Gravitation och kosmologi
Kursplan, D-nivå, 1TT786
Kursen är avvecklad.
- Kod
- 1TT786
- Nivå
- D
- Ämne(n)
- Fysik
- Betygsskala
- Med beröm godkänd (5), Icke utan beröm godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 3 juni 2004
- Ansvarig institution
- Institutionen för fysik och astronomi
Behörighetskrav
Mekanik II. Kvantmekanik. Termodynamik. Statistisk
mekanik. Fysikens matematiska metoder.
Speciell relativitetsteori
Syfte
Kursen avser att introducera studenten i den
allmänna relativitetsteorin samt visa på dess
tillämpningar inom kosmologin.
Här finns mycket intressant av fundamental
betydelse för den modernaste fysiken! Studenterna
får i kursen även kontakt med den absoluta
forskningsfronten.
Innehåll
Kursens första del avser att introducera den allmänna relativitetsteorin. Historisk bakgrund och repetition av speciell relativitetsteori. Dess begreppsmässiga fundament som t.ex. ekvivalensprincipen; vad är gravitation? Dess matematiska grund i form av Einsteins ekvationer och den krökta rumtidens matematik, metriker, krökningstensorer och geodeter. Klassiska test av teorin som ljusavböjningen och Merkurius perihelrörelse.
En spännande tillämpning av den allmänna relativitetsteorin är svarta hål. Den matematiska beskrivningen i form av Schwarzschildmetriken med dess horisonter och singulariteter kommer att härledas och analyseras. De svarta hålen illustrerar på ett drastiskt sätt många av den allmänna relativitetsteorins finurligheter. De svarta hålens astrofysikaliska betydelse kommer självklart också att diskuteras. Svarta hål finns de? Vad händer om man studerar kvantmekanik nära ett svart hål? Vad är Hawkinstrålning?
Kursens andra del behandlar tillämpningar inom kosmologin. Den matematiska beskrivningen ges av Robertson-Walkermetriken. Big Bang och vårt expanderande universum. Vilken betydelse har den kosmologiska konstanten? För att förstå universums historia måste också en del partikelfysik diskuteras. Kopplingen mellan det allra minsta och det allra största är av fundamental betydelse för den moderna kosmologin. Exempel på det är problemet med mörk materia. Kanske den utgörs av supersymmetriska partiklar? I detta sammanhang kommer också fenomenet mikrolinsning att diskuteras, vilket är ytterligare en spektakulär tillämpning av den allmänna relativitetsteorin! Den kosmologiska bakgrunds-strålningens fysik är också något som kan vara intressant att veta lite mer om. Förväntade observationer, från bland annat planerade satelliter, inger förhoppningar om att man skall kunna komma många av det tidiga universums mysterier på spåren.
Undervisning
Föreläsningar och lektioner.
Examination
Skriftlig tentamen vid kursens slut.