Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs om 15 hp

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 högskolepoäng.

Kursen ingår i huvudområdet kyrko- och missionsstudier

Kursen kan ingå i lärarprogrammet för student med kandidatexamen, med ett självständigt arbete om 15 hp i något humanistiskt eller samhällsvetenskapligt område, och avslutade studier motsvarande 40 poäng/ 60 högskolepoäng inom något religionsvetenskapligt område och som dessutom fullgjort Allmänt utbildningsområde III.

Kursplanen är fastställd 2008-03-20 av Teologiska fakultetsnämnden.

Kursplanen gäller fr.o.m. 2008-07-01

Behörighetskrav

Teologie kandidatexamen eller 80 p/120 hp avklarade kurser på grundnivå inklusive 60 p/90 hp inom något religionsvetenskapligt huvudområde.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- Med viss självständighet redogöra för och självständigt förhålla sig till valda problemområden inom Kyrkohistoria, Kyrkovetenskap eller Missionsvetenskap.

- Visa prova på analytisk färdighet och teoretiska insikter såväl allmänt inom området Kyrko- och Missionsstudier som specifikt inom Kyrkohistoria, Kyrkovetenskap eller Missionsvetenskap.

- Med viss grad av självständighet identifiera och argumentera för vad som är centrala frågor inom Kyrkohistoria, Kyrkovetenskap eller Missionsvetenskap.

Innehåll

Kursen kan läsas enligt två alternativ. Den som tidigare läst den allmänna delkursen i metod- och vetenskapsteori om 7,5 hp gemensam för hela Mastersprogrammet i Religionsvetenskap skall här välja alternativ B.

Alternativ A

Den fakultetsgemensamma delkursen Vetenskapsteori och metod, 7,5 hp samt kurs i områdesspecifik metod- och vetenskapsteori, 7,5 hp i Kyrko- och Missionsstudier.

Alternativ B

Kurs i områdesspecifik metod- och vetenskapsteori om 7,5 hp i Kyrko- och Missionsstudier samt en tematisk litteraturkurs om 7,5 hp, valfri bland de nedan listade kurserna.

Kurs i områdesspecifik metod- och vetenskapsteori, 7,5 hp

I kursen ska studenten få kunskaper om teorier och metoder som generellt används i studiet av kyrkan och kyrkans möten med kulturer och religioner i historia och nutid. Kursen ska också ge fördjupade kunskaper i aktuella metoder och teorier för forskning inom Kyrkohistoria, Kyrkovetenskap eller Missionsvetenskap.

Studenten kan välja tematiska fördjupningskurser bland följande:

I. Kyrka - rättvisa - religioner A /

Kyrkan tar ansvar för de svaga: Karitativ diakoni i historiskt perspektiv, 7,5 hp (kyrkohistoria)

Kristna kyrkor och samfund har i alla tider tagit ansvar för sjuka, svaga och utsatta. Kursen vill, med tonvikt på de senaste två hundra åren visa hur den karitativa diakonin vuxit fram, gestaltats och teologiskt motiverats. Studenten får genom kursen en bred insikt om kyrkans pastorala handlande skilda tider.

Kyrkan är ingen religion. Kyrkans identitet i en mångkulturell och mångreligiös kontext, 7,5 hp (kyrkovetenskap)

Kristendomen är en religion men kyrkan är det inte. Den här kursen är en introduktion till ecklesiologin, vad kyrkan är i ett globalt och mångkulturellt samhälle. Här studeras utifrån teologiska perspektiv det mesta från "klassiska" uttryck för vad som är kyrka till Cyberspace Church. (fundamentalecklesiologi)

Religionsdialog, religionsteologi och diapraxis, 7,5 hp (missionsvetenskap)

Varje religiös grupp utvecklar strategier för att förhålla sig till den religiösa mångfald som är ett faktum. I kursen studeras olika sådana strategier som kristna i olika tider och miljöer formulerat och använt. Studenten förvärvar genom denna kurs teoretiska och praktiska verktyg för att självständigt studera och problematisera kristna förhållningssätt till andra religioner.

II: Kyrka – fromhet – samhälle A

Kyrka och väckelse i uppbrottet från enhetssamhället, 7,5 hp (kyrkohistoria)

Under de senaste två hundra åren har det svenska samhället förändrats från ett luthersk enhetssamhälle till ett religiöst pluralistiskt land. Genom kursen får studenten kännedom om de bestämmelser som reglerade enhetssamhället, samt vilka krafter som drev på förändringarna när det statliga regelverket kring Svenska kyrkans gudstjänstliv och sakramentsförvaltning successivt avskaffades, och nya trosåskådningar och samfundsbildningar accepterades. Kursen ger också en historisk bakgrund till väckelserörelsernas konfessionella identitet vid samfundsetableringen.

Kyrkan som skola och samhällsordning. Problem inom lutherska kyrkosyner, 7,5 hp (kyrkovetenskap)

Kursen lyfter fram olika lutherska kyrkosyner. Här studeras Luthers syn på kyrkan som samhällsstruktur (regimentsläran), Melanchthons och den lutherska ortodoxins syn på kyrkan som skola, den lutherska pietismens försvar av troendeförsamlingen och till ärkebiskop Yngve Brilioths syn på kyrkan som sakrament. (kyrkorätt)

Kyrka och stat/samhälle i Afrika, Asien eller Latinamerika: studium av valt land/region, 7,5 hp (missionsvetenskap)

Missionsvetenskapen har av tradition framför allt fokuserat på studiet av hur kyrkor och kristna rörelser i Afrika, Asien och Latinamerika i historia och nutid interagerar med samhällen, kulturer och religioner. I kursen väljer studenten en region och studerar denna utifrån de olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter som avspeglas i litteraturen. Genom denna kurs får studenten en bred översikt över metoder och teorier i missionsvetenskaplig forskning, men även fördjupade insikter i kyrkors och kristna rörelsers betydelse i världen.

III: Kyrka – värld – sacrament A

Nattvardsliv och kyrkosed i historiskt perspektiv, 7,5 hp (kyrkohistoria)

Nattvardslivet i Svenska kyrkan har varit reglerat av en lång rad lagar och författningar som nu är avskaffade. I kritiken mot dem växte andra samfund fram. Aldrig torde nattvard har firats så ofta och av så många som idag. Kursen vill ge ett vidgat perspektiv på nattvardslivets historia i Sverige.

Kristi fortsatta närvaro i världen. Om kyrkan som ett slags sakrament, 7,5 hp (kyrkovetenskap)

Kyrkan har i moderna ecklesiologier framställts som ett slags sakrament för världen. Det finns flera orsaker till detta. En är en betoning av Guds människoblivande som slår sönder uppdelningen mellan andligt och kroppsligt. En annan är att tanken på kyrkan som sakrament kunnat fungera som institutionskritik, t.ex. inom befrielseteologier i Latinamerika. (sakramentalteologi)

Postkolonialt tänkande som utmaning för kyrka och teologi, 7,5 hp (missionsvetenskap)

Postkolonialt tänkande har under de senaste decennierna givit väsentliga bidrag till framförallt litteraturvetenskaplig, historisk och antropologisk teoribildning. I denna kurs appliceras postkoloniala förhållningssätt på teologiskt och kyrkohistoriskt material. Studenten förvärvar genom denna kurs teoretiska verktyg från postkolonial forskning för självständig analys av missionsvetenskapliga frågeställningar.

Undervisning

På kursen i områdesspecifik metod- och vetenskapsteori ges undervisning i form av seminarier.

De tematiska litteraturkurserna kurserna inhämtas genom självstudier. Icke lärarledd undervisning kan också förekomma.

Examination

Examinationen av litteraturkurserna består i att tentera litteraturen inför examinator skriftligt och muntligt, genom till exempel populärvetenskaplig artikel, referat, Powerpointpresentation, recension, debattartikel eller muntlig tentamen.

Som betyg på slutförd kurs ges Godkänd eller Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

För att studenter i den gamla studieordningen och på religionsvetenskapligt program 140/160 poäng skall kunna placera kursen på D-nivå krävs att kursen kyrko- och missionsstudier C2 är avklarad avklarad.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.