Allmänt

Denna kurs kan läsas som fristående kurs. Kursplanen är godkänd av Ekonomisk-historiska institutionens styrelse.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Redogöra för begreppet nätverks innehåll och dess användning inom olika forskningstraditioner
• Diskutera hur familjenätverk fungerar i ett ekonomisk-historiskt perspektiv och med fokus på handel och industri
• Redogöra för idéer om hur nätverk påverkar fattigdom och möjlighet att avhjälpa fattigdom i utvecklingsländer
• Problematisera förhållandet mellan nätverk och samhälleliga eliter och redogöra för hur elitnätverk påverkat svensk samhällsutveckling under 1900-talet
• Diskutera idéer om normalitet ur ett nätverksperspektiv
• Diskutera den tredje industriella revolutionen ur ett nätverksperspektiv
• Problematisera positiva och negativa aspekter av nätverk ur en demokratisk synvinkel

Innehåll

Kursen syftar till att problematisera personliga nätverk och deras betydelse för individuell framgång och ekonomisk utveckling i historien. Kursen ger grundläggande insikter i hur personliga nätverk fungerar såväl som exempel på hur de interagerar med formella institutioner i olika historiska kontexter. Såväl positiva som negativa aspekter av nätverk kommer att tas upp till behandling. Kursen har ett långt tidsperspektiv, 1750 - nutid, och gör nedslag i olika typer av problem som är särskilt aktuella under förindustriell tid (familjenätverk), i det industrialiserade samhället (politiska och ekonomiska eliter, betydelsen av nätverk för fattigdomsbekämpning) samt i arbetslivet under den tredje industriella revolutionen (nätverk och social kompetens). Vi diskuterar också frågor som i en mening är överhistoriska, såsom nätverk och normalitet samt nätverk som demokratiskt problem.

Undervisning

Undervisning ges i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande i seminarier samt genom en skriftlig slut-PM där opposition på annan kursdeltagares PM ingår.