Dietetik B 11-20
Kursplan, B-nivå, 2HK247
Kursen är avvecklad.
- Kod
- 2HK247
- Nivå
- B
- Ämne(n)
- Kostvetenskap
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- styrelsen för Institutionen för hushållsvetenskap, 11 oktober 2006
- Ansvarig institution
- Institutionen för kostvetenskap
Allmänt
Kursen ingår i Dietistprogrammet 160 poäng, är valfri kurs i Kostekonomprogrammet 160 poäng. är fristående kurs och utgör B-nivå inom ämnet dietetik. Kursen ges på heltid.
Kursplanen är fastställd 2005-01-19 och senast reviderad 2006-10-11 av styrelsen för Institutionen för hushållsvetenskap enligt delegation från Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden.
Kursplanen ersätter delvis 2HK228 Dietetik B I och 2HK231 Dietetik B III, och gäller från och med vårterminen 2004.
Behörighetskrav
För att bli antagen till kursen krävs Kostvetenskap A, B, C I alternativt C III, 50 p/75 hp och Grundläggande medicinsk fysiologi, 10 p/15 hp med lägst betyget godkänd samt genomgången kurs Dietetik B 1-10 poäng eller motsvarande kunskaper.
Syfte
Kursen syftar till att ge förutsättningar till fördjupade kunskaper och färdigheter i dietetik och sjukdomslära samt om kost- och nutritionsbehandling vid friska och sjuka tillstånd från födseln till ålderdomen. Metoder för kvalitetssäkring av närings- och kostfrågor i vården behandlas.
Innehåll
Barndietetik I, ca 5 p/7,5 hp
Inom momentet behandlas barns normala tillväxt och utveckling samt kost- och näringsrekommendationer för barn och ungdom liksom för den gravida och ammande kvinnan. Metoder för mätning och bedömning av nutritionsstatus i barn- och ungdomsåren studeras. Energi- och näringsinnehåll i måltider avsedda för gravida och ammande samt för spädbarn och barn värderas vid praktisk matberedning och i förhållande till rådgivning och information. Vidare studeras närings- och kostbehandling av vanliga barnsjukdomar särskilt viktrelaterade sjukdomar, födoämnesrelaterade allergier, intoleranser och överkänslighet, diabetes mellitus, hjärtsjukdomar och medfödda ämnesomsättningssjukdomar.
Åldrandet och åldrandets sjukdomar, ca 3 p/4,5 hp
Inom momentet behandlas det naturliga åldrandet, energi- och näringsbehov hos äldre liksom problem kring vatten, törst och intorkning. Äldres mathållning och måltider samt problem i samband med ätandet studeras liksom dysfagi, malnutrition och äldre invandrares matvanor. Vidare studeras kost- och nutritionsbehandling vid sjukdom särskilt demenssjukdom, stroke, neurologiska sjukdomar, osteoporos samt hjärt- och lungsjukdom.
Nutritionsstatus och näring i omvårdnaden, ca 2 p/3 hp
Metoder för mätning och bedömning av nutritionsstatus behandlas liksom principer för uppskattning av energibehov för friska, vid sjukdom, fysisk aktivitet och olika fysiologiska tillstånd. Kunskapen kring vad som styr och reglerar aptiten diskuteras. Näringen och måltidens plats i omvårdnaden diskuteras, liksom mat och etik, kvalitetssäkring samt måltidsservicens olika strukturer och aktörer.
Gemensamt för alla moment är diskussioner kring kvalitetssäkring av närings- och kostbehandlingen, förväntade effekter och analys av dessa. Sortimentet av specialdestinerade livsmedel samt preparat för enteral och parenteral behandling studeras och värderas.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, laborationer och seminarier.
Examination
Skriftliga eller muntliga individuella prov samt laborationsredogörelser. Inom ramen för kursen anordnas för varje prov två examinationstillfällen. Efter terminen finns ett ytterligare examinationstillfälle. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle.
Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd. För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden
Övriga föreskrifter
Vid kursstarten skall betygsättande lärare alternativt läraren/lärarlaget efter samråd med de studerande fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren/lärarlaget presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.