Kostvetenskap: Näringslära, baskurs A

20 poäng

Kursplan, A-nivå, 2HK218

Kod
2HK218
Nivå
A
Ämne(n)
Kostvetenskap
Betygsskala
Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
Fastställd av
styrelsen för Institutionen för hushållsvetenskap, 11 oktober 2006
Ansvarig institution
Institutionen för kostvetenskap

Allmänt

Kursen ingår i Dietistprogrammet 160 poäng, Kostekonomprogrammet 160 poäng och kan utgöra inrikning och specialisering inom Lärarprogrammet 140/160/180/200/220 poäng. Kursen kan läsas som fristående kurs och utgör första kurs inom huvudämnet kostvetenskap. Kursen ges på heltid.

Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 1993-03-31 och Nämnden för lärarutbildning 1993-04-20 och reviderad av styrelsen för Institutionen för hushållsvetenskap senast 2006-10-11 (enligt delegation från Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden) och Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd 1998-05-13 samt Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden 2003-07-03

Behörighetskrav

Ma B, Sh A, Nk B

Syfte

Kursen syftar till att ge naturvetenskapliga grunder för vidare studier i näringslära som gör det möj-ligt att värdera sambandet mellan kost och hälsa. Kursen skall ge förståelse för kostens sammansätt-ning och utveckling i ett nationellt, internationellt och evolutionärt perspektiv samt betydelsen av olika miljöfaktorers inverkan. Kursen skall ge förutsättningar för de studerande att kunna följa forskning och utveckling inom näringslärans område och öka förmågan till problemlösning. Kursen skall även visa på kunskapsområdets tillämpning inom olika verksamhetsområden och belysa olika didaktiska problemställningar.

Efter genomgången kurs skall de studerande kunna planera, analysera och värdera olika koster med hänsyn tagen till skilda gruppers näringsbehov, samt ha kunskaper om hur datorer och andra infor-mationstekniska hjälpmedel kan användas vid undervisning och eget arbete inom ämnesområdet.

Innehåll

Kursen inleds med introduktion i kemi, fysiologi och anatomi som underlag för vidare studier i biokemi och näringslära. De olika näringsämnenas kemiska uppbyggnad, förekomst, funktion, di-gestion, absorption och metabolism behandlas. Metoder för analys av livsmedels och måltiders när-ingsvärde berörs i samband med att olika kostdatasystem används. Energiomsättningen i kroppen, energibehov, kroppens förmåga att utnyttja födans energi och metoder för bestämning av energiför-brukning studeras samt vatten och vätskebalans. Olika näringsbehov och bakgrunden till näringsre-kommendationer analyseras. Kursen behandlar även resursfrågor och kostsituationen såväl i Sveri-ge som globalt, varvid kulturens, religionens och socioekonomiska förhållandens inverkan belyses samt åtgärder för att öka människors kostmedvetande.

Följande provkoder ingår:

provkod 0010 Näringslära I: kemi, fysiologi och anatomi, 3 p/4,5 hp

provkod 0020 Näringslära II: energigivande näringsämnen och måltiders sammansättning vid olika behov, 5 p/7,5 hp

provkod 0030 Näringslära III: icke energigivande näringsämnen, vätskebalans och metabolism, 5 p/7,5 hp

provkod 0040 Näringslära IV: sociologisk näringslära, fältstudier och PM, 4 p/6 hp

provkod 0050 Näringslära V: näringsbehov för olika grupper, B-gruppens vitaminer samt kostregistrering 3 p/4,5 hp

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, seminarier, gruppövningar och enskilda uppgifter.

Examination

Muntliga och skriftliga individuella redovisningar, praktiska och teoretiska prov samt rapporter. Inom ramen för kursen anordnas för varje prov två examinationstillfällen. Efter terminen finns ett ytterligare examinations-tillfälle. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd.

För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten skall betygssättande lärare, alternativt läraren/lärarlaget, efter samråd med de studerande fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin