Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs om 15 hp

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 högskolepoäng.

Kursen ingår i huvudområdet tros- och livsåskådningsvetenskap

Kursen kan ingå i lärarprogrammet för student med kandidatexamen, med ett självständigt arbete om 15 hp i något humanistiskt eller samhällsvetenskapligt område, och avslutade studier motsvarande 40 poäng/ 60 högskolepoäng inom något religionsvetenskapligt område och som dessutom fullgjort Allmänt utbildningsområde III.

Kursplanen är fastställd 2008-03-20 av teologiska fakultetsnämnden.

Kursplanen gäller fr.o.m. 2008-07-01

Behörighetskrav

Teologie kandidatexamen eller 80 p/120 hp avklarade kurser på grundnivå inklusive 60 p/90 hp inom något religionsvetenskapligt huvudområde.

Mål

Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper om skilda etiska, teologiska och filosofiska teorier kring förhållandet mellan språk och verklighet. Särskilt bearbetas frågor som rör i vilken bemärkelse vi kan tala om en av oss människor oberoende verklighet samt huruvida moraliska värden kan anses ha en självständig existens oberoende av det mänskliga medvetandet. Vidare uppmärksammas frågan om Gud måste uppfattas som ett objekt i en av oss människor oberoende verklighet eller om det finns andra gudsbilder vars hållbarhet kan övervägas.

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

- redogöra för, och med hög grad av självständighet analysera och kritiskt bedöma, innehållet i den valda kurslitteraturen

- med hög grad av självständighet relatera kunskap från ämnesområdets olika ämnen till varandra och identifiera gemensamma problemområden

- kommunicera etiska, religionsfilosofiska och systematisk teologiska kunskaper till en akademisk så väl som till en icke-akademisk målgrupp i tal och skrift

- i diskussion med andra förhålla sig kritiskt till egna värderingar och föreställningar.

Innehåll

Kursen består av ett antal seminarier och föreläsningar som behandlar teorier om förhållandet mellan språk och verklighet inom etik, religionsfilosofi och systematisk teologi. Studenten väljer att inhämta en valfri litteraturkurs, som väljs bland följande alternativ:

- Moralisk sanning eller etisk relativism

Kursen behandlar tre grundläggande problem, nämligen (a) frågan om det moraliska språkets funktion, (b) frågan om värden har en självständig existens oberoende av det mänskliga medvetandet, samt (c) frågan om hur moraliska omdömen skall berättigas. Framför allt studeras två etiska teorier, nämligen preskriptivismen och den moraliska realismen. Dessutom behandlas skilda former av etisk relativism och konstruktivistiska teorier om moralen.

- Förnuft och kontext i kristen etik

Syftet med kursen är att studenten skall inhämta fördjupade kunskaper om skilda utformningar av nutida kristen etik. Särskilt behandlas frågan om vilken typ av överväganden som kan läggas till grund för innehållet i en sådan etik som gör anspråk på att vara kristen. Kursen behandlar både naturrättsliga teorier och sådana utformningar av kristen etik som har en tydlig kontextualistisk profil.

- Sanning, mening och verklighet

För många troende såväl som religionskritiker är det självklart att man måste vara realist i metafysisk bemärkelse för att vara religiös. Religiösa utsagor är sanna eller falska beskrivningar av verkligheten och tro på Gud förutsätter Guds existens. Även om detta fortfarande är den förhärskande uppfattningen, har den dock alltid ifrågasatts av filosofiska skäl såväl som av religiösa. Frågan som behandlas är vad som kan utgöra ett rimligt alternativ till metafysisk realism.

- Religionsfilosofin i det postmoderna

Medan modernt (religions)filosofiskt tänkande förenklat kan sägas kännetecknas av essentialism, universalism och metafysisk realism, kännetecknas postmodernt (religions)filosofiskt tänkande av en uppgörelse med dessa ismer. Uppgörelsen kan se olika ut beroende på om den utgör ett förnekande av exempelvis sanningens objektivitet eller om den rymmer en uppfattning om sanning som går ut på att den manifesterar sig olika i skilda sorters praxis. Detta reser frågor om (religions)filosofins uppgift och natur.

- Gudsbilder i förändring

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet fördjupa sin förmåga att kritiskt och konstruktivt bearbeta frågor om gudsbild i nutida kristen teologi och relatera kristen teologi till filosofisk reflektion och till aktuella samhällsfrågor.

- Några teologiska klassiker

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att kritiskt och konstruktivt analysera några av den kristna idéhistoriens klassiska teologer, framför allt Augustinus, Thomas av Aquino och Martin Luther. Särskilt skall studenten uppöva sin förmåga att relatera idéhistoriska studier till nutida konstruktiv teologi och teologikritik.

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska seminarier och föreläsningar som behandlar aktuell forskning kring språk och verklighet, postmodern religionsfilosofi, etisk teori, nutida kristen etik, klassisk teologi och gudsbilder i förändring. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium.

Examination

Seminarierna examineras genom aktivt deltagande samt utförande av särskilda redovisningsuppgifter. Litteraturkursen examineras genom hemtentamen, muntlig tentamen och/eller PM.

Som betyg på slutförd kurs ges Godkänd eller Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

För att studenter i den gamla studieordningen och på religionsvetenskapligt program 140/160 poäng skall kunna placera kursen på D-nivå krävs att kursen tros- och livsåskådningsvetenskap C2 är avklarad.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.