Allmänt

Kursen ingår i Dietistprogrammet 160 poäng, Kostekonomprogrammet 160 poäng och kan ingå som inrikning och specialisering inom Lärarprogrammet 140/160/180/200/220 poäng. Kursen kan läsas som fristående kurs och utgör andra kurs huvudämnet kostvetenskap. Kursen ges på heltid.

Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 1993-03-31 och Nämnden för lärarutbildning 1994-03-29 och senast reviderad av styrelsen för Institutionen för hushållsvetenskap 2006-10-11 (enligt delegation från Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden) och Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd 1998-05-13 samt Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden 2004-04-01 och senast 2005-12-05

Behörighetskrav

För att antas till kursen krävs kunskaper motsvarande kursen Kostvetenskap A, 20 p/30 hp: Näringslära och minst 15 p/22,5 hp med betyget godkänd.

Syfte

Kursen syftar till att ge de studerande förutsättningar att förvärva kunskaper i att hantera livsmedel samt att värdera den näringsmässiga, sensoriska, uthålliga och mikrobiella kvaliteten hos livsmedel som råvara och som livsmedelsteknologiskt behandlad produkt. Kursen skall ge förutsättningar för de studerande att kunna följa forskning och utveckling inom livsmedelskunskapens och matlagningsteknikens områden och öka förmågan till problemlösning. Kursen skall även belysa olika didaktiska problemställningar.

Efter genomgången kurs ska de studerande kunna bereda livsmedel och måltider samt värdera slutprodukten ur hygieniskt, näringsmässigt, sensoriskt, uthålligt och ekonomiskt perspektiv. Vidare skall studenten ha kunskaper om hur datorer och andra informationstekniska hjälpmedel kan användas vid undervisning och eget arbete inom ämnesområdet.

För studerande inom Lärarprogrammet tillkommer att den studerande skall utveckla fördjupad didaktisk kompetens samt i den verksamhetsförlagda utbildningen i handling leda och stimulera barns och ungas lärarnde.

Innehåll

Metoder presenteras för varubedömning, sensorisk analys, mikrobiologisk kvalitetskontroll, näringsanalys med hjälp av kostberäkningssystem och tekniker för demonstrationer i matlagning. Livsmedelslagstiftning, livsmedelsproduktion och -konsumtion samt principer för olika teknologiska processer som tillämpas på livsmedel samt tillhörande miljöfrågor studeras. Såväl fysiologiska skeenden i råvaror som kemiska och fysikaliska förändringar i livsmedel vid hantering behandlas. På livsmedelssortimentet utförs varubedömningar och i jämförande experimentella försök prövas metoder och tekniker för produktion av mat. Följande provkoder ingår:

För Kostekonomprogrammet, Dietistprogrammet och fristående kurs:

- provkod 0130 Vegetabiliska och animaliska livsmedel 8 p/12 hp

- provkod 0140 Inlämnings- och demonstrationsuppgifter 2 p/3 hp

- provkod 0080 Kostplanering och måltidsberedning 4 p/6 hp

- provkod 0090 Projektarbete med PM 2 p/3 hp

- provkod 0100 Mikrobiologi, livsmedelshygien och sensorisk analys 4 p/6 hp

för Lärarprogrammet:

- provkod 0130 Vegetabiliska och animaliska livsmedel 8 p/12 hp

- provkod 0140 Inlämnings- och demonstrationsuppgifter 2 p/3 hp

- provkod 0100 Mikrobiologi, livsmedelshygien och sensorisk analys 4 p/6 hp

- provkod 0110 Kostplanering och måltidsberedning 1 p/1,5 hp

- provkod 0120 Verksamhetsförlagd utbildning 5 p/7,5 hp

Undervisning

I kursen varvas teori (föreläsningar, seminarier) med laborationer. Grunden för livsmedelsmikrobiologi och sensorisk bedömning ges i början av kursen för att sedan tillämpas inom varje livsmedelsgrupp. Resultat redovisas i form av livsmedelsdemonstrationer och seminarier samt i muntlig och skriftlig framställning enskilt eller i grupp. I kursen ingår matsedelsplanering och projektarbeten såsom fördjupningsuppgifter. För studerande inom lärarprogrammet ersätts projektarbete och delvis matsedselsplanering med verksamhetsförlagd utbildning.

Examination

Skriftliga och muntliga individuella redovisningar samt praktiska och teoretiska prov. Inom ramen för kursen anordnas för varje prov två examinationstillfällen. Efter terminen finns ett ytterligare examinations-tillfälle. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd.

För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt att studenten aktivt deltagit i laborationer, redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten skall betygsättande lärare alternativt läraren/lärarlaget efter samråd med de studerande fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall genomföras. Vidare skall kriterier för olika betygsgrader anges.