med strävan efter ekologisk hållbarhet och en bättre miljö.

Sexualitet, våld och kön, 7,5 hp

Inom denna kurs anläggs socialetiska perspektiv på sexualetiska frågeställningar. Kursen behandlas nya paradigm inom sexualetiken och deras konsekvenser för samhället. Särskilt uppmärksammas feministiska teorier om kärlek, sexualitet och mäns våld mot kvinnor. Inom kursen behandlas sådana frågor som gäller relationen mellan heterosexualitet och homosexualitet, heterosexism, synen på kroppen och det erotiska, kärlek och makt, etiska gränser och jämlika sexuella relationer, genuint samtycke och trofasthet.

Politisk filosofi och kristen socialetik, 7,5 hp

Kursen behandlar teorier om rättvisa, demokrati och mångkulturalitet inom nutida politisk filosofi. Skilda teorier om rättvisa inom liberalism, feministisk etik och kommunitarism analyseras, liksom skilda teorier om demokrati. Inom kursen behandlas också frågan om relationen mellan religion och politik. Alternativa utformningar av kristen socialetik och politisk teologi studeras. En viktig fråga som behandlas gäller religionens roll i ett mångreligiöst och demokratiskt samhälle.

Religionsfilosofi

Filosofi, spiritualitet och mystik, 7,5 hp

Kursen vänder sig till den som är intresserad av hur filosofi, spiritualitet och mystik förhåller sig till varandra och kan bidra till ett svar på människors livsfrågor. Inom kursens ram behandlas olika uppfattningar om vad spiritualitet respektive mystik anses vara. Frågan huruvida alla mystiker gör samma slags erfarenheter uppmärksammas. I samband med detta behandlas också frågan huruvida kvinnliga mystikers erfarenheter skiljer sig från manliga mystikers erfarenheter och, om så är fallet, vad skillnaderna kan bero på. Vidare behandlas olika ställningstaganden gällande möjligheterna att språkligt beskriva mystiska erfarenheter. Huruvida vi kan anses vara berättigade att basera sanningsanspråk och/eller kunskapsanspråk på mystiska erfarenheter undersöks i relation till olika verklighetsuppfattningar.

Religion, evolution och livets mening, 7,5 hp

Finns det "själviska gener" och hur påverkar en sådan biologisk uppfattning vår förståelse av livets mening och människans natur? Går en skapelsetro att förena med evolutionsteorin eller är det att tänka helt fel? Evolutionsteorin kanske inte ska ses som ett hot utan, som John Haught uttrycker det, som "Darwins gåva" till teologin, därför att den öppnar upp för helt nya sätt att se på religiös tro? Finns det en yttersta mening med tillvaron som både vetenskap och religion kan belysa, kanske till och med i samförstånd?

Verklighet, sanning och religiös tro, 7,5 högskolepoäng

För troende människor är det självklart att Gud är verklig. Däremot råder det oenighet om vad detta betyder. Hur ska föreställningar om Gud uppfattas? Kan de uppfattas som refererande till en av oss oberoende verklighet? Kan vi över huvud taget tala om verkligheten utan att den redan är begreppsliggjord av oss människor? Om vi inte kan göra det, innebär det att vi måste överge tanken att det bara finns en enda sanning och en enda verklighet? Vilka konsekvenser kan det i så fall få för våra uppfattningar om vad det innebär att anta att Gud är verklig?

Systematisk teologi med livsåskådningsforskning

Teologins klassiker i nutida belysning, 7,5 hp

Kristen etik och teologi har under inflytande av olika filosofier och livsåskådningar utvecklats genom historien. Särskilda teologer har framträtt som riktningsgivande, t.ex. Augustinus och Luther. På vilket sätt kan teologins klassiker fortfarande ha aktualitet och utmana till ställningstagande? Frågan ställs ur ett systematiskt teologiskt, etiskt och religionsfilosofiskt perspektiv.

Denna kurs ges med undervisning vårterminen 2008.

Ekologiska livsåskådningar, 7,5 hp

En av de viktigaste livsåskådningsförändringarna under efterkrigstiden är framväxten av ekologiska livsåskådningar. En av de mest tongivande tänkarna på detta område är den norske filosofen Arne Naess. Han har utövat ett omfattande inflytande inom miljörörelsen och också påverkat den teologiska utvecklingen. Men ekologiska tankegångar har också fått spridning i bredare lager av befolkningen och fått en betydelsefull roll inom den ekumeniska rörelsen. Inom kursen studeras såväl sekulära ekologiska livsåskådningar som ekoteologi och ekofeminism.

Kyrkan och sakramenten, 7,5 hp

Kursen syftar till fördjupning i den teologiska diskussionen om kyrkosyn och sakramentsteologi. Vidare skall kursen utveckla studentens förmåga att självständigt bearbeta teologiska problem inom kyrkosyn och sakramentsteologi och sätta dem i relation till övriga delar av den kristna trosläran. Kursen innehåller både historiska och nutida perspektiv. Tyngdpunkten ligger på en problematisering av kyrko- och sakramentsbegreppen. Folkkyrkotanken i nordisk teologi uppmärksammas särskilt.

Reformationens teologi, 7,5 hp

Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap om reformationstidens brokiga teologiska landskap i Europa. Dessutom ges redskap för att relatera teologihistorisk kunskap till nutida konstruktiv teologisk reflektion. Reformationens mångfald står i fokus och en rad olika reformatoriska rörelser studeras, särskilt luthersk reformation i Tyskland och Sverige, reformationen i Schweiz, katolsk reformation och radikal reformation. Reformationens kvinnor lyfts fram, liksom frågan om genusperspektiv och historieskrivning.

Undervisning

Undervisning på campuskursen ges i form av föreläsningar och litteratur- och seminarieövningar av olika karaktär.

Undervisningen på nätkursalternativet är i hög grad nätbaserad. Det innebär att studenten studerar självständigt men även interagerar med andra studenter och lärare i diskussionsfora (virtuella seminarier) och chat (realtidsdiskussioner) via kursens särskilda webbportal. Särskilt utformat studiematerial görs i efterhand tillgängligt på kursens webbportal. Utöver detta tillkommer ett antal fysiska träffar för föreläsning och seminariediskussion.

Examination

Kursen examineras genom PM-skrivande, muntlig tentamen, uppsatsskrivande, framläggande av uppsats samt aktivt deltagande i seminarier.

Examinationen på nätkursen kan ske i form av skriftliga redovisningar (PM eller hemskrivningar) samt examinatoriska seminarier.

Som betyg på kursen ges U, G eller VG.

Övriga föreskrifter

Inga särskilda föreskrifter

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.