Kirurgi
Kursplan, A-nivå, 3KR195
Kursen är avvecklad.
- Kod
- 3KR195
- Nivå
- A
- Ämne(n)
- Medicinsk vetenskap
- Betygsskala
- Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Programkommittén för läkarprogrammet, 10 april 2008
- Ansvarig institution
- Institutionen för kirurgiska vetenskaper
Behörighetskrav
För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom en från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända.
Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.
Syfte
Undervisningen avser att bibringa sådana grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom kirurgisk sjukvård att den studerande besitter goda förutsättningar för att fortsätta sin utbildning till läkarexamen och tillgodogöra sig den inför AT-tjänstgöring.
Särskild vikt lägges vid kirurgisk sjukdomslära och diagnostiska färdigheter och förmågan att bedöma indikationer för kirurgiska ingrepp. Viss träning ges i diagnostisk färdighet. Speciellt intresse ägnas de akuta kirurgiska sjukdomsfallen, t.ex. akuta bukfall, frakturer och olika smärttillstånd samt olycksfall.
Av särskild vikt är att den studerande får insikt i den kirurgiska terapins möjligheter och begränsningar liksom i den pre- och postoperativa vårdens planläggning, målsättning och genomförande.
Ett viktigt delmål för den grundläggande tjänstgöringen är patientkontakt och förmåga till en adekvat dialog i anamnesupptagande. Insikter i den kirurgiska sjukvårdens organisation och kirurgiskt vårdarbete bibringas den studerande liksom grundläggande teoretiska kunskaper och praktisk utbildning i akut omhändertagande av skadade vid katastrofer i krig och fred samt orientering om internationell katastrofmedicin och biståndsverksamhet. Samtidigt ges möjligheter till insikt i patientomhändertagande, i kritiska skeden av olika sjukdomsförlopp.
Innehåll
Undervisningen ges inom följande huvudavsnitt:
Allmänkirurgi
Akuta bukfallens diagnostik, observation, bedömning och behandling
Akut olycksfallskirurgi
Gastrointestinal kirurgi
Kärlkirurgi
Endokrin kirurgi
Katastrofmedicin
Ortopedisk kirurgi
Plastikkirurgi
Thoraxkirurgi
Urologisk kirurgi
Anestesiologi
Klinisk tillämpad anatomi
Röntgen
Onkologi och onkologisk kirurgi
Etik
Inom de olika områdena undervisas i sjukdomarnas etiologi, patogenes, diagnostik, terapi, prognos och profylax. Målsättningen är att den studerande efter genomgången kurs skall kunna
1 ta upp en adekvat sjukhistoria, göra en fysikalisk undersökning och korrekt sammanfatta sina fynd i en journal
2 ange huvudsakliga riktlinjer för fortsatt utredning och behandling av vanliga kirurgiska sjukdomar
3 redogöra för hur diagnostiska och terapeutiska hjälpmedel inom kirurgin och andra specialiteter utnyttjas för kartläggning av dessa sjukdomar
4 diagnostisera och akut omhänderta olycksfall, luftvägshinder, skallskadade patienter och patienter i chocktillstånd på ett riktigt sätt
5 redogöra för principer för pre- och postoperativ vård och riktlinjer för uppläggning av parenteral nutrition
6 utföra enkla diagnostiska och terapeutiska åtgärder som att ge intravenösa eller intramuskulära injektioner och anlägga intravenösa dropp, utföra intubation samt proktoskopi, rektoskopi, kirurgisk excision av hudförändringar, incision av abscess, sätta kateter, reponera frakturer, gipsbehandling m m.
Undervisning
Undervisningen pågår under 20 veckor, av vilka 1 vecka avdelas för katastrofmedicin och 1 vecka avdelas för inläsning före slutskrivningen. Kursen omfattar föreläsningar, demonstrationer, gruppundervisning, konferenser och särskilt anordnade ronder och katastrofspel.
Avdelningstjänstgöringen äger rum under sammanlagt 16 veckor och föregås av en intensiv undervisningperiod på 2 veckor, då de basala delarna av de olika delmomenten genomgås. Under avdelningstjänstgöringen, som fördelas på de olika klinikerna, deltar den studerande i avdelningens alla verksamheter såsom avdelningsronder, mottagningsverksamhet och operationsarbete. Tjänstgöringen innefattar också arbete vid akutmottagningen och jourtjänst.
Examination
För att vara behörig att delta i tentamen skall den studerande ha genomgått kursens samtliga obligatoriska moment med godkänt resultat. Dispens från ovanstående krav kan ansökas hos kursledningen före det aktuella tentamenstillfället om särskilda skäl föreligger.
För godkänd kurs krävs tillfredsställande närvaro vid de anbefallda tjänstgörings-stationerna, godkänd tjänstgöring vid avdelning resp. mottagning, jourtjänst, tillfredsställande kunskaper som redovisas vid delförhör, praktisk examination samt godkänd skriftlig examination.
Närvaro krävs enligt regler fastställda av grundutbildningskommittén. Som allmän regel gäller att frånvaro längre tid än en vecka kompenseras med tjänstgöring efter kursens slut.
Delförhör sker i form av arrangerade duggningar inom kursens delområden samt kontinuerligt i samband med gruppundervisningen. Vid dessa genomgås såväl praktiskt kliniska problem som moment som har belysts i föreläsningar, allt i syfte att kontrollera kunskapsinhämtandet och tillrättalägga missförstånd och underlätta inläsningen av ämnet. Godkänt resultat på kursens samtliga obligatoriska moment krävs för att få delta i skriftlig examination.
Skriftlig examination med frågor av MEQ-typ ("bläddertenta") genomföres vid kursens slut.
Dessutom genomgår studenten praktisk examination som syftar till att utvärdera:
1 patientbemötande och omhändertagande.
2 att studenten lär sig att ta en adekvat sjukhistoria.
3.att korrekt genomföra specifika undersökningssituationer t.ex. perifert kärlstatus, ledstatus, bukstatus, korrekt ge ledningsanestesi m.m.
4 att studenten adekvat lärt sig använda de vanliga kirurgiska instrumenten.
5 att studenten adekvat lärt sig värdera sjukhistoria och fysikaliska fynd och visat förmåga att integrera dessa med de teoretiska kunskaperna i ämnet.
Slutbetyget baseras på resultatet av skrivning och den praktiska examinationen, varvid resultaten av bedömningarna vid de olika tjänstgöringsstationerna och delförhörens resultat invägs.
Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.
Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.
Avbruten praktik i förtid:
En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen.
En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum samt hur dessa skall gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs.
Beslut om den individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.
Studerande som ej blivit godkänd i klinisk utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk utbildning en gång. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tillfälle att genomgå klinisk utbildning.
Om en student ej närvarar vid ett obligatoriskt moment på grund av giltig frånvaro, har studenten rätt att vid ett tillfälle under pågående termin få en möjlighet att ta igen detta moment. Kompensationen ska göra det möjligt för studenten att inhämta relevant kunskap jämfört med det missade obligatoriska momentet. Detta gäller med undantag för sådana moment, där kompensation under pågående termin saknar praktiska möjligheter för genomförande.
Maximalt 30 % av de obligatoriska momenten på en kurs skall kunna ersättas av andra uppgifter enligt ovan. Vid större frånvaro skall de saknade obligatoriska momenten kompletteras vid ett senare tillfälle, t.ex. när nästa kurs ges.