Stålbyggnad

5 hp

Kursplan, Grundnivå, 1BI111

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
1BI111
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Teknik G1F
Betygsskala
Med beröm godkänd (5), Icke utan beröm godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd (U)
Fastställd av
Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 18 mars 2008
Ansvarig institution
Institutionen för geovetenskaper

Behörighetskrav

Byggnadsmekanik, , Träbyggnad, Rit- och CAD-teknik I

eller motsvarande kunskaper.

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

  • beskriva huvuddragen i tillverkningsprocessen vid framställning av material och konstruktionselement i stål samt beskriva konstruktionsstålens uppbyggnad och de vanligaste ståltyperna som används inom stålbyggandet
  • beskriva sambandet mellan töjning och spänning för konstruktionsstål, förklara de hållfasthetsbegrepp och andra begrepp som kan utläsas ur spännings-töjningskurvan samt förklara skillnaden mellan elastisk och plastisk deformation
  • förklara begreppet slagseghet samt grunderna för stålens indelning i seghetsklasser
  • beskriva principen för hur konstruktionsstål betecknas samt förklara innebörden av de olika delarna av beteckningen
  • redogöra för de vanligaste konstruktionselementen som används inom stålbyggandet samt deras beteckningar
  • redogöra för begrepp som används vid svetsförband, beskriva de vanligaste svetsmetoderna inom stålbyggandet, huvudtyper av svetsar, arbetsmoment i samband med svetsning, risken för svetsdefekter och åtgärder för att förhindra dem samt beskriva begreppet kolekvivalenten
  • redogöra för begrepp som används vid skruvar och skruvförband, beskriva verkningssättet hos skruvförband och förklara skillnaden mellan skjuvförband och friktionsförband, redogöra för indelningen i förbandsklasser samt beteckningen för hållfasthetsklasser och dimensioner
  • redogöra för de vanligaste utformningarna av stålstommar till enplanshallar och flervåningsbyggnader samt vanliga principer för stabilisering av stommen
  • redogöra för vanliga utformningar av anslutningsdetaljer och skarvar i stålkonstruktioner, principerna för dimensioneringen av dem, samt dimensionera vanligen förekommande skarvar och anslutningar med enkla beräkningsmodeller
  • redogöra för mekanismen bakom stålets korrosion och indelningen av miljön i korrosivitetsklasser, samt identifiera förhållanden i omgivande miljö och konstruktionsutformning som innebär ökad risk för rostangrepp
  • redogöra för huvuddragen i hur konstruktionselement i stål samt svets- och skruvförband ritas och betecknas på ritningar
  • redogöra för förhållanden som påverkar stålbalkars bärförmåga, identifiera dessa faktorers inverkan i enskilda fall samt beräkna bärförmågan med hänsyn till materialets hållfasthet och inverkan av instabilitet
  • redogöra för förhållanden som påverkar stålpelares bärförmåga, beskriva hur de beaktas i dimensioneringsreglerna, identifiera dessa faktorers inverkan i enskilda fall, samt beräkna bärförmågan hos centriskt belastade pelare
  • beräkna bärförmågan hos pelare utsatt för normalkraft och böjmoment (tryck och böjning) med hjälp av interaktionsformler
  • beskriva modellen för beräkning av svetsars bärförmåga samt beräkna bärförmågan för enskilda svetsar och enkla svetsförband
  • beskriva modellen för beräkning av enskilda skruvars bärförmåga, beräkna kraftfördelningen i skruvförband samt kontrollera förbandet med hänsyn till dimensionerande skruvkraft

Innehåll

Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper om utformning och dimensionering av stål-konstruktioner med hänsyn till de egenskaper hos material och konstruktionselement som på-verkar bärförmågan. Förutom dimensionering av balkar och pelare samt skruv- och svetsför-band ingår orientering om korrosion och rostskyddsmetoder. Kursen behandlar:

Orientering om stålets användning i byggkonstruktioner.

Konstruktionsstål, framställning. Stålets uppbyggnad och sammansättning. Olika typer av konstruktionsstål. Hållfasthetspåverkande faktorer. Stålets fysikaliska egenskaper. Faktorer som påverkar konstruktionsstålens svetsbarhet. Standarder för stål.

Konstruktionselement som används inom stålbyggandet.

Beräkning av balkars och pelares bärförmåga. Instabilitetsfall som kan påverka bärför-mågan.

Svetsförband och skruvförband. Utformning. Beräkning av bärförmåga.

Vanliga typer av stålstommar för enplanshallar och flervåningsbyggnader. Metoder för stabilisering av byggnadsstommar i stål.

Utformning och dimensionering av skarvar och anslutningsdetaljer.

Rostskydd

Undervisning

Föreläsningar och räkneövningar. Inlämningsuppgifter.

Examination

Inlämningsuppgifter, 1 hp.

Tentamen med teori- och räkneuppgifter, 4 hp.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin