Allmänt

Kursen ingår i området Religionsbeteendevetenskap.

Kursen kan utgöra fristående kurs, 15 hp.

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Kursplanen är fastställd 2008-03-20 av Teologiska fakultetsnämnden.

Kursplanen gäller fr.o.m. 2008-07-01

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A 20 p/30 hp, Religionsbeteendevetenskap B1, Religionsbeteendevetenskap B2

Mål

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper inom religionsbeteendevetenskap. Kursen innebär en fördjupning av tidigare nivåer genom fokus på förmåga att självständigt urskilja, formulera och diskutera religionsbeteendevetenskapliga sammanhängande förklaringar. Kursen kan vara en tillgång för människor som i sin yrkesroll har behov av att tolka kulturella mönster och variationer i samtiden samt förstå religionens roll för identitet, kommunikation, hälsa, genus och social och kulturell förändring.

Efter genomgången kurs Ungdomar, religion, identitet, förväntas studenten kunna:

- självständigt urskilja, formulera och diskutera religionsbeteendevetenskapliga frågeställningar på vetenskaplig nivå

- självständigt diskutera religionsbeteendevetenskapliga sammanhängande förklaringar rörande kring ungdomars identitetsutveckling och betydelsen av religion för ungdomar, ur individuellt, grupp- respektive samhällsperspektiv

- visa prova på att man kan tillgodogöra sig texter med kvantitativa och kvalitativa inslag

- muntligt och skriftligt presentera och diskutera vetenskapliga argument och slutsatser

- kommunicera religionsvetenskaplig kunskap med en icke-akademisk målgrupp kring området

- reflektera över egna föreställningar och värderingar kring kulturella mönster och variationer i samtiden samt religionens roll för ungdomar

After completion of the course Health, Meaning-Making, and Culture students will be able to:

- Locate, analyze, and evaluate both theoretical and applied knowledge at a scientific level

- Independently identify, formulate and investigate problems in one's own health-care field through the preparation of scientific texts

- Orally present, discuss, and respond to scientific arguments and conclusions

- Communicate knowledge about the intersections of meaning-making, health and culture for both academic and non-academic groups

- Develop and refine one's own specific ideas, values, and means of understanding central questions and strategies for addressing health-related questions of meaning-making in cultural context.

Efter genomgången kurs Religion i mediesamhället förväntas studenten kunna:

- självständigt redogöra för centrala begrepp inom medie- och kommunikationskunskap samt studier av populärkultur

- redogöra för olika perspektiv och metoder för att studera och tolka relationen mellan medier och religion

- självständigt urskilja och formulera frågeställningar gällande mediers funktion för individer samt i samhälle och kultur

- problematisera och kritiskt diskutera tillämpning av olika ansatser och metoder för skilda grupper av människor, sociala sammanhang och medieformer/genrer

- redogöra för religionsbeteendevetenskapliga sammanhängande förklaringar rörande samspelet mellan medier och populärkultur och olika tendenser av religiös och kulturell förändring i det moderna samhället

- visa prova på att man kan tillgodogöra sig texter med kvantitativa och kvalitativa inslag

- muntligt och skriftligt presentera och diskutera vetenskapliga argument och slutsatser

- kommunicera religionsvetenskaplig kunskap med en icke-akademisk målgrupp

- reflektera över egna föreställningar och värderingar kring innehåll i och användning av medier och populärkultur samt dessas betydelse för religiös förändring.

Efter genomgången kurs Genus, etnicitet och kultur – religiositetens roll i det senmoderna/postmoderna samhället förväntas studenten kunna:

- redogöra för studier av kultur, religion, genus och etnicitet ur samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv

- redogöra för metoder inom området i studier av kultur, religion, etnicitet och genus

- redogöra för för områdets vetenskapliga grund

- självständigt söka, samla och värdera och kritiskt tolka relevant information i en aktuell problemställning samt kritiskt diskutera kultur, religion, genus och etnicitet ur denna problemställning

- muntligt och skriftligt presentera och diskutera vetenskapliga argument och slutsatser

- reflektera över egna föreställningar och värderingar kring kulturella mönster och variationer avseende kultur, religion, genus och etnicitet

Efter genomgången kurs Religiös förändring i det moderna Sverige och Europa förväntas studenten kunna:

- självständigt redogöra för centrala teorier om religiös och social

förändring i det moderna Sverige och Europa

- redogöra för olika metoder för att studera det moderna samhällets religionsformer

- självständigt formulera frågeställningar som rör sekulariserings- och sakraliseringsprocesser

- självständigt formulera teser om den svenska/nordiska religionsformen

- kommunicera religionssociologisk kunskap till en icke akademisk målgrupp

- reflektera över egna föreställningar och värderingar kring analysen av religionens

ställning i ett framtida svenskt samhälle.

Efter genomgången kurs Själavårdens psykologiska förutsättningar förväntas studenten kunna:

- redogöra för studier den klinisk relevans av religionspykologisk teori tillgodogöra sig kunskap och förmåga om metoder inom området i studier av kultur, religion, etnicitet och genus

- redogöra för för områdets vetenskapliga grund

- till viss del självständigt tolka existentiell och religiös problematik ur ett vårdperspektiv

- reflektera över egna föreställningar och värderingar kring existentiella frågor i relation till religiös tolkningsram

Innehåll

4.1 Valbara fördjupningskurser

Kursen består av två valbara fördjupningskurser om sammanlagt 15 hp, vilket ger möjlighet till fördjupning i förhållande till särskilda teman, och specialisering inom något av religionsbeteendevetenskapens två forskningsämnen religionspsykologi och religionssociologi. Fördjupningen sker i form av tematiska kurser förankrade i aktuell forskning och gäller såväl teoretiska perspektiv som kunskapsteori och ökad förtrogenhet i vetenskapliga metoder med syfte att bearbeta problem inom området. Vissa av de valbara tematiska kurserna ges på engelska.

Läsåret 2008/09 ges följande valbara kurser:

Höstterminen 2008: Vårterminen 2009:

Ungdomar, religion, identitet Genus, etnicitet och kultur

Health, Meaning-making and Culture Själavårdens psykologiska förutsättningar

Religion i mediesamhället Religiös förändring i det moderna Sverige och Europa

Utöver detta kan den fristående kursen Welfare and and Values in Europe I – an introduction (vt 09) tillgodoräknas som valbar kurs enligt ovan.

Ungdomar, religion och identitet, 7,5 hp

Ungdomar är viktiga att studera om man vill få mer kunskap om religiösa

och sociala förändringsprocesser, inte minst då erfarenheter under uppväxten

formar människors värderingar. Religion är en faktor i den processen. I denna kurs studeras frågor som rör religionens roll för ungdomars identitetsformande i ett mångkulturellt, senmodernt samhälle. Kursen är relevant som fortbildning eller yrkesförberedelse för verksamhet bland ungdomar, i till exempel skola eller församling. Ämnet belyses ur såväl religionspsykologisk som religionssociologisk synvinkel. Perspektiv från allmän ungdomsforskning, ungdomskulturforskning och pedagogik ingår också.

Health, Meaning-making, and Culture, 7,5 hp

The course is for those interested in research or work in medical, healthcare, psychological, social, or pastoral care contexts. It focuses on interactions between meaning-making and health within the different cultural contexts under investigation. Individual, organisational, and societal levels are examined through a lifecycle perspective. Special attention is given to cultural and gender analysis for understanding how constructions of health and illness are formed, and the implications of these constructions for how healthcare policies and programs are constructed. Theoretical concepts and applications from clinical psychology of religion, cultural psychology, health psychology, cultural psychiatry, and medical anthropology are included. Working models and tools for mapping and analyzing interactions among health, meaning-making, and culture in different types of care contexts are provided.

Religion i mediesamhället, 7,5 hp

Medier spelar en allt större roll i det senmoderna samhället. Vad innebär det för hur värderingar och livsåskådningar formas? Hur skildras religion i medier, och hur använder religiösa aktörer dessa? Kursen syfte är att förvärva kunskaper om dessa frågor med utgångspunkt i religionssociologi, medie- och kommunikationsvetenskap och kulturstudier. Den riktar sig till lärare, präster, journalister och andra som vill studera mediekulturen med frågor om värden och existentiell mening i fokus. Kursen syftar till fördjupning och specialisering inom religionssociologi, särskilt forskningsområdet religion, media och kultur. Den ger insikt i aktuell forskning och teoretiska perspektiv inom området, samt fördjupning i vetenskapliga metoder som används. Kursen ger även träning i förståelse för och förmåga att kommunicera religion på mediesamhällets villkor.

Genus, etnicitet och kultur – religiositetens roll i det senmoderna samhället, 7,5 hp

Religion och religiositet formas, förändras och stabiliseras i relation till olika kulturella faktorer. Genus, kultur och etnicitet är viktiga kategorier för att förstå religion och religiositet i dagens samhälle. I kursen kommer sociologiska och psykologiska perspektiv att användas för att förstå religiositetens roll för individ, grupp och samhälle. Speciellt kommer kulturanalytiska perspektiv, som fokuserar på maktrelationer, att användas då "minoritet"- och "majoritet" gruppers religiositet samt syn på genus och etnicitet uppmärksammas.

Själavårdens psykologiska förutsättningar, 7,5 hp

Kursen tar sin utgångspunkt i "själavårdens fyra dimensioner", vilket medför att såväl själavårdens egenart som dess beroende av och relation till psykoterapi och social vård uppmärksammas och diskuteras. Fokus ligger på kristen själavård, även om likheter och skillnader till andra religionens själavårdssystem kommer att beröras. I samband med diskussionen av själavårdens egenart berörs centrala frågor kring den religiös spiritualitet. Vad innebär en hermeneutisk själavård där den personliga livsberättelsen relateras till heliga gestalter och narrativ? Den kliniska psykologin, delar av psykiatrin och framför allt psykoterapin utgör viktiga hjälpvetenskaper. Genom dem kan man klarare förstå hur och varför den religiösa tron kan bli ett stöd eller en börda, underlättande eller försvårande i en människas utveckling. Dessa frågor uppmärksammas i samband med diskussioner om den religiösa trons relation till psykiska kriser och viss mån psykisk störning.

Religiös förändring i det moderna Sverige och Europa, 7,5 hp

Det svenska och det europeiska samhället genomgår stora förändringar. Detta gäller tros- och livsåskådningar men också ekonomiska och sociala förutsättningar. Parallellt med dessa övergripande förändringsprocesser pågår en religiös "avreglering" som bl.a. yttrar sig i förändrade kyrka-stat relationer. Denna kurs fokuserar dessa förändringsprocesser.

Kursen anknyter till tre projekt som har genomförts och genomförs för närvarande vid teologiska fakulteten, dels projektet "Från statskyrka till fri folkkyrka" (avslutades år 2004), projektet "Välfärd och religion i ett europeiskt perspektiv" (2003-2008) och "Welfare and Values in Europe. Transitions related to religion, minorities and gender" (2006-2009).

Undervisning

Kursens undervisningsformer är

- litteraturstudier

- seminarier och gruppövningar

- skrivuppgifter och muntliga presentationer

Det kan även förekomma fältarbete, som redovisas muntligt och eller skriftligt.

Examination

Kursen examineras genom dels skriftliga uppgifter i form av pm och hemskrivningar; dels seminarier och gruppövningar, där förberedda uppgifter och fältarbete redovisas och diskuteras utgör grund för examinationen.

Som betyg på slutförd kurs ges Godkänd eller Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

För student på det religionsvetenskapliga programmet (180 hp) som avser att bli diakon kan kurserna Religion och välfärd – en introduktion 7,5 hp och Från social praxis till forskning – vetenskapsteoretiska perspektiv 7,5 hp ingå som C1-kurs i Religionsbeteendevetenskap, efter att kurserna Religionsvetenskap A och Religionsbeteendevetenskap B är avklarade.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.